Annons:
Etikettmåste-skriva-av-mig
Läst 1298 ggr
Anonym3131
2017-01-16 23:29

Mår dåligt när jag kommer hem.

Hej Som titeln då lyder, jag mår dåligt när jag kommer hem förrutom om jag är ensam hemma. Anledningen är för att min pappa alltid är sur, han gnäller för minsta lilla och blir arg hur lätt som helst. Jag orkar lixom inte jag går sista terminen på 9:an nu och jag kan inte plugga eller något hemma för det tär så mycket på mig även om det inte låter så allvarligt. Han kan bli arg på mig hur lätt som helst, minsta lilla blir han arg och skäller på mig. Vilket gör att jag aldrig är glad när jag är hemma. Han blir mest sur på min mamma och jag brukar säga till då för han är fett jobbig, att min mamma har rätt o.sv men då blir han tyst. Måste bara säga att han har aldrig slått på någon av oss men ibland kan han ta jätte hårt om min arm. Han blir även sur på mina 2 hundar han kan ta våldsamt i dem ibland och säger "säljer de på blocket om de inte slutar med att bita på mattan" o.sv och det blir jag också ledsen av även om jag tror han skojar. Min ena hund skakar ofta och sätter sig i ett hörn när han blir arg. Jag tycker synd om de och jag vill inte ha det såhär. Jag kan inte säga något tyvärr för det blir aldrig bättre. Hatar hans röst så jävla mycket nu, orkar inte, kan ligga om kvällarna och hoppas att min mamma och pappa skiljer sig. Även om de aldrig kommer hända. Jag vill skrika tillbaka mot honom för jag känner sån ilska inom mig varje gång han gnäller och skäller men jag vet att det bara blir värre så det ända är att sitta tyst. Jag har inte så många vänner som jag kan träffa istället för att va hemma. Och vi har inga fritidsgårdar eller något att göra här. Så det ända jag gör i mitt liv är att ligga i min säng och kolla yt och olika sociala medier. Och såklart gå ut med hundarna men kan inte va ute så länge för det blir mörkt redan efter 17 och jag slutar 16 varje dag. Sigh… Jag tror bara jag ville skriva av mig för det här tar verkligen på mig och jag har ingen att prata med om detta. Alla i skolan tror att jag mår bra och har den perfekta familjen. Men det är långt ifrån. Jag vet inte varför jag gråter av att skriva detta men jag mår faktiskt riktigt dåligt. Och jag vet att MÅNGA har det 100 gånger värre det vet jag, jag tycker inte synd om mig själv eller något det är inte därför jag skriver detta utan jag tänkte mest om jag kunde skriva för att kanske må lite bättre och ha några som lyssnar på mig.

Annons:
ApanAnn
2017-01-17 12:52
#1

Ord kan göra minst lika ont som någon som slår, och det kan vara minst lika våldsamt. Det du beskriver är inget som är "normalt" att behöva stå ut med. Här kan du få hjälp med någon att prata med: https://tjejjouren.se

Tant är ingen ålder, det är en livsstil!

Anonym3131
2017-01-19 18:45
#2

#1 Tack, ska kolla på den sidan.

Upp till toppen
Annons: