# Föräldrar som accepterar rökande barn Author: [Borttaget] Skriver detta ifrån mobilen så ber om ursäkt för eventuella stav-och slarvfel redan nu. Men till saken, igår satt jag och surfade runt på internet och kom in på tanken på ungdomar som röker, och sen även på föräldrarna till dessa ungdomar. Jag googlade runt på hur föräldrar ser på saken, vissa hade nolltolerans mot rökning och vissa sa lät sina barn röka hemma och vissa visste om det men ungdomen fick absolut inte röka framför dem, hemma etc. Då tänkte jag, hur hade ni gjort om ni varit eller är föräldrar till en tonåring som röker. Samt hur hade DU som rökande tonåring velat att din förälder tagit det hela. Hoppas ni förstår min fråga. :) ## Comment 1 Author: [Borttaget] Jag kan börja. Jag är 18 år och röker, har rökt i två år. Min mamma "vet" ingenting, hon har aldrig sagt något i alla fall men hon är ju inte dum o huvudet så hon förstår ju vad jag gör. Min pappa däremot, han vet att jag röker och det är så himla skönt att han "accepterar" (vilket han självklart inte gör egentligen men han vet ju att han inte kan göra så mycket åt det. Samt tycker han det är skönt att jag inte smyger med det för honom). Jag önskar då att jag bara kunde berättat det för min mamma, för man vill ju ändå kunna berätta allting för den som står en nära, men någonstans känner man sig så himla respektlös mot min mamma. Det jag kan säga nu när jag själv är i denna situationen är att när jag får barn i framtiden, och om han eller hon väljer att börja röka så kommer jag göra som min pappa. Jag kommer "acceptera" rökningen då jag VET att vill man röka så kommer man röka. Får man inte röka för sina föräldrar smyger man bara med det. Men det är så jag ser det nu, om några år kanske det ändrats. Angående att låta sitt barn röka hemma tycker jag kan vara fel, man röker oftast mer när man har fri tillgång till att kunna röka alltid. ## Comment 2 Author: [Borttaget] Jag hade sett till att ungen är väl medveten om alla risker (en del av mitt jobb är rökavvänjning så jag kan ju lite om det). Och jag hade bett ungen att inte röka i mitt hem. Jag hade starkt ogillat det, men jag tror att det är ganska lönlöst att försöka hindra en ungdom från att röka om de vill göra det. ## Comment 3 Author: [Borttaget] Jag hade aldrig låtit mina barn röka, men förhoppningsvis skulle de veta bättre själva (menar inget illa mot er som röker). Jag skulle dra in månadspeng så länge de rökte eller ta bort andra privilegier. Detta är då i början, för jag tror inte det skulle fungera på vana rökare. Många danska familjer betalar körkort till sina barn om de inte röker. Det tycker jag är fel då man inte ska belöna något som _borde_ vara en "självklarhet". För mig är det alltså nolltolerans. ## Comment 4 Author: Afturelding Både jag och min sambo är straight edge (dvs, vi dricker inte, röker inte, brukar inte droger osv), så det hade givetvis varit nolltolerans i vårat hem. Samma sak gäller med alkohol. Jag hade även haft åsikter om saken efter att de fyllt 18, men då kan man ju inte göra så mycket åt det. ## Comment 5 Author: HejPåDig Jag hade haft nolltolerans mot det. ## Comment 6 Author: Michaela-N Skulle min son/dotter börja röka (vilket jag verkligen hoppas att han eller hon inte gör, att jag lyckats uppfostra denne tillräckligt för att barnet ska förstå att det är helt från vettet att hålla på med såna dumheter) så skulle jag aldrig i livet tillåta det eller sopa det under mattan. Nolltolerans mot rökning i mitt hem! ## Comment 7 Author: Cazzos Om jag hade börjat röka nu så skulle min mamma nog bli besviken på mig, men själv röker hon som en skorsten sen 30 år tillbaka så hon skulle nog vetat att hon inte skulle kunna göra så mycket åt saken, och om jag någonsin får barn och mitt barn/mina barn börjar röka så får de röka hur mycket de vill, bara de inte röker i mitt hem. ## Comment 8 Author: monstermash Jag är 18 år och röker, och jag tjuvrökte i fyra år innan. Min mamma fick veta det när jag var 17 år av skolan, men de första månaderna pratade vi inte om det överhuvudtaget. Hon röker själv, så hon visste nog inte hur hon skulle få mig att sluta, även om hon inte var glad över det alls. Strax innan min 18 årsdag började vi dock röka tillsammans, vilket är mycket enklare. Nu när hon vet det får jag även röka inomhus på nätterna. Min pappa vet fortfarande inte att jag röker, och jag tror inte han misstänker något heller. Väntar med att röka tills efter jag träffat honom, eller röker flera timmar innan. Han röker själv också, men han är nog inte lika förstående som mamma är. Det är fruktansvärt jobbigt att behöva dölja det hela tiden. Man kan inte ens röka där man vet att man brukar springa in i honom osv, vilket begränsar mig en del. Det är rätt trist. Hade föredragit om han hade samma attityd som mamma har nu. 🙂 Mina systrar rotade igenom min jacka en gång och hittade ett ciggpaket, så de vet att jag röker (dock har jag aldrig erkänt det för dem). Dock röker jag inte nära dem. Brorsan kom på mig när jag stod och rökte på mammas gård, men han var rätt rund under fötterna så jag vet ärligt talat inte om han minns det... 😛 Jag kommer göra allt för att få mina barn att vara rökfria, men när de vet riskerna så får de göra som de vill. Tänker däremot inte köpa ut åt mina barn innan de är 18 år och kommer ha koll så de inte kan ta av mig ifall jag fortfarande röker. Det är ingen idé att förbjuda, då blir det nog bara roligare att fortsätta tills man är fast i beroendet. Dessutom vet jag hur drygt det är att behöva tjuvröka. Jag har en tjejkompis som har stränga föräldrar angående rökning, det har gått så långt att hon vågar överhuvudtaget inte vara nära mig när jag röker för att hon är rädd att de ska tro att det är hon som har rökt. ## Comment 9 Author: [Borttaget] #6. " (vilket jag verkligen hoppas att han eller hon inte gör, att jag lyckats uppfostra denne tillräckligt för att barnet ska förstå att det är helt från vettet att hålla på med såna dumheter)" ..  Så du menar att vi som röker har inte uppfostrats tillräckligt eftersom vi började röka? Jag vet inte hur du menar riktigt, men jag kan ju säga att min rökning och mina val jag gör i mitt liv har ingenting med min uppfostran att göra. Alls. ## Comment 10 Author: Thatgirl #9 Det brukar ju ligga i uppfostran? men varför röker du då? (om man får fråga, du måste inte svara) ## Comment 11 Author: Duvethon Jag skulle inte tillåtit mitt barn att röka om denne är under 18 år, efter 18 har jag ju mina åsikter men jag kan ju inte bestämma om denne ska röka eller inte. Jag är femton och röker ibland, mina föräldrar vet ingenting och så ska det helst stanna. Skulle heller inte brytt mig om de fick reda på det, ändå. Egentligen borde jag veta bättre själv men då jag bara röker ibland (feströker, inte annars) anser jag inte det vara ett större problem. Nu blev det kanske lite OT, det jag vill komma fram till är iallafall att jag aldrig skulle uppmuntra mitt barn till att röka och jag vill absolut inte att han/hon ska börja heller. Så under 18 skulle jag inte tillåta mitt barn att röka men 18+ gör denne som den vill, så ser det ut nu, är ju några år tills jag skaffar barn. ## Comment 12 Author: monstermash #11 - Om inte ditt barn får feströka, så borde du lägga av med det själv också. ## Comment 13 Author: Michaela-N #9 Självklart ligger det i uppfostran. Jag har alltid blivit lärd och fått det berättat för mig hur dåligt det är att röka, även fast jag då hade en mor som rökte. ## Comment 14 Author: [Borttaget] #10 De ligger inte alls i uppfostran. Man kan börja röka av olika anledningar som grupptryck, man gillar smaken, lugnar stress eller ångest.  Jag är själv rökare och är idag 18 och började röka lite smått precis innan jag fyllde 13 och var van rökare ett år senare. Att jag började röka har inget med min uppfostran eller mina föräldrar att göra. Det var mitt val och de skulle inte kunnat ändra det. Den ända som kan få mig att sluta är jag och mindre pengar eller indragna förmåner skulle bara skjutit mig bort från mina föräldrar och hade inte fått mig att sluta röka.  Så skulle jag haft ett barn som började röka skulle jag prata med dem om konsekvenserna, frågat varför de börjat röka och diskuterat öppet och avslappnat om det. Inga indragna förmåner för då förlorar man kommunikationen och barnet kommer antagligen röka bakom ens rygg. Samma sak med alkohol. Vet hellre att mitt barn dricker på kvällen och vet att de kan ringa mig om något händer. En föräldrar som har nolltolerans för alkohol skapar bara problem tror jag. Är barnet ute och dricker (som de kommer göra oavsett vad föräldrarna säger i de flesta fallen) och måste ljuga om det så kommer de inte ringa om något händer. Ömsesidigt förtroende och respekt är A & O. ## Comment 15 Author: [Borttaget] #13 Fast alla är olika individer och gör egna val. Tror ingen har föräldrar som sagt att de är hälsosamt att röka. Så att lägga de på föräldrarna och uppfostran tycker jag inte är rättvist. ## Comment 16 Author: Michaela-N #15 Vem skyller man på istället? ## Comment 17 Author: [Borttaget] #16 Det är upp till var och än ifall de vill röka och att man är rökare kan man inte lägga skulden på någon annan för. Så man skyller inte på någon. ## Comment 18 Author: Thatgirl #14 För mig är en bra uppfostran att lära sitt barn att stå emot grupptryck, smaken? hm, vilket dåligt skäl. Mitt barn vet inte hur det smakar om det inte testat. Lugnar stress eller ångest, det finns andra lösningar! ## Comment 19 Author: [Borttaget] #18 Man kan lära sitt barn att stå emot grupptryck men de är ändå inte alla som klarar de. Det finns svagare och starkare individer.  Vilket dåligt skäl? Vem är du att avgöra det?  Det finns andra lösningar men de är fortfarande upp till var och än att välja hur de vill göra. Bara för att du inte samtycker så kan du inte skylla på dålig uppfostran för de har inget med saken att göra. ## Comment 20 Author: Thatgirl #19 Vem jag är att avgöra det? Jag är en egen individ och jag tycker vad jag vill. Om du tycker det är ett bra skäl att förkorta ens liv för en god smak så klankar inte jag ner på dig för det. Jag tycker det är ett dåligt skäl och det kan inte du få mig att sluta tycka. Bara för att jag tycker illa om rökning så tycker jag inte illa om rökare, så ta det inte personligt. Och jag skyller inte på dålig uppfostran, men jag siktar på som förälder att uppfostra mina barn på ett sätt så att dom inte börjar röka. Tyck vad du vill om det men det är ett mål jag har som förälder. ## Comment 21 Author: [Borttaget] #20 Du frågade vad de fanns för skäl och jag skrev några exempel. Du kan tycka att de är dåliga skäl men du skrev "vilket dåligt skäl." de kan inte du bestämma om det är. För vissa är de inte ett dåligt skäl.  Tar de inte personligt överhuvud taget =) Tror många har de som mål, att deras barn inte ska börja röka eller göra andra saker som förstör hälsan, men att barnet börjar röka tycker jag inte att man kan klandra på uppfostran för valet har man gjort själv. ## Comment 22 Author: Thatgirl #21 Jo, jag bestämmer att jag tycker det är ett dåligt skäl. Men om jag skriver "vilket dåligt skäl" så betyder det att **jag** tycker att det är ett dåligt skäl, inte att det är det. Det blir lite drygt att skriva "jag tycker" framför allt man skriver, eller hur? Jag utgår från att alla förstår att det jag skriver tycker jag, inte att alla andra också tycker det. Men det är bra att du inte tar det personligt. För jag gillar inte rökning men det betyder inte att jag ogillar alla som röker. Och jag tycker inte ni är 'dumma i huvudet' som röker, bara för att jag aldrig skulle få för mig att börja med det. T.ex Min mormor röker och hon är en utav de jag älskar mest. Men ja, jag ville bara skriva detta för folk verkar tro att jag ogillar alla som röker bara för att jag har starka åsikter kring rökning. ## Comment 23 Author: [Borttaget] #10. Det är så mycket annat som spelar roll. Jag började röka i skolan, för "alla andra" gjorde det. Jag visste om hur det påverkade kroppen, jag rökte samtidigt som min mormor låg döende i lungcancer just på grund av rökning, och nu är jag fast i det. Jag får höra hur ofta som helst från min mamma hur dåligt rökning är. Och jag förstår inte hur man kan skylla på föräldrar när deras barn röker.  Jag ser på det hela såhär: Alla personer är olika och rökning har inte alls med uppfostran att göra. De flesta vet ju hur trotsiga tonåringar fungerar, om de då är uppväxta med att **absolut inte röka** så låter vissa bli och vissa tycker det är jättespännande att pröva istället. Medan andra som är uppväxta med att **rök om du vill** väljer kanske att inte röka för det finns ingen "spänning" och andra gör det för att ja, de får. Med andra ord så är det omgivningen, grupptrycket och sånt som spelar roll, inte uppfostran. ## Comment 24 Author: [Borttaget] #22 Faktiskt inte särskilt drygt. Blir tydligare vad man menar och det går fort att skriva "jag tycker" för de är stor skillnad. Förstår absolut =) Tar ingenting personligt när de gäller sådana här ämnen för att jag är rökare tillhör inte min personlighet eller vem jag är som person, anser jag i alla fall =)  Lite OT kanske såå tillbaka till ämnet! ## Comment 25 Author: Thatgirl #23 Alla tycker olika och jag håller med om det sista du skriver. Många ungdomar vill trotsa, även jag. Men jag anser att man som förälder kan påverka hur mycket som helst, sånt som inte många vet om. För mig är inte uppfostran '_det där är bra'_ och _'det där är dåligt'_. _'Så får du inte göra'_ och _'det där är toppen'_. Jag anser att man kan uppfostra sin tonåringar på ett sätt så att dom inte vill trotsa sina föräldrar. Så jag håller till viss del med om det sista du skriver där. Men på ett sätt håller jag verkligen inte med. Jag tänker inte uppfostra mina barn med **rök om du vill** och sedan hoppas att dom inte ser någon spänning med det. ## Comment 26 Author: [Borttaget] Vill tillägga att det där med att det ska lugna stress/ångest inte alls stämmer. Ganska ny forskning har visat att rökare generellt är mer stressade än andra och att stressen har minskat efter att de har slutat röka. ## Comment 27 Author: [Borttaget] #26 De är olika sorters stress. De som har de tufft av olika anledningar kan ofta finna lugn i rökning. Det kan ingen säga att de inte stämmer för de är hur varje person känner, går inte att vetenskapligt bevisas så jo de stämmer i vissa fall. ## Comment 28 Author: [Borttaget] Jag skulle **ALDRIG** få för mig att röka. Är inte uppväxt med rökare, så det kan ju också spela roll. Visst har mina föräldrar sagt många gånger att det är dåligt att röka, men jag har själv kommit till insikt att det är SJUKT äckligt. Skulle ALDRIG röka för att ens kompisar gjorde det, stå på er! Hade jag barn som började röka skulle dom få sitta på sitt rum utan cigg i en vecka eller två! **Inte bara skita i det och "ge upp" det ger skador för livet (!!!!)