Annons:
Etikettmåste-skriva-av-mig
Läst 793 ggr
Tokyo
2016-12-04 15:16

Att hitta vänner - ny skola

Jag ska eventuellt börja gymnasiet i en ny stad till hösten och ska isåfall även flytta dit.

Själva flyttandet och att bo själv känns inte jättejobbigt, snarare spännande. Jag ser mig själv som en mogen person med mycket självdisciplin som kan ta hand om sig själv, så att klara av det rent praktiskt ser jag inte som ett problem. Däremot känns det verkligen som att jag har för höga förväntningar på det och att jag de dagar det känns tungt (ja, jag förstår att det inte kommer kännas bra varje dag) kommer bli överväldigad av känslorna eftersom jag är en väldigt ångestfylld människa.

Egentligen är det inte det jag tänkte skriva om. Som det ser ut nu kommer två av mina vänner flytta dit och gå på samma skola som mig, varav en kanske till och med på samma linje. Däremot vill varken jag eller dem begränsa oss till endast varandra, utan att hitta några andra kompisar. Keep nu in mind att jag är väldigt obekväm i sociala situationer, och att de vänner jag har idag har varit mina vänner i nästan 10 år. Jag vet helt enkelt inte hur man skaffar nya kompisar, och det känns som om det för mig krävs mycket tid för att bli bekväm med nya människor. Om jag ska gå i en skola där jag inte har någon jag känner mig helt bekväm med kommer jag bara att må dåligt. Och att jag sedan, från att konstant känna mig ensam och obekväm i skolan, ska gå hem till en helt ny lägenhet där jag bor helt ensam känns… inte så jävla bra. 

Dessutom känns det som om de som kommer gå där redan kommer vara vänner och vara svåra att approacha. Det optimala vore ju om det fanns fler än jag i klassen som också var helt ensamma så vi åtminstone kunde bonda över det, men med tanke på att de på öppet hus igår sa att det bara kommer vara en klass på den linjen på ca 25 personer känns det inte som att valmöjligheterna är särskilt stora. 

Ni som har erfarenhet av att börja på en ny skola utan vänner, hur lång tid tog det för er att anpassa er? Att bli bekväma? Att hitta vänner, om ni hittade några?

Annons:
Alvirpo
2016-12-04 16:29
#1

Var i precis samma situation som dig i somras, skull börja på gymnasium i en annan stad och bo på skolans internat, och kände inte en människa i hela staden. Har som du alltid bara haft mina 4 kompisar sen dagis och hatar att träffa människor och socialisera. Trodde att jag skulle bli ensam utan vänner, men blev helt tvärsom! Redan samma dag som jag flyttade in på internatet (dagen innan skolstart) så blev jag kompis med alla i min korridor, varav hälften gick i min klass! Dagen efter när hela klassen träffades (15 pers) så blev vi alla typ kompisar direkt. Har nu efter ett par månader ett helt gäng med nya bästa kompisar och bekanta. Iom. att jag bor på skolan och det finns mycket aktiviteter så träffar man mycket folk och umgås i stort sett dygnet runt, vilket jag iaf tycker att är helt underbart!

Tokyo
2016-12-05 16:56
#2

#1 Kändes det obekvämt/stelt precis i början att vara social med helt nya människor eller klickade ni bara direkt?

Anonymos
2016-12-05 17:59
#3

Jag började på ett gymnasie i en stad där jag inte kände någon. Gav mig f*n på att vara social redan från första dagen, för att ge mig själv en nystart, vilket det så också blev. Jag hade aldrig tyckt om sociala situationer innan, vart rätt blyg och så, men jag gav mig själv en utmaning där i gymnasietiden vilket resulterade till 2 fantastiska vänner som jag fortfarande, nu efter gymnasiet, har kontakt med. 😊

/Anonymos

Tokyo
2016-12-05 21:08
#4

#3 Det är det min plan är. Att låtsas vara mer social och bekväm i mig själv än jag egentligen är, och att så småningom bli det på riktigt. Typ att lura mig själv att jag är något jag inte är tills jag faktiskt blir det på riktigt, haha.

Sasmal
2016-12-10 13:15
#5

Jag började i en ny skola efter sommaren där jag inte kände någon. I min klass gick det 31 elever och 5 var nya. Fösta dagen var jag osocial och sa inget (det var en halvdag) men andra dagen vid lunch blev jag vän med 5 personer varav en som också var ny. Så det hela gick väldigt bra.

Alvirpo
2016-12-11 22:29
#6

Alla vi i min korridor började bara prata med varandra direkt och det var inte ens stelt, redan samma dag gick vi ner till vattnet och längst ut på långbryggan och tog en fin bild tillsammans. Sedan när man träffade alla i klassen var det typ också så, eftersom vi va så få (då 15 st) så började alla prata med varandra direkt! Värt att nämna var att av dessa 15 personer var det endast 4 personer som kände varandra (2 st härifrån byn som kände varandra, och 2 andra från en annan stad) och resten var inflyttade från varsin stad, så det fanns inga direkta kompisgäng som kunde vara ivägen typ 😃

Annons:
JuliaMG
2016-12-12 08:48
#7

När jag valde gymnaisum förra året (herrejösses, valde jag gymnasium förra året!?) så stod jag där i ungefär samma sits som du är i nu. Antingen skulle jag välja att flytta och gå på ett gymnasium i en annan stad där det inte fanns så många andra alternativ, eller så skulle jag börja på ett gymnasium i utkanten av den stad där jag bor där de flesta eleverna garanterat kände varandra sen tidigare och klasserna bestod av ca 15 pers, eller så skulle jag börja på en friskola mitt inne i stan i en klass med 31 andra elever. Jag valde det sista alternativet, men det tog mig ett bra tag att välja. Det jag kom fram till var att jag 1) tyckte bättre om sammanhållningen på skolan då jag besökt båda som elev för en dag och 2) även var rädd för precis det du säger, att de skulle känna varandra sen innan och att det skulle vara svårt att komma in i klassen. Det visade sig dock när jag började på den skola som jag går på nu att ungefär hälften av dem kom från samma skola, men det roliga var att alla ville få en ny start och skaffa nya vänner, så även om några kanske hängde i sin "vanliga" kompiskrets så var dem väldigt öppna för oss "nykomlingar". De tog snarare hand om oss som inte kände någon sen innan, än lät oss snubbla omkring alldeles ensamma. Jag var fast beslutsam om att jag skulle hitta nya vänner, så jag tvingade mig själv att hälsa på de flesta och verka social, spelade självsäker, för då visade jag liksom de i min klass att även om jag var ganska tyst och obegripligt nervös att jag ville skaffa vänner och vara framåt. Första dagen hamnade jag visserligen med en grupp på fem pers där ingen kände varandra, men det var bara av slumpen då en av tjejerna i den gruppen log mot mig i klassrummet och jag tyckte hon såg snäll ut. Nu är jag inte med i deras "grupp" längre, utan jag har hittat tre andra tjejer som jag umgås mer med. Däremot känner jag mig inte tvungen att vara med dem, utan det är mest för att jag vill det. Så tror jag faktiskt att alla känner. Det var nog hursomhelst på kickoffen två dagar senare som jag verkligen kände mig bekväm i klassen. Alla umgicks med alla, alla var öppna och trevliga och ville att alla skulle trivas. Kanske fick jag en helt underbar klass med underbara elever, men i min åsikt så är folk mycket mognare i gymnasiet och jag tror absolut att du kommer hitta vänner! Om du känner dig obekväm eller nervös eller rädd, spela lite teater. Lossas vara självsäker och tvinga dig själv att prata med andra. Visa att du vill vara social, att du vill bli deras kompis. Sedan är det upp till dem att öppna upp tillbaka, om du förstår hur jag menar. :)

Jag återkommer när jag har något bättre att skriva.

Upp till toppen
Annons: