# Göra efter studenten? Author: Tokyo Direkt efter studenten sommarjobbade jag men flyttade hem till mina föräldrar igen till hösten då jag blev arbetslös och inte skulle börja plugga. Nu har jag alltså bott hemma och varit sysslolös i 2 månader och tänker varje dag på vad jag ska göra härnäst. Är inte alls sugen på att bo hemma särskilt länge, men har heller ingenstans att ta vägen om jag inte t.ex skulle börja plugga och behöva flytta nånstans pga det (om det inte skulle vara på distans dvs). Tänkte från början inte att jag ville plugga över huvud taget men har nu börjat fundera på det just på grund av det här - och för att jag misstänker att mina chanser att få ett jobb jag kan leva på är rätt små annars. Problemet är bara att jag inte har nån aning om vad jag skulle vilja jobba med och därför inte vet vad jag isåfall skulle plugga till. Det känns liksom som att jag bara vill plugga för att jag saknar strukturen av att gå i skolan och säkerheten i att veta vad jag ska göra åtminstone något år framåt. Är rädd att jag skulle börja plugga av fel anledningar och inte pga att jag verkligen är motiverad och vill ha en utbildning typ. Alltså bara för att få flytta nånstans och för att ha nånting att fokusera på så jag slipper tänka på framtiden så mycket som jag har gjort sen jag slutade jobba. Däremot är att bo hemma typ det bästa jag kan göra med tanke på pandemin, då jag knappt har träffat nån utanför min familj eller gått ut bland folk sen jag flyttade hem. Mår dock inte så bra psykiskt av situationen då jag behöver nån typ av rutin och "mening" i vardagen, så jag har motstridiga känslor. Dessutom *måste* jag inte skaffa ett jobb eller börja plugga då jag får bo hemma utan att betala hyra osv, vilket såklart är en positiv grej men är rädd att jag kommer bli fast här för länge och aldrig ta nästa steg bara för att det är bekvämt och för att jag inte vet vad jag vill. Har skickat in sena anmälningar till några distanskurser till våren bara för att ha nånting att göra, men vet inte hur stora chanser jag har att komma in. Borde söka jobb också men har inte kommit igång med det än, och fokuserar typ för mycket på framtiden för att vara motiverad att göra nånting i nuet. Är helt enkelt i en klassisk arbetslös efter studenten-situation och det känns som att jag har tappat greppet om allt och inte har någon riktning i livet. Om du har några tips är de välkomna. Antingen på vad jag skulle kunna plugga eller på hur jag kan hantera situationen jag är i generellt. Tog ju studenten det sämsta möjliga året, så det känns som att alla problem som arbetslöshet och att försöka ta sig ut i vuxenlivet för med sig är förstärkta. ## Comment 1 Author: Nephi Passa på att bo hemma så länge du får och känner att det är ok för dig :) Jag bodde kvar hemma tills jag var 22 och hade då tack vare jobb och att inte behöva betala hyra lyckats spara ihop till en begagnad bil. Med bil och körkort kommer man långt 😉 Vad gick du för utbildning på gymnasiet? Vad jobbade du med som sommarjobb? Funderade lite på hur du känner över att jobba med människor? De känns som de flesta kommuners hemtjänst går på knäna och behöver alltid fler timvikarier, även om du inte har utbildning så tar många in ändå om du känns rätt som person och utbildar dig längst vägen :) Det kanske inte blir ett drömyrke för livet men en bra erfarenhet och något för CV i framtiden :) ## Comment 2 Author: Tokyo #1: Tack för ditt svar! Gick samsam på gymnasiet och jobbade som lokalvårdare på en camping under sommaren. Har funderat på att söka något typ av städjobb här hemma medan jag funderar ut vad jag vill göra framöver, men bor i en så liten stad att jag inte vet om det ens finns några jobb att få tag i. Har även tänkt på hemtjänst eftersom jag vet att man brukar kunna få jobb inom det, men det hade nog tyvärr varit ett sista alternativ... Tror egentligen inte att det hade varit så otänkbart att bo hemma ett tag om jag hade ett jobb eller läste nån kurs under tiden, men däremot har jag i princip inget socialt liv längre då jag har flyttat hem och andra har flyttat för att börja plugga osv. Det känns som att ju längre jag bor hemma desto mer kommer jag utvecklas bakåt socialt, medan andra lär känna nya människor och gör något produktivt med sina liv. Sen är det återigen inte optimalt att träffa andra just nu, så om det är nån gång man ska vara rätt isolerad och inte umgås med vänner är det ju nu. Tror mycket av problemet ligger i att jag känner en press att "skapa ett liv" och att det känns som att jag har misslyckats genom att flytta hem igen. Jag är typ rädd att slösa bort åren som borde vara de roligaste och mest utvecklande på att gå hemma som en zombie och göra ingenting, även om jag logiskt sett vet att jag har tid på mig att göra allt jag vill även om jag skulle bo hemma i ett år eller två.