Annons:
Etikettalkohol-och-droger
Läst 1222 ggr
Hoseok
2016-11-22 17:24

En vit jul - Undersökning om alkohol

Om du firar jul, Har du under barndomen någon gång känt att alkohol varit ett problem över julhelgen?

Har en familjemedlem, släkting, vän etc druckit på ett sätt som gjort att ni själva eller folk omkring er känner obehag eller att det blir problematiskt? 

Om ja, berätta gärna eran historia här om ni vill. 
Följdfrågor att svara på om ni svarade ja:
Pågår det fortfarande?
Hur kände ni då?
Hur känner ni nu?
Hur är eran egna relation till alkohol under julen?
Känner ni er påverkade av barndomen?

Ni kan även läsa om folks historier och lägga upp era egna här:
www.vitjul.se

Annons:
Hoseok
2016-11-22 17:28
#1

Jag valde "Ja, då och då/regelbundet". Min pappa är alkoholist men en "dumsnäll" sådan. Att se honom full varje dag, hur snäll han än var, var väldigt jobbigt och jag klarar knappt vara runt fulla män längre pga det.

Under just julen brukade min pappa faktiskt inte dricka så mycket. Jag tror min mamma kanske sa till honom om det. Men det hände. Och när det hände var det jobbigt.

Det var värre under nyår. Har under flera nyårsnätter lagt mig tidigt för jag vill inte vara i samma rum som min pappa och hans stupfulla kompisar som ramlar omkring.

Aleya
2016-11-22 18:04
#2

Jag valde "Nej, aldrig". min mamma har aldrig tagit en droppe då jag var barn. Visst kunde någon annan släkting ta ett litet glas under julen. Men ingen har varit kalas.

Men lider med dom barnen som måste stå ut med sprit under julen eller andra högtider.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Scorpio97
2016-11-22 18:22
#3

Min pappa var alkoholist och dog för några år sedan, innan dess var mina föräldrar skilda i ganska många år och pappa firade inte jul med oss. Under tiden dom var tillsammans så blev det vita jular. Julen är helig för mamma så hon förbjöd honom att dricka då. Det var en jul då vi hade släktingar över på julafton (första och enda gången), och då spårade det ut och blev fylla. Det blev även en del bråk mellan några släktingar. 

Jag var förmodligen runt 11-12 år eller liknande och kommer inte ihåg att jag tyckte det var obehagligt eller så. Men jag var ju van vid att pappa drack och att han ibland hade vänner eller bekanta över som också drack. Mamma brukade dessutom ta med sig oss barn, kasta ut pappa eller avbryta drickandet på annat sätt när hon tyckte att det blev för mycket. Det gjorde hon även den julen.
Jag gillade inte att vara med pappa när han hade druckit mycket (vilket mamma oavsett såg till att jag inte gjorde), men så länge jag kunde gå ifrån eller han höll sig "lagomt full" tyckte jag att det var okej. Det var bara några få tillfällen jag kommer ihåg att det blev obehagligt eller läskigt. Men aldrig på julen. För mig var dock bråken mina föräldrar hade om pappas alkoholvanor tusen gånger värre än när pappa drack. 

Firar fortfarande jul med mamma och mina tre halvsyskon (som inte har samma pappa som mig) och alkohol är numera tillåten på jul men oftast är det ingen som dricker. Mina bröder har tagit någon enstaka öl någon gång, men annars dricker alla läsk under julen. 
Jag tycker att det är okej att dricka mindre mängder alkohol någon enstaka gång trots att det finns barn i sällskapet, men att det självklart även beror på personerna. Kan man inte hålla sig till bara ett glas, man blir väldigt påverkad eller om barnet tycker att det är obehagligt ska man såklart inte dricka. Men om det finns nyktra vuxna med också, barnen inte tycker det är obehagligt/läskigt utan känner sig trygga, glada och säkra ändå, och det inte spårar ut kan jag tycka att det är okej att dricka en mindre mängd. Oavsett om det är på jul eller annars. 

