# Skolan och allt däremellan Author: thenewbreed Det går inte längre. Jag lovar. Jag orkar inte mer. Jag vill gräva en grop och ligga där tills jag ruttnar bort. Mina vänner har lämnat mig, vilket betyder att jag absolut inte har någon alls. Stressen tar död på mig från skolan och mina psykiska problem gör ju inte saken bättre. Jag har väntat och väntat på både extra hjälp i skolan och en terapeut på vuxen-psyk i flera månader men ingenting händer varken i skolan eller på vuxen-psyk. Kan tillägga att jag är 18 år och går sista terminen på gymnasiet. Jag är redo att hoppa av skolan. Ge upp alla helvetes år i skolan. För det går inte. Det här schemat är inte anpassat efter en sådan som jag, känn som de har utformat det för att jag ska misslyckas. Jag är inte som alla andra och klarar inte av skolan som alla andra.  Jag bara, jag vet inte vad jag ska göra.. alls. Jag ligger efter i ALLA ämnen och har i princip F-varning i alla ämnen. Jag har bett om hjälp och min mamma har hjälpt mig att be om hjälp men inget händer. Någonstans. Jag känner mig så otroligt jävla ensam och hopplös så det går inte. Jag har diagnoser och jag har RÄTT till hjälp. Men trots det händer det inget och jag jag bara känner att jag kommer faila alltihopa. suck.  Blir galen på att skolan är utformad för högpresterande tonåringar med koncentrationen på topp och som orkar sitta i skolan i 8 timmar och jobba stenhårt. När jag kämpar mitt bästa, då får jag E. om jag har tur.  Behörde typ skriva av mig all stress som jag känner just nu. Galet så mycket ångest man kan ha. ## Comment 1 Author: knugi Det svåra i ett sånt där läge är att lugna ner stressen man har råkat ut för! Det jag kan säga av egen erfarenhet är att förr eller senare om man är någorlunda funtad är att det löser sig! Det brukar vara höga berg och djupa dalarna innan man kommit till rätta i livet! Ungdomsåren är egentligen en knepig tid att högprestera då man kan råka ut för en massa skit på sidan om, man utvecklas och kan ha det allmänt jäkla jobbigt! Går det absolut inte försök få till det så att du kanske kan skippa vissa ämnen och bara läsa och fokusera på kärnämnena! Sen när du kanske fått den hjälp du behöver så läser du upp dina betyg i efterhand om du nu har önskan att plugga vidare dvs! Det går att skapa sig en karriär och jobb utan fullständiga betyg, det är dock bra att ha lärt sig grunderna och fått ordning på sitt eget sätt att tänka och utvärdera olika situationer, men om vidarestudier inte är av intresse så betyder inte ett A i idrott ett skit! Jag har haft 10+ jobb och aldrig visat mina betyg så jag kunde teoretiskt sätt hoppat av skolan och ingen hade någonsin vetat! Dock kanske jag fungerar som jag gör idag för att jag just fullföjde skolan, det vet jag dock inte med säkerhet! Hursomhelst så hoppas du får hjälp och att stressen lugnar ner sig, men det kommer säkert bli bra så småningom, så håll ut och blir det för mycket, ta en paus! Man ska inte behöva hata att leva mvh ## Comment 2 Author: thenewbreed #1 Jo precis, men det känns verkligen kört för mig. På alla sätt o vis. Men fortsätta plugga tänker jag inte göra. Aldrig igen. Jag har nog aldrig känt mig så värdelös och hopplös som i skolan. ## Comment 3 Author: knugi #2 då är det bara att hitta något du känner dig hemma och trivs med, och arbeta utifrån möjligheterna där! Det är aldrig totalt kört! Det finns alltid en strimma ljus i slutet av tunneln ## Comment 4 Author: Scorpio97 Jag har kroniskt huvudvärk, vilket gör skolan rätt jobbig. Jag har pratat med syv:en, och om det skulle bli så att jag verkligen inte orkar, så får jag om jag vill ta bara kärnämnena en termin eller två. Jag vill dock plugga vidare sedan, så i så fall skulle jag plugga upp resten efter. Gå ett extra år helt enkelt.  Men jag antar att du pratat med syven/rektorn? Har dom sagt något om att du kan plugga bara kärnämnena? Även om det känns väldigt jobbigt just nu, så kanske det går att klara denna sista termin, så slipper du gå i skolan mer sedan?  Jag håller med om att skolan inte riktigt är utformad för oss som mår dålig, eller inte orkar en hel skoldag. ## Comment 5 Author: [Borttaget] jag kan inte säga mer än kämpa på och instämma i det som #1 säger. Vill du ha någon att prata av all stress och skit och bara vill kräkas ur lite så finns jag 🎈 ## Comment 6 Author: thenewbreed #4 Grejen är att jag inte orkar dra ut på det. Jag vill bara bli klar med allting så jag kan få börja jobba någon gång. Om jag kommer orka det har jag ingen aning om. Jag hade en dröm om att få bli djursjukvårdare men de ämnena som krävs kommer jag nog aldrig klara att plugga. pga att intresset inte finns där för de ämnena.  Jag vet att jag skulle klara den här terminen om jag bara fick den hjälp jag behöver. Såsom extrahjälp i skolan, en terapeut och en fix med mina mediciner som inte fungerar tillräckligt osv.  Men de är ju så otroligt sega… Sen får jag väl försöka ignorera min ångest, depression och ensamhet tills allting är över eller nåt.  Blir så frustrerad att jag tvingas leva på ett sätt som absolut inte fungerar för mig på något sätt. Usch för skol-systemet. ## Comment 7 Author: [Borttaget] Jag ville bara säga att jag känner precis exakt likadant. Spyr på skiten om man ska prata klarspråk🤮