# mina dikter Author: Moalinn tjohej! jag tänkte att jag kanske kan göra en liten tråd för mina dikter jag skriver? vet inte om det är okej, bara att ta bort isf. :) Tänkte att någon kanske känner igen sig i texterna, eller har några idéer på vad jag kan skriva. Jag har nämligen det problemet att jag bara skriver från det första som kommer upp, och sen vet jag inte vart det leder. Och när jag ändå blivit nöjd med en dikt får jag inte en enda kommentar från någon, så det kanske finns någon här inne som tänker som jag och har samma känslor som dikterna beskriver.. vem vet! :) ## Comment 1 Author: Moalinn Jag vet inte om du är medveten om vad du ser
 Chanserna du ger mig blir bara allt fler
 Jag kanske inte är riktigt som du tänkt dig
 Utan du kanske bara ser mig som en helt vanlig tjej

 Det är okej, men någon gång kommer du förstå Att det inte bara är att se, utan .. alltså Du måste även lyssna för att kunna veta Vad som händer inom mig, kanske dags att börja leta? Hittar du inget får du börja fråga vad som är fel Jag kommer säga, Allt är som ett stort spel
 Spelet börjar, varar i en evighet men tar sedan slut Det börjar igen, och det är något som rullar ihop sig till en knut

 Klump i magen kallas det, den gör ont och skadar mig 
 Den tränger sig omkring inom mig, allt den vill är att komma till dig Dela känslorna och tankarna tillsammans 
 Du kanske i alla fall kan försöka ge mig en chans 

 Vad du än gör så är det vänskap jag behöver Inga lätta ord och sen är allt helt plötsligt över
 Låt mig få känna att det är på riktigt
 För just nu är det det enda som är viktigt ## Comment 2 Author: [Borttaget] Åh jag avundas alla som kan skriva på rim! Jag är så sjukt dålig på det... Du är duktig! ## Comment 3 Author: Moalinn #2 Tack, det är inte så svårt som det ser ut det är bara att slänga ihop allt till en stor knut du kan ju även kolla på olika rim, det är ett tips det brukar jag göra , och vips! så har du en dikt :) haha.. men det är inte så svårt egentligen, bara komma på något bra att skriva och sen brukar jag kolla på rimlexikon.com .. fast ibland kommer det av sig själv också, beror på vilket humör jag är på. tack igen, det där värmde! ## Comment 4 Author: Moalinn Letar i mobilen efter nummer Till dem jag kallar vänner Jag hittar något som jag inte kände igen Men det var nog bara en gammal vän Fortsätter letandet och hittar något bekant Skickar ett sms får tillbaka "jag står vid en brant" Ovetande vem jag skickar till frågar jag var Men får aldrig något svar Söker upp nummret på Google Ser sen att det är han som brukar få mig att le Vet inte vad jag ska göra så försöker ringa Får inget svar och börjar springa Springer till första stället jag kommer på Ser honom, men hör bara ett svagt "hejdå" Springer snabbt upp på branten Han står vid kanten, och jag tar honom i handen Säger att jag inte kan leva utan honom Men han tar ett steg närmare kanten och säger "kom" Jag tvekar och frågar "varför gör du det här?" Han säger att "alla i mitt hjärta skär" ## Comment 5 Author: [Borttaget] Vad duktig du är. Jättefina dikter! Det händer att jag också skriver på rim ibland. Du har en fin gåva där ![Glad](http://tonaringar.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 6 Author: Moalinn #5 tack! :D ## Comment 7 Author: Moalinn _skrev denna igår när jag satt och grät hela dagen för att jag saknar min gamla sköthäst något så otroligt!_ Jag ser något, någon skugga av något slag
 Den är inte stor, och ganska så svag Jag känner något mot mina ben 
 Och jag ser ett starkt sken

 Jag ser dig klarare, men kan fortfarande inte förstå
 Jag känner en vind, jag trodde det var du som skulle gå
 Känner ännu en vind, fast något starkare denna gång Jag hör något, lyssnar och hör att det är en sång Nu börjar jag förstå vem du är, vad du vill Du har varit borta länge, så jag kan alla dina sånger utantill Sångerna du sjöng när du blev ensam, varje gång du såg mig
 När du såg mig sjöng du en sång, och jag sa något tillbaka till dig

 Har ni nu förstått vem det här handlar om? 
 Nej, jag tänkte väl det. Nu ska ni få höra, kom! 

 För ett och ett halvt år sedan försvann det någon ur mitt liv Det var som att himlen var så nära, att det bara var att ta ett kliv
 Ett kliv över och du var borta, borta för alltid Låta alla smärtor försvinna och bara vila i frid

 Denna någon är ett djur, en häst om man ska vara exakt
 Det var som att någon sa att det sista kortet var lagt
 Och att hennes liv skulle försvinna inom några dagar Jag ville bara få dig att må bra, bryta mot alla lagar

 Men det slutade med att du nu får springa och vara glad Och det är allt jag önskar dig, för vet du vad? Även om du är borta, så kommer jag aldrig glömma dig
 Många tankar går till dig, jag har bara lärt mig att leva utan dig Förstår ni nu vem detta kan vara? 
 Bra, då fortsätter vi.. är ni klara? 

 Du gnäggade när jag kom, och du fick mitt hjärta att hoppa Jag tänkte att det kanske finns någon som kan stoppa Stoppa din smärta, så att du kunde leva längre än vad du gjorde
 Sexton år är ingenting, men det var det naturen avgjorde Du klarade dig fem år till, och jag är glad att jag hittade dig För du var verkligen den underbaraste hästen jag varit med om Vill bara att du ska vara här igen, höra dina gnäggningar när jag kommer

 Carmensita, 1994-2010 ♥ ## Comment 8 Author: [Borttaget] Jättevackert! :D ## Comment 9 Author: Moalinn #8 Tack! :D _Sen så är det många som har frågat mig varför jag skriver dikter och vad jag vill förmedla._ _Varför - Det är ett sätt att bli av med mina tankar, men även ett sätt att kommunicera med andra människor. Dom läser texterna, och känner igen sig i dom och kommenterar, en underbar känsla._ _Förmedla - Svårt, jag vill väl egentligen inte förmedla något speciellt. Men det jag strävar efter är att folk ska få upp en bild i huvudet när dom läser mina texter och att dom kan verkligen se vad som händer, som i en bok, novell, yeah you name it, och kan sätta sig in i situationen. Inte alltid jag lyckas , för ibland skriver jag bara och tänker inte på "andra" men när jag väl tänker så kommer det upp bilder i mitt huvud och ibland får jag kommentarer om att dom får upp bilder i huvudet, riktigt roligt! :)_ _kände att ni behövde veta det på något sätt :p_ En gammal text, men 100% sanning. Jag trodde jag hade gjort allt rätt Jag trodde att jag behandlat dig på rätt sätt Men tydligen inte, för nu är du borta Borta föralltid för sekunderna är för korta Jag visste att det inte var såhär det skulle vara Men jag ville ändå för dig förklara Förklara för dig att jag vill vara med dig Det var svårt att få dig att förstå mig Vi sa en gång att det alltid skulle vara vi Att vänner vi skulle förbli Som syskon som alltid fanns där för varandra Att vi aldrig varandra skulle klandra Jag trodde på det, ett föralltid Att du alltid skulle finnas bredvid Fel har vi alla någon gång Men jag trodde inte detta skulle bli vår gång Syskon eller inte, vänner eller inte Jag bryr mig inte För du finns här, i mitt hjärta Även om du lämnar ifrån dig smärta ## Comment 10 Author: Moalinn Under den tiden du verkligen fanns
 Gav du mig bara en enda chans
 En chans som jag aldrig riktigt tog emot Jag skrek och sa att du var en idiot

 Jag sa att du skulle lämna mitt liv, för alltid Och nu är det enda jag önskar är att du vilar i frid Detta var inte meningen, ville bara vara den jag är Utan att mitt hjärta skulle falla isär

 Jag ville inte göra dig illa, se dig försvinna
 Jag ville stoppa dig och gjorde allt för att hinna
 Men det var försent, du var borta
 Märkte att sekunderna var allt för korta Otroligt ledsam dikt, hehe.. gråter själv när jag läser den och grät när jag skrev den, även om jag inte har varit med om något sånt här :o ## Comment 11 Author: [Borttaget] Fin! Dina dikter skulle passa bra som sångtext också, rap musik :) ## Comment 12 Author: Wickis DU ÄR JU HELT GRYM PÅ ATT SKRIVA DIKTER!!! ![Skrattande](http://tonaringar.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Det här är dom bästa dikterna jag någonsin har hört! :D:D ## Comment 13 Author: Moalinn #11 Tack! :) jo, många har sagt det.. men jag är inte så bra på sånt där när det gäller musik och sjunga, har dock en kompis som sjunger.. men han vägrar sjunga på svenska! ;) #12 tack så jättemycket, värmer! .D ## Comment 14 Author: Moalinn Alla säger att allt kommer att bli bra Men jag vet att allt ni vill är att jag ska dra Allt är bara så förvirrande
 Det kanske är så att jag redan är en ande

 En ande, ett spöke, som ingen ser
 Allt som jag gör, allt som jag ger Det är som luft, ingen som uppskattar det jag gör Det är precis som om att jag bara är där och stör

 Jag vill inte mer, jag orkar inte mer ensamhet Vill inte vara här, vill känna en frihet Vara fri för att göra vad jag vill, 
 Och inte bara stå på samma ställe, helt still Ni förstår inte, och kommer aldrig göra För just nu är allt bara en stor röra Vet inte vad jag ska göra, ska jag bara sitta här? Medan alla sitter och i mitt hjärta skär?

 Jag vill komma loss härifrån Men jag känner mig bara som ett kort strå Ett grässtrå som blir grönt på sommaren Men blir brunt och tråkigt på vintern

 Men det är ändå inte heller riktigt sanningen
 Jag är verkligen ingenting, jag är ingen Jag lever för två människor, underbara sådana De är de enda som kan släcka den brinnande lågan ## Comment 15 Author: Moalinn _Nu ni, här är min vackra lilla dikt som jag skrev för våran klass i 9an. Den skulle bli tonsatt och hela klassen skulle sjunga men musikläraren hann aldrig klar med den så han läste bara upp den helt vanligt på skolavslutningen, kan säga att jag fick en massa "Det var du som skrev dikten va? Riktigt fin var den!"._ _Själv gillar jag den inte direkt jättemycket längre, många ord är förvirrande och vissa rim är lite halvt sådär men ja.. den är ett år gammal._ Vår historia var aldrig skrivet i sten. Det var vi i klassen, vi gjorde allt på vår scen. Vi tog dagarna som dom kom, och gjorde allt till det bästa För att klara av det mesta Det var som att vi läste en bok och vårt kapitel höll på att ta slut Där vi hade gjort så mycket, men har nu slagit en knut En knut på allt vi gjort, så vi för alltid minnas Vi ska alltid ha kvar allt, så länge vi kommer finnas Vi har nu vänt blad, fastän vi inte vill För nu vet vi att livet inte står still Vi ska vandra vidare till gymnasiet, ensamma utan det första bladet Ni kommer alltid minnas alla saker vi gjort som att flyga till Barcelona var något stort Att komma tvåa i teknikåttan var ganska stort För oss tretton gick allt väldigt fort Nu har vi alla vänt blad, ett blad som inte går att vända tillbaka Vi kommer att få ta oss fram genom att bevaka Bevaka över varandra, utan att låta vägen försvinna Till den vägen som vi vill vara på, och som vi kommer att finna För ibland är människors vägar inte menade att jämte varandra ligga Och vi ska aldrig oss ur detta tigga Men vad som än händer kommer vårat kapitel vara kvar Vända blad och på våra frågor få svar Men nu har vi bytt kapitel till något helt nytt Vi har lämnat det gamla och gjort en stor flytt En flytt till gymnasiet som kommer att leda oss till det stora För nu har vi lämnat allt det mellanstora ## Comment 16 Author: Moalinn Slänger på med lite fler :') Just i denna sekund är det någon som gråter och i samma sekund är det någon som förlåter i dom senaste minuterna finns det någon som flyr och i samma minut finns det någon som utsätts för tortyr I dom timmar som har gått finns det någon som ler Och i samma timme finns det någon som som ber Ler för att hunnit undan från att bli skjuten Ber för att någon man känner har blivit skeppsbruten I dom senaste dagarna har någon gömt sig för att överleva Dom senaste dagarna har någon något nytt fått uppleva Överleva från att inte bli misshandlad Uppleva ett nytt sätt att bli behandlad I dom veckor som gått har någon sina föräldrar förlorat I samma vecka har något torterat Förlorat sina föräldrar i ett krig Torterat för att vinna ett krig I dom senaste månaderna har någon sprungit I samma månad har någon ljugit Sprungit allt man kunnat för att komma bort Ljugit för att hinna bort så fort Dom senaste åren har någon älskat I samma år har någon hatat Älskat för att slippa bli överfallen Hatat för att någon hoppat utför de stora fallen ## Comment 17 Author: Moalinn och en sista! Nu får ni vänta ytterliggare några veckor innan min hjärna börjar skriva en massa dikter, det är rätt dött på den punkten just nu. Det sägs att vi slutet av regnbågen finns det en skatt Ingen vet sanningen, så man skuttar dit så glatt Med stora förväntningar på något underbart Det tar lång tid och börjar tveka om det var så smart Men tanken på en fantastisk skatt går inte att lura Så nu får man fortsätta och inte stå och tjura Regnbågen blir starkare för varje steg man tar Hoppas nu bara att den underbara skatten finns kvar Ljuset från skatten blir starkare och den går nu att se Man stannar och lägger huvudet på sne Är det verkligen en skatt man nu ser? Man skuttar fram, ”Undra om det finns något mer” ”Det finns ingen skatt”, är det man hör Man backar undan tänk om man dör Fram kommer den killen man senast drömde om Var det sant? Plötsligt står killen bakom Man vaknar och insåg att allt var en dröm Man rör sig ur sängen och känner sig väldigt öm Det sägs att vid slutet av regnbågen finns det en skatt Ingen vet sanningen, så man skuttar dit så glatt