Jag tror absolut barndomen har påverkat min syn på och relation till alkohol. Att se någon förstöra sin kropp och sitt liv med alkohol är ganska avskräckande. Jag är väldigt medveten om att jag har en beroendepersonlighet och att jag har större risk att bli beroende. Jag skulle aldrig ha vågat att festa under högstadie- och gymnasietider som mina klasskompisar gjorde, för jag hade varit rädd att inte kunna sluta. Dessutom är tanken på att bli full och inte veta vad jag gör ingenting som lockar mig oavsett. Däremot kan jag (är 19 år) ta en cider eller något glas vin till middagen. Men jag skulle inte ha något problem med att avstå helt eller bara dricka alkoholfria alternativ, för jag kommer oavsett inte vilja/våga dricka mig full. Men ibland kan det passa med ett glas vin till maten, och då väljer jag efter vad som finns och vad jag tycker är godast. Ibland blir det därför inte alkoholfritt. 

Jag har inga problem med att vara runt folk som är påverkade/fulla, så länge dom inte dricker för mycket eller försöker få mig att dricka. Däremot söker jag mig sällan till miljöer där folk är fulla eftersom jag inte ser någon poäng i det. 

(Upptäckte att det var svårt att hålla sig till bara julen, så ber om ursäkt om det blev långt/jag gick OT för mycket. Har inge emot att diskutera eller svara på frågor om du/någon har följdfrågor eller inte tyckte att jag svarade på någon av frågorna i #0)


//Jessie

Zadeira
2016-11-22 18:46
#4

Både min morbror och min farfar är alkoholister, men båda är så otroligt olika i sitt drickande. Fram till för 5 eller 6 år sedan firade min familj, jag, mamma, pappa, två bröder, morbror, farmor och farfar ihop. Det var bara de sista 3-4 julaftonarna i den uppställningen som verkligen var jobbiga och påverkades av alkoholen.

Farfar är sådant som ofta är berusad men inte full.  Han har aldrig ågonsin betett sig jobbigt, drygt, elakt eller varit svår att hantera som berusad så hans drickande har aldrig påverkat mig negativt på något vis. Snarare tvärt om har han lovat (och sedan tvingats hålla) saker som att han skulle köpa en ny stereo till mig och liknande saker.

Min morbror däremot, han har sedan ca 5 år brutit all kontakt med familjen pga sin alkoholism. De där sista jularna han var med oss var bedrövliga eftersom han drack sig så olidligt full att det inte gick att prata med honom. Han blev alltid extremt negativt påverkad och var hemskt jobbig att umgås med. Dels fysiskt med sluddrande tal, knallröda ögon, klumpiga rörelser mm. Dels så var han kläning och på, skulle jämt prata om gamla tider och blev butter och bitter över att livet förändrats osv. Han var aldrig våldsam eller så men fruktansvärt dryg och besvärlig, liksom gränslös på något vis som väldigt berusade personer ofta blir.

Jag var 20 plus under de jularna men upplevde det ändå som otroligt obehagligt på många vis. När det var som värst kunde jag gå undan och hänga med mamma ut när hon rökte, sitta lite för länge på toan, hjälpa farmor i köket osv, men fan inte något riktigt nöje i julafton längre.

Sedan han sade upp all kontakt med familjen har vi fortsatt fira likadant men utan honom, och nu med min pojkvän istället. Det har såklart påverkat min julkänsla, men sedan han slutade följa med på julafton har min julkänsla sakta kommit tillbaka och jag uppskattar julafton ändå.

De flesta av oss som firar jul ihop nu dricker alkohol på julafton, men inte på ett negativt sätt. Jag dricker själv bara alkohol vid just jul, nyår, midsommar och eventuellt någon annat större firande.

JoannaLi
2016-11-22 23:39
#5

Min farfar har druckit en hel del, nästan hela min barndom. Det började efter att hans andra fru gick bort, men efter ett par år rätade han upp sig igen. Sen mötte han en mycket trevlig kvinna, men som tyvärr också hade alkoholproblem. De påverkade varandra, och trillade båda fast igen. Han har numer börjat försöka räta upp sig igen, men trillar dit lite nu och då. 

