# Ful?
Author: angelitoo

Jag har galet dåligt självförtroende/självkänsla, och ser mig själv som himla ful. Det är dessutom bara min familj och mina närmsta vänner som säger att det inte är så, men jag har svårt att inte tänka att det säger så bara för att vara snälla. Jag blir väldigt påverkad av detta, jag mår dåligt av att gå utanför huset och skäms för mitt utseende, och jag är rädd att förbli singel för evigt (är ändå bara 16 och aldrig haft ett förhållande), och det låter himla galet, men det är en rädsla jag har.

Hur kan jag göra för att lära mig att tycka om mig själv?

## Comment 1
Author: Linniee

Kan börja med att säga att du är jättesöt! :) förstår dina tankar, har själv känt att ja inte är speciellt fin alla gånger, men man måste förstå att det endast är sina egna tankar. Det är hjärnan som spökar. Alla ser olika ut och det är just det som är det fina :) du ser bra ut, finns många som skulle vilja ha ditt utseende. Försök fokusera på det du tycker är "extra fint" på din kropp, tex ögon, mage, ben osv, ställ dig i spegeln varje morgon och säg till dig själv att du är fin och duger, så ska du se att inställningen till ditt utseende kommer förändras :) kram på dig!:)

## Comment 2
Author: Triccia

Åhh, du som ser så exotisk ut :). Ett utseende både jag och många andra längtar efter! Håller för övrigt med #1.

## Comment 3
Author: neasfotografier

Tycker inte alls att du är ful!  
Ett tips som du kan prova är att säga tyst för dig själv i spegeln _"jag är fin som jag är"_. Några gånger varje dag så kommer det till slut att ge med sig. Eller helt enkelt tänka _"alla andra är så upptagna med sig själv att de inte tänker på hur jag ser ut."_  
Jag har själv väldigt dåligt självförtroende när det gäller mitt utseende och måste själv jobba på att tänka på att alla andra tycker att jag är ful eller ser konstig ut.  
Däremot gillar jag min kropp väldigt mycket och är nöjd med den som den är just nu efter att ha gått upp några kg i vikt. För mig är ansiktet det största problemet.  
  
Angående att du inte har något förhållande än så kan jag berätta att jag var 16 när jag hade mitt första riktiga förhållande. Och har en kompis som är 21 och har inte haft pojkvän ännu.  
Det kommer när det kommer och stressa inte upp dig över det 🙂

## Comment 4
Author: [Borttaget]

När du säger att det "bara" är din familj och närmsta vänner som säger att det inte är så.... Det är väl ändå de som ska säga det, och inte så många andra egentligen? Jag tror allt sitter i din självkänsla och att du helt enkelt behöver arbeta upp ditt självförtroende och peppa dig själv mer. Jag lovar att om du intalar dig själv att du är vacker eller snygg kommer ännu fler personer i din omgivning tycka så med!

## Comment 5
Author: Sanna:)

Ingen kan vara "ful" och tycker man att någon är ful så borde man ändå hålla käften om det.  Jag tycker själv att du är jättefin! Försök att tänka mer på de positiva du får och med tiden så kommer du inte bry dig om det negativa!

## Comment 6
Author: lisa98

Hej, förstår hur du känner! Även om dina närmsta vänner säger att du är fin osv är det faktiskt svårt att veta om det är sant eller inte. Vad ska de säga liksom? Att man är ful? Så de kan faktiskt vara skönt att få bekräftelse ifrån folk som man inte känner så väl och som dömer en för utseendet. Kalla mig ytlig om ni vill men så känner iaf jag. Jag bryr mig inte lika myket längre men ibland när jag mår dåligt så kommer de tillbaka. Är också rädd att typ dö ensam och så men jag lovar dig det finns nån för alla. Vet att alla säger så och de känns inte som de men de är sant! Jag är också 16 och helt ärligt de är lugnt. Lovar, ingen är ful. Handlar bara om att folk gillar olika saker på personer.

## Comment 7
Author: [Borttaget]

Glöm inte att alltid söka efter andras uppskattning _kan_ resultera i ett destruktivt beteende. Det gjorde det för mig. Jag tyckte inte om mitt utseende alls och sökte konstant acceptans hos andra. Tillslut räckte det inte med människor jag kände relativt. Så det slutade med att jag visade mig för kåta killar på internet, för herregud vad de uppskattade mig! Alla komplimanger och fina ord. Shit, på den tiden tyckte jag det var fantastiskt ifall jag genom en webbkamera kunde ge en främmande  kille ett stånd. Min kropp var så fin att någon annan blev upphetsad. Fantastiskt! 

Men det slog tillbaka. Ångesten, självhatet och rädslan kom ikapp mig. Vad skulle hända om någon filmade och la ut det på internet? Vad skulle hända om någon hittade mig i verkligheten? Jag fick mer om mer ångest och mådde otroligt dåligt psykiskt. Jag skämdes över min kropp. Över att några främmande killar, och män, runkat av till min kropp. 

För att göra en lång historia kort; Jag tog mig ur det. Idag kan jag kolla på min kropp i spegeln och JAG kan tycka att jag ser bra ut, och mitt självförtroende är oftast så pass bra att jag kan strunta i vad andra tycker. Trots detta, trots att jag idag faktiskt kan säga att jag älskar mig själv, så finns det kvar. Ibland när killar skriver till mig på kik t.ex gillar jag att retas med dem, leda dem vidare. Jag gillar att få komplimanger på mitt utseende, hur het eller sexig jag är. Och ångesten finns fortfarande där, men den är mycket, mycket mindre idag. 

Så ts, mitt råd till dig är att lära dig att älska dig själv. Tro mig, jag vet hur svårt det är, ibland tror jag själv att det är omöjligt. Men det går. Se på dig själv i spegeln varje dag. Verkligen titta på dig själv. Beröm dig själv, ge dig själv komplimanger. Stå rakryggad, upp med huvudet. Le mot dig själv, dansa framför spegeln så att hela din kropp dallrar. Skratta. Och titta djupare. Se dig själv i ögonen och uppskatta alla icke fysiska, fantastiska, egenskaper du har. Säg det till dig själv, förklara för dig själv hur otroligt duktig du är. Hur snäll, omtänksam, förstående eller vilka fantastiska egenskaper du nu besitter. Påminn dig själv om att det är okej. Att du är okej. Det finns mer i livet, i världen, än andras uppskattning.

Ibland får man vara sin egen hjälte, ts. Kram på dig!
