Husdjur

Hur ska jag komma över sorgen snabbt..?

2017-05-07 07:55 #0 av: NyfikenTonåring

Hej... Igår hittade jag mitt husdjur (hamster) liggandes så fridfullt i sin stora fina bur. Jag kollade på honom lite, och han såg så lycklig ut, som att han äntligen var fri. Fri från sin sjukdom (han var svårt förkyld) och fri från buren. När han inte rörde sig eller andades alls blev jag orolig och tog en bomullspinne och petade på honom. Hela kroppen var stel och han hade samma ställning, hur mycket jag än petade på honom.
Jag blev så förtvivlad att jag inte kunde andas. Mitt hjärta slog fortare än nånsin....

Jag kunde inte ens berätta det för mina föräldrar förän chocken lagt sig.... Så jag väntade. Senare kom min storasysters pojkvän hem till oss, en artig och supersnäll kille, jag ville verkligen inte förstöra deras kväll så jag sa inget då heller, tills min mamma sade "Nu får du gå och kolla din hamster gumman". Jag suckade och gick, eftersom att jag visste att det var nu jag skulle behöva berätta. Jag gick till köket några sekunder efter med händerna för munnen...

Det blev en fin begravning, kl 21:00 hade vi en tyst minut för den lillen och vi fick hela staden att tystna. Jag vet vad ni tänker. "Det är en himla HAMSTER, gå vidare din långsynta tönt!!" Men det år inte så enkelt. Han har bott med mig sedan jag var 10 år. Han har ALLTID lyssnat när jag pratat till honom. Han stannade ALLTID upp och slutade det han gjorde när han hörde mig vrida upp nyckeln i låset till huset, bara för att höra mig säga "Hej Elliot!!". Och nu är han borta.
Min fina fina Elliot. Hur tusan ska jag komma över denna sorgen? Ni vet säkert alla tanken man har att det är omöjligt att ens husdjur ska dö...

Anmäl
2017-05-07 08:10 #1 av: Aleya

Tyvärr ska vi alla dö. Och det är hemskt när ens husdjur dör och det får man tycka.

Men sorgen kommer bli lättare om än det inte känns så nu.
Låt det ta den tid det tar.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Värd för Endometrios

Anmäl
2017-05-07 08:39 #2 av: Nettis!

Det är alltid jobbigt när ens djur dör. Tillåt dig att sörja, med tiden blir det bättre . Även om längtan efter djuret kommer tillbaka ibland. Blomma

Anmäl
2017-05-07 08:57 #3 av: Herveaux

Det är absolut inget konstigt (och definitivt inte töntigt) att du är ledsen och behöver få sörja din lilla pälsboll! Man har lika stor rätt att sörja oavsett om det är en häst, hund, hamster eller vandrande pinne som man förlorat. Kramas

Sorgearbetet kan se ganska olika ut för oss alla.
Vissa vill prata eller skriva om det mycket, medans andra inte vill prata om sitt bortgångna djur alls.
För en del hjälper det att göra något kreativt av sorgen, tex att skriva en dikt, en novell, ett brev, en sång eller rita och måla, eller sy något eller bygga något.
För andra är det bättre att bara få ligga i sängen och gråta i tre dagar.

Vissa vill ha ett nytt djur ganska så snart inte för att en ny hamster blir en ny Elliott men för att få ha ett nytt litet liv att lära känna och ta hand om.
Andra kan inte skaffa ett nytt husdjur på flera år.

När en del sörjer vill dom ha kvar djurets saker framme, andra vill ställa undan dom ganska så fort.

Prova dig fram och känn efter vad som lindrar bäst för just dig.
Ta en dag i taget så kommer du se att det kommer kännas lättare med tiden.
Du kommer inte glömma Elliott, det är inte meningen med att sörja heller, men det kommer kännas som att det går att leva vidare utan honom.
Det kommer bli enklare att tänka tillbaka på alla härliga minnen ni har utan att hjärtat går i bitar.

