# Tankar om pappa som födde mej!
Author: [Borttaget]

Jag har alltid kännt det tungt i bröstet mer eller mindre nu känner jag denna förtvivlan att jag saknar min pappa som han va innan han tog mej på brösten. Han har inte varit en bra pappa men han har ju ändå gjort så just jag föddes. Jag älskar min far men mamma hamnar ju ändå näst först och jag vet att min far må vara svin idiot och mer men. Jag döljer för mamma att jag älskar min far och nu i min ålder vill ha min gamla far tillbaka. Mammas sambo kan aldrig bli min far utan det är min far som jag vill ha igen än hur dum han har varit mot mej. Nu när jag väl pratar med han blir allt stelt och tanken på att min älskade pappa tagit mej på brösten tynger mej! Hade han inte gjort det hade jag än idag åkt dit

## Comment 1
Author: [Borttaget]

Älskar han ändå sjukt sjukt mycket min idiot till far men försöker att glömma han går inte alls kan se han framför mig om jag blundar ❤️

## Comment 2
Author: Fridaaaa

Fast din pappa födde ju inte dig.  
  
Allting är ju mycket snurrigt då du tidigare skrivit att du inte vill veta av honom osv. Du ändrar dig med mycket från dag till dag. inte så lätt att hjälpa dig eller liknande heller.

## Comment 3
Author: 00eme05

Varför svarar du inte på hans samtal och pratar med honom ?

## Comment 4
Author: [Borttaget]

Jag hatar den nya pappan den innan allt detta saknar jag

## Comment 5
Author: 00eme05

#4 prata ut om det, diskutera. Han kanske ringer för han har ändrat sig? Sen kan du ju försöka börja träffa honom först med någon ute bland folk och sedan försöka igen på nytt?

## Comment 6
Author: [Borttaget]

problemet är att han bor ute på landet :/

## Comment 7
Author: Carry-Rocksalt

#6 Men om han har förändrats och vill vinna tillbaka ditt förtroende så borde han ju tycka att det är värt det att åka till en plats där du vill träffas, även om det blir långt.