** **Kanske inte jag som vet hur det känns att vara beroende (inte vill jag det heller) men det finns ju typ nikotin saker för att sluta röka? 🙂** **Fråga till er rökare:** **Varför röker ni? (om ni började för att det va tufft varför slutar ni inte)** **Kommer ni tycka att det är ok att era barn röker?** **Har ni försökt att sluta (på riktigt) någon gång?** **_Ta inte illa upp, menar inte att peka ut någon_** ## Comment 29 Author: [Borttaget] **#28** Hur bra förtroende och relation tror du att du hade haft med ditt barn då? Hade mina föräldrar låst in mig skulle jag stuckit och hyst en hel del agg mot dem. Det är inte okej att låsa in någon oavsett om man tycker de är okej att de röker eller inte.  **Varför röker ni?** För jag tycker det smakar gott, slappnar av av det, beroende av både nikotinet och vanan. **Kommer ni tycka att det är ok att era barn röker?** Jag kommer inte gilla det men det är upp till dem. **Har ni försökt att sluta (på riktigt) någon gång?** Jupp men de gick inge bra. ## Comment 30 Author: [Borttaget] #28, kan svara på dem frågorna. Det är väldigt lätt att fastna i rökningen, det är ju beroendeframkallande. Att sluta röka är svårt, speciellt om ens vänner röker då det är en "social" grej. När/om jag får barn så kommer jag aldrig acceptera att de röker men jag ser hellre att jag vet om det än att de smyger med det. Jag vet ju själv, vill man röka så röker man. Att "straffa" fungerar inte. Däremot kommer jag ju informera om riskerna och sådär. Jag har försökt sluta flera gånger men aldrig lyckats, tror det krävs mer vilja från min sida. ## Comment 31 Author: nottheonly Jag har varit rökfri i mer än 2 år nu. Om mina barn skulle börja röka så skulle jag inte tycka det var okej, men jag vet också att det jag säger inte skulle påverka så mycket(nu utgår jag från mig själv, hur jag var). För att en person ska kunna sluta röka så måste den **vilja** det själv och ta det beslutet, det finns ingen annan som kan ta det beslutet åt någon.  Sen kan man naturligtvis informera till sina barn om att det inte är bra att röka och så, men jag tror inte jag hade dragit in några privilegier eller något sånt. För jag vet ju som sagt själv hur det är och om man **vill** röka så gör man det och då hittar man på saker för att fixa cigg. Men jag skulle ju såklart göra allt jag kan för att mina framtida barn inte ska börja med såna dumheter(hoppas ingen tar illa upp, men alla kan väl hålla med om att rökning inte är något bra iallafall?). Men jag tror om man är för hård och så mot sina barn när det gäller såna här saker så blir det bara mer spännande att prova på det(det gäller nog många iallafall). ## Comment 32 Author: [Borttaget] Intressant tråd! Tar upp den 🙂 Jag är ju själv rökare.. Så, jag skulle faktiskt låtit min unge röka om den nu var så dum och gjorde det valet, men den hade fått sin månadspeng och fått klara sig på den och ingen tolerans mot mer pengar om jag inte får bevis på vart dom ska gå någonstans! Dessutom skulle mitt barn inte få röka framför mig eller i mitt hem och jag skulle ALDRIG fixa cigg till den! ## Comment 33 Author: Fridaaaa Jag hade inte accepterat rökning före 18 års ålder, efter den åldern kan man som förälder inget säga. Bara dumheter att ens börja med skiten! Farligt, kostar pengar mm. Nej finns inga fördelar med rökning. Min mamma röker, började när hon var runt 14 år tror jag. Har andra i släkten med som röker.