# (X) Problem..
Author: JohannaOlivia

Hejsan på er! Jag har ett litet problem.. Jag mår inte så bra och jag skär mej..men jag vill verkligen inte att mina föräldrar/släkt ska få reda på nåt.. Det är bara min närmaste kompis som vet nånting och en kompis som råkade se (går restaurang och vi byter om i samma omklädningsrum) och då börjar vi prata och så säger hon till mej att hon ser ner på sånna som mej. Då mådde jag ju ännu bättre.. Aja mitt problem är ju igentligen att jag inte vill att min familj ska veta, hur ska jag göra? :'(

## Comment 1
Author: Lia

De som säger att de "ser ner på såna som dig" vet ju uppenbarligen inte hur det är att må så pass dåligt att man skadar sig själv! Strunta i dumma kommentarer från dumma människor.

Jag har alltid kämpat med att min familj inte ska se. Tjocka, långärmade tröjor mitt i sommaren, osv. Det kändes för privat för att ta upp med någon, så jag höll det för mig själv. Tills en dag då min pojkvän märkte att jag var öm att ta i. Det var dagen jag hade skurit mig som värst med ett rakblad, så det var klart att det var ömt. Alla möjliga känslor dök upp från hans sida. Men i slutändan var han lättad att han fick veta det - att jag slapp gå ensam i allt. Mamma däremot berättade jag för tillslut när jag kände att jag behövde stöd och råd. Och det var precis det jag fick :)

Jag vet att det inte är svaret du vill ha, men jag tycker faktiskt du ska berätta för dem. På så vis kan du också lättare få hjälp. Jag har med hjälp av psykiatrin varit fri från självskadebeteenden en hel månad nu, och det är strongt vill jag lova!

Lycka till med allt, och PM:a mig om du vill :)

## Comment 2
Author: Juliaskaniner

försök inte dölja, försök att sluta. Vet att det är svårt, men de kommer vara värt det. Jag är inte rätt person att säga det men ja..  
tänk på allt dåligt det medför.

## Comment 3
Author: Thildalulu

Säger som #2 försök sluta istället, ärr är ju inte något jag personligen har några problem med men hade vart ganska nice att kunna ha linne bland folk, något jag helst inte har då jag har ärr på överarmarna som antagligen alltid kommer va där och sen på benen. De känns ju rätt segt att tänka så :(

Tycker inte de är något att skämmas över, mina närmsta vänner och min mamma vet att jag har haft självskadebeteenden, att mamma fick veta var dock ett misstag. Vissa tror ju att man är ett psykfall för såna här saker men de är ju bara dom som inte vet bättre.  
Skit i vad såna som din kompis säger, hon vet ju uppenbarligen inte vad du gått igenom^^