Jag tyckte att det var enormt jobbigt som liten. För även som liten så var jag helt och fullt medveten om att "det här är inte farfar". Han var inte arg eller elak på något sätt, men han var påtagligt berusad, högljudd, klängig, utan spärrar. Föräldrar och andra vuxna försökte i största möjliga mån att skydda barnen från det, men det märktes ju ändå. 

Av 7 kusiner i skaran som faktiskt vuxit upp och träffat farfar regelbundet är det bara 1 som har åtminstone lite kontakt med honom. Vi andra träffar honom bara som hastigast vid t.ex. kalas eller dyl. Den äldsta i skaran som ganska regelrätt växte upp hos farfar (och hans andra fru innan hon gick bort) pga att föräldrarna behövde avlastning, var ju enormt nära farfar länge. Men ändå var hen den första som avslutade kontakten med farfar. 

Jag har ingen speciell relation mellan alkohol och jul, farfar var alltid berusad när man besökte, oavsett vilken dag på året det var. Jag har inga problem med att folk vill dricka på jul - så länge det inte besvärar andra, speciellt barn, så tycker jag att man gör som man vill. 

Jag dricker inte alls (17 år). Många runt om gör det, men jag har aldrig ens känt ett sug. Om det är från barndomen eller inte kan jag inte säga, men… :)

Duvethon
2016-11-23 22:28
#6

 förälder drack i perioder när jag var liten, vilket innebar att jag aldrig längtade efter julafton då jag inte visste om det skulle bli en "bra" eller "dålig" dag. Jag avundas de människor som har sluppit att växa upp med den smärtan och jag önskar inte någon människa den känslan. Idag tycker jag att julen är något mysigt, men inte heller en självklarhet, som barn har jag lärt mig att inte förvänta mig mycket då det kan sluta hur som helst, vilket är väldigt tråkigt.

Perfection is achieved, not when there is nothing more to add, but when there is nothing left to take away.      

Annons:
Ominous
2016-11-26 16:23
#7

"Ja, men bara något/några enstaka fall"

De flesta i min släkt reagerar rätt "bra" på alkohol, om man kan säga så. Framförallt blir vi mest pratiga och sedan trötta. Jag minns flera tillfällen där farfar blivit konstig, sagt småkonstiga saker. Jag reagerade inte så mycket, och när jag blev äldre förstod jag. Däremot kan jag tänka mig att någon annan hade kunnat reagera mer på detta.
Han brukade ofta supa lite, och sen gå och lägga sig i 2-3 timmar och vakna relativt nykter. 

Det var även en incident  som krävde att en person behövde åka till sjukhuset pga hundbett. Hon var full och hade "lekt" med hunden på ett sätt hunden reagerade på. Det var bara en person var nykter och kunde köra, det var dessutom bara en ren tillfällighet. Känns om att man borde alltid ha koll så någon är nykter.
(Detta gällde dock mer vänner till släkten vi inte träffar på jul och inte alla kalas)

I wish I could write as mysterious as a cat

Calcifer
2016-11-26 16:26
#8

Nej i min familj/omkrets har det aldrig varit något problem. Det har funnits alkohol men aldrig i någon mängd som påverkat eller skadat. Själv har jag inget behov av att dricka alkohol kring julen utan det blir möjligtvis ett halvt glas vin för att smaka. Kan tillägga att jag är 28, så får lagligen dricka. :P


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

Honestyisdead
2016-11-26 16:32
#9

Svarade nej aldrig. Visst drack dom lite glögg och nån cider eller öl till maten men upplevde aldrig att dom blev fulla eller förändrade. Så jag har bara bra minnen.

Sasmal
2016-11-26 17:22
#10

Mina föräldrar dricker lite vin men det är inget problem så jag svarade nej.

Upp till toppen
Annons: