Faktabaserade artiklar

Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)

2009-08-07 13:23 #0 av: David

I mitten på juli överlämnades en utredning om ny lag. Skyddet för barn och unga stärks i den nya lagen. Barns och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande förbättras. Kraven på kvalitet, kompetens och säkerhet i socialtjänstens arbete med barn som far illa ökar. Samtidigt betonas samhällets gemensamma ansvar för barn som befinner sig i svåra situationer och som behöver olika stödinsatser.

Förslaget innebär att bestämmelser som rör barn i socialtjänstlagen (SoL) och samtliga bestämmelser i lagen om vård av unga (LVU) förs samman i en särskild lag. Den nya lagen föreslås heta lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU).

- En samlad lag blir lättare att överblicka och förstå för dem som berörs, säger utredaren Kerstin Wigzell. Barnperspektivet blir tydligare och den sociala barn- och ungdomsvården lyfts fram som det betydelsefulla och komplexa område det är.

Barnskyddsutredningen föreslår drygt 40 förändringar eller kompletteringar av nuvarande bestämmelser.

  • Barn ska få utökade möjligheter att kunna tala med och få hjälp av socialtjänsten, oberoende av vårdnadshavarens samtycke. Exempelvis ska barn över 15 år kunna få hjälp även om föräldrarna motsätter sig det. Socialtjänsten ska också, när hänsyn till barnets säkerhet så kräver eller om det är barnets önskan, kunna avvakta en kortare tid med att underrätta föräldrarna om att man inlett en utredning.
  • Den som misstänker att ett barn far illa ska, i samband med anmälan, kunna påkalla ett möte med socialtjänsten och den familj som berörs i syfte att öka öppenheten mot familjen och stärka samarbetet mellan myndigheter. Socialtjänsten får sedan ta högst 14 dagar på sig för att besluta om en utredning ska inledas eller inte. Rättssäkerheten ökar genom att förfarandet blir mer enhetligt och förutsägbart. Den som har gjort en anmälan ska också kunna få information om socialtjänstens beslut.
  • Kommuner ska vara skyldiga att ha tillgång till öppna insatser för barn och familjer med olika behov av och rätt till stöd och skydd. Kommuner ska därutöver kunna erbjuda insatser (service) t.ex. i form av familjestödsprogram, på ett enkelt och obyråkratiskt sätt, utan föregående utredning och behovsprövning.
  • Socialtjänsten ska kunna följa upp ett barns situation, även när föräldrarna motsätter sig detta, om det finns befogad oro för att barnet far illa samtidigt som laglig grund för tvångsåtgärder saknas. Det kan gälla efter en avslutad utredning, där föräldrarna avvisat insatser. Det kan även gälla en situation där föräldrarna tagit hem sitt barn från en frivillig placering i familjehem eller på institution och samtidigt avvisar andra insatser.
  • Varje barn som omhändertas ska få en egen socialsekretare, som ska besöka barnet minst fyra gånger per år och så långt som möjligt föra enskilda samtal med barnet. Socialsekreteraren ska ha ett särskilt ansvar för att följa vården av barnet och för kontakten med barnet under omhändertagandet. Barnets socialsekreterare bör ha en självständig ställning gentemot den som vårdar barnet, för att inte riskera att barnets intresse får stå tillbaka av hänsyn till familjehemmet eller institutionen.

- Samhället måste ha höga ambitioner när det gäller trygghet, omtanke, skolgång och hälsa för de barn som samhället omhändertagit, säger Kerstin Wigzell. Förslaget om barnets socialsekreterare är en del av detta.

  • Familjehemmen ska få bättre stöd i form av utbildning inför sin viktiga uppgift. Familjehemmets och socialtjänstens respektive ansvar och åtagande för barnets vård och utveckling ska läggas fast i avtal. Detta kan bl.a. minska risken för att familjehemmet förutsätts klara av saker, t.ex. när det gäller skolgång och tillgång till sjukvård. Inför en placering i ett tilltänkt familjehem ska socialtjänsten mer ingående kontrollera hemmets lämplighet i allmänhet och för det särskilda barnet.
  • Familjehemsföräldrar som övertar vårdnaden om ett barn ska ha rätt till fortsatt stöd från den kommun som placerat barnet i hemmet. En överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna innebär ett starkare skydd för barn som långsiktigt behöver bo kvar i familjehemmet. Familjehemsföräldrar kan idag tveka inför en vårdnadsöverflyttning med hänvisning till att man är orolig för att förlora socialtjänstens stöd.
  • Socialnämnden ska vara skyldig att ha rutiner för att förebygga, upptäcka och hantera risker och missförhållanden. Det är nödvändigt att en verksamhet som har till uppgift att skydda barn har tillförlitliga system för kontroll av säkerheten i den egna verksamheten. Det kan t.ex. gälla anmälningar som försummats på grund av bristande rutiner för hanteringen eller övergrepp på omhändertagna barn, där socialtjänstens kontakter och insyn brustit.

- Det gäller dels att inse att oacceptabla händelser alltid kommer att kunna inträffa dels att göra allt för att undvika att så sker, säger Kerstin Wigzell.

  • Socionomexamen ska krävas för sådana arbetsuppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvården, som innebär att utreda och bedöma ett barns behov av stöd och skydd samt att följa upp insatserna för barnet och barnets situation. Socialsekreterare som saknar tidigare erfarenhet ska få lämplig introduktion i yrket.

- Det är självklart att socialsekreterare ska ha hög kompetens, med tanke på föräldrars och barns rättssäkerhet och berättigade krav på kvalitet i verksamheten, enligt Kerstin Wigzell.

På längre sikt bör specialistkompetens krävas för uppgifterna. En specialistutbildning om minst ett år föreslås införas inom högskolan.

Källa: Regeringskansliet

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Anmäl
2009-08-07 18:27 #1 av: David

Det är en lång artikel, men innehåller väldigt mycket intressant, både för tonåringar och föräldrar.

// David

Ett hem utan katt är bara ett hus...

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.