# svårt i skolan (långt) Author: thenewbreed Jag **vill** lära mig. Det är inte det. Men jag klarar inte av det. Speciellt inte i stunder som dessa.  När ögonen går i kors och tankarna vandrar iväg till en bättre plats. När öronen snappar upp varenda litet ljud och jag kan känna smaken av alla rörelser på