Familjen

Min syster säger elaka saker

2016-11-13 18:12 #0 av: beccalundin

Vet inte om denna tråd ligger på rätt ställe, om inte kanske någon kan vara snäll och hjälpa mig?

Jag är 15 år och min syster är 13. Våra föräldrar skildes i våras. Och ni har pappa en ny tjej. Och min syster är väldigt sur på pappa.

Min syster säger hela tiden elaka saker till mig, hon är ofta arg osv och det är alltid mitt fel. Varenda gång skyller hon på mig, allt är liksom mitt fel.
Som en gång så var hon på mitt rum och klappade pappas sambos katt.
Jag: "Kan du snälla gå ut ur mitt rum så att jag kan stänga"
Då blev hon jättearg och så att jag var elak och att jag typ var blind som inte såg att hon redan var på väg ut ur mitt rum (när jag sa det så sätt hon bara och klappade katten).
Nån annan gång har hon stått i köket och bråkat med mamma och sen har jag gått in där för att hämta vatten och då har hon blivit ännu surare och sedan lämnat köket men på väg ut har hon medvetet gått in i mig.
Nån gång blev hon sur på mig för att jag flyttade lite på hennes ryggsäck då den var i vägen och då slog hon mitt huvud mot en vass kant på garderoben jag skulle hämta nått från.
Jag behöver inte ens göra något för att hon ska bli arg och sur på mig. Ofta kallar hon mig ful, tjock (vilket jag inte är), CP, dum i huvudet, elak, korkad. Jag blir lika ledsen varje gång och det vet hon.
Sen varenda gång mamma säger åt henne (pappa säger inget då min syster är minst lika elak mot honom) säger min syster att hon inte gjort något och att det är jag som är elak, att det är mitt fel att jag är korkad, det är mitt fel att jag tycker att hon är elak, för det är hon ju inte (notera min sarkasm).
Hon har alltid gjort så här, hela hennes liv typ men de senaste månaderna har det varit extremt mycket. Förut var det typ 2-3 gånger i månader, nu är det minst 5-6 gånger i veckan.
Varför gör hon så här?

Jag orkar inte mer. Har lite problem i skolan, svårt att koncentrera mig på lektionerna och så har en "kompis" börjat bråka med oss osv. Sen har mina föräldrar skillt sig, det har inte varit jättejobbigt då det känts som att det kommer när som helst de senaste åren, de har inte bråkat det här bara varit en sån känsla men jag har varit så liten att jag inte tänkt på det. Och sen nu det här med min syster.

Anmäl
2016-11-13 18:26 #1 av: molbojse

Jag tänker spontant att det kanske är hennes sätt att hantera separationen på? Många blir väldigt utåtagerande i jobbiga situationer.
Om inte det så funderar jag på om hon kanske har något annat underliggande? Hur mår hon själv psykiskt?

När jag var 13 mådde jag katastrofalt. Jag var aggressiv mot alla, kastade saker och slog min mamma. Jag bråkade med alla och hatade hela världen. Nu i efterhand så har jag insett att det var mitt sätt att tala om att något var väldigt fel.

Behandla mig som om jag vore frisk men tänk på att jag är sjuk.

Anmäl
2016-11-13 18:26 #2 av: Herveaux

Jag tycker du sa prata med din mamma om hur jobbigt du tycker det är så att din mamma antingen kan ta ett allvarligt snack med din syster eller ordna så att din syster får gå och prata med någon.

Just nu tar din syster bara ut sina aggressioner och frustrationer på dig/er, men det kommer inte lösa någonting för henne.
Antingen behöver hon skärpa till sig eller prata med någon om vad som gör att hon känner som hon gör.

// Harley
Sajtvärd Star Stable iFokus
Medarbetare Hundar iFokus
"Your differences make you important and special"

Anmäl
2016-11-13 18:27 #3 av: 134643

Jag tänker att det låter lite som att allt är precis lika jobbigt för din syster som det är för dig, men hon vet inte alls hur hon ska hantera det - så hon blir arg istället. Samtidigt som det också händer så mycket i kroppen för henne, och er båda, vilket kan göra känslor svåra att kontrollera. Med skilsmässan blev allt för mycket helt enkelt.  Jag tänker att hon kanske skulle må bra av att prata med någon? Sjuksköterskan på skolan, en kurator eller liknande? Då kan hon få chansen att prata ut om det och kanske blir lite mindre arg. 

Kom också ihåg att inget är ditt fel! Varken dina föräldrars skilsmässa eller hur din syster reagerar. Om du känner att du också behöver prata med någon så gör det, fråga om hjälp om du behöver det. Ta hand om dig! Hjärta

She needed a hero, so that's what she became. Medarbetare på tonåringarSkrattar
http://letsflyawaytowonderland.tumblr.com/ - Woop woop Regnbåge

Anmäl
2016-11-13 18:36 #4 av: Rebexi

Jag vet inte om den här kommentaren hjälper, men ofta om någon är elak betyder det att de mår dåligt själv. Jag vet inte hur hon var innan skilsmässan, men syskon kan ibland vara lite elaka mot varandra för att "testa gränserna" i en trygg miljö, dvs du är fortfarande hennes syster även om hon är elak och skulle hon göra så mot en kompis skulle de kanske inte längre vara kompisar. Men att det blev värre nu på senaste tiden kan ha med känslor från skilsmässan och hon tar det ut över dig antingen för att "testa" dig eller för att hon inte har nån annan att ta ut det på.

Du kanske kan prata med din mamma eller pappa och säga hur du känner, då kan de prata med henne istället. (då tänkte jag inte en utskällning, utan att se hur hon mår och så). 

Men som sagt. Folk brukar inte vara elaka mot någon annan pga hur den här andra personen är egentligen, utan det är en sätt att försöka få sig själv att må bättre. 

Det är inte ditt fel eller något du gör. Du finns bara till hands. 

Anmäl
2016-11-13 18:36 #5 av: beccalundin

#1 Jag tänkte också på det men hon har ju gjort så här flera år, och det var ju i år våra föräldrar skilde sig. Men det kan ju absolut vara pga det då det har blivit mycket värre efter.

Anmäl
2016-11-13 18:39 #6 av: beccalundin

#2 Jag har gjort det. Varje gång vi har bråkat tar jag upp det här med att hon bara fortsätter hela tiden, varenda gång petar mamma med henne men då blir hon bara ännu surare på mig.
Tyvärr kommer hon nog drog gå och prata med någon då hon tycker att det är jag som är felet. Det är mitt fel att hon blir arg för det är ju jag som är irriterande.

Anmäl
2016-11-13 18:42 #7 av: beccalundin

#3 som jag skrev till föregående så kommer hon nog aldrig att prata med någon då allt är mitt fel, det är jag som är irriterande.
Jag vet att det inte är mitt fel, men hon bara fortsätter att säga att det är mitt fel och sen min kompis, eller exkompis som det är nu, tycker också att allt är mitt fel. Så det är svårt att inte tro det.

Anmäl
2016-11-13 18:46 #8 av: Herveaux

#6 Hm, ja det är svårt att hjälpa någon som inte vill ha hjälp...

Men som #3 skrev, kom ihåg att du inte har gjort något fel!

// Harley
Sajtvärd Star Stable iFokus
Medarbetare Hundar iFokus
"Your differences make you important and special"

Anmäl
2016-11-13 18:57 #9 av: Rebexi

#6 Jag tycker inte att du ska behöva ta ansvaret för att hitta hjälp till henne, utan det är främst dina föräldrars ansvar. Menar det inte som att du inte ska bry dig om henne, det tror jag du gör, men det ända du kan göra är att berätta hur du känner för dina föräldrar.

Sen när det gäller att hitta någon att prata med så tror jag att det mer skulle riktas som "att prata ut om skilsmässan" i stället för "varför är du så elak mot din syster". För om hon går in med inställningen att det är någon form av straff eller utskällning så kan hon nog lätt bli defensiv och som du skrev, skylla bort det på dig.

Så det kan fortfarande hjälpa om hon får någon att prata med.

Anmäl
2016-11-14 19:51 #10 av: molbojse

#5 Ja, just för att hon varit sån innan också så funderade jag på om hon kanske inte mår så bra själv och att det blev värre efter skilsmässan. Som några andra skrivit så spökar det ju mycket med hormoner och liknande hos henne nu, som kan göra att hon beter sig som hon gör.
Har du försökt prata med henne själv? Fråga vad det är du gör som gör henne så arg? Förutom att du, enligt henne, är så irriterande. Något är det ju som gör att hon känner som hon gör.

Säger också som flera andra att föreslå att hon kan träffa någon att prata med. Nackdelen är att om hon inte förstår själv att det är hon som gör fel genom att ta ut allt på er, så kan det slå tillbaka och hon blir arg på er för att ni föreslår en samtalskontakt. Hon kan känna sig attackerad och känna att det är fel på henne eller att hon är allvarligt sjuk och liknande. Om man inte förstår varför man gör som man gör kan man också ha svårt att förstå varför man skulle behöva hjälp.

Behandla mig som om jag vore frisk men tänk på att jag är sjuk.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.