Kämpa på och beklagar sorgen! Blomma

// Harley
Sajtvärd Star Stable iFokus
Medarbetare Hundar iFokus
"Your differences make you important and special"

Anmäl
2017-05-07 12:22 #4 av: Wellcraft

Jag har haft en massa hamstrar, jag fick min första när jag var 6 år. Det var 14 år sedan jag fick min första.
Jag förstår att det känns riktigt tungt.
Speciellt två av mina hamstrar var speciella, den ena var en egenuppfödning som blev 4 år och den andra en fin guldhamster med stam, riktigt speciell kille som också blev gammal.

Du får fokusera på allt det bra och tillåta dig att sörja, det kommer bli bättre.

Häst, Vardag & Hund
nouw.com/WallHund

Anmäl
2017-05-07 13:13 #5 av: Bellie

Även om det "bara" är en hamster så får man bli ledsen. Det viktigaste är att man får låta sig själv vara ledsen ibland. 

Jag har många hamstrar och för mig är de inte "bara" hamstrar. När mina förra hamstrar dog blev jag lika ledsen som jag blev när min hund dog, för mig är det ingen skillnad. Så jag förstår att du är ledsen och ibland måste man låta sig själv vara ledsen för att det ska gå över. <3

Anmäl
2017-05-08 08:02 #6 av: Katniss

Det är inte 'bara' en hamster. Det var en vän, och att förlora en vän känns tufft. Det känns kände inte så nu, men med tiden kommer det kännas lite lättare. Tills dess kan du skicka iväg ett PM om du känner att du vill prata. ❤️

R.I.P. Anton 💔
Anmäl
2017-05-08 12:28 #7 av: Magrat

Jag personligen upplever inte att sorgen blir lättare med tiden, men den blir mindre påträngande. Sorgearbete tar tid, oavsett om det är så en hamster eller en människa som dött. För mig gör det precis lika ont som både den dagen min hund gick bort som min katt. Men man tänker på det mer sällan med tiden. Fast för mig blir inte sorgen lättare, den är lika tung, men med tiden blir den inte lika påträngande.

//  Leona

Anmäl
2017-05-08 16:56 #8 av: NyfikenTonåring

Okej... Jag gråter mig till söms och kan ej sova. Det går inte en ända sekund utan att jag tänker på min fina lilla vita pälsboll... Det blir min första sommar/jul/födelsedagar/högtider utan min Elliot... Det smärtar fruktansvärt och allt jag kan göra är att gråta, inget är kul längre. Och så fort jag gör nått så tänker jag "Oj, det är första gången jag gör detta när Elliot inte finns med mig.." och så börjar jag gråta floder. Kan ej göra nått roligt... Det tog mig 2 år att komma över min första hamster, Theodor, och jag är rädd att det ska ta lika lång tid för denna lillen också. Kan inte ens se mina klasskompisar i ögonen utan att tänka som innan... Jag tar på mig skulden för att han dog liksom, och nu tänker jag att det inte smärtat så om jag inte fanns... Detta är så hemskt... Grät säkert flera ton tårar bara denna timmen...

Anmäl
2017-05-09 13:07 #9 av: 134643

#8 Låt det ta tid, det är helt okej. Jag har också sörjt över alla som jag förlorat, både djur och människor. Det är bra om du kan dela sorgen med någon, att du kan gråta hos något, bli kramad och tröstad. Det hjälper ofta. Sen att du med tids också tillåter dig själv att vara glad och lycklig utan honom Hjärta

She needed a hero, so that's what she became. Medarbetare på tonåringarSkrattar
http://letsflyawaytowonderland.tumblr.com/ - Woop woop Regnbåge

Anmäl
2017-05-10 06:03 #10 av: NyfikenTonåring

Det går inte ens att tänka ordet "lycklig" och "glad" när jag inte har honom hos mig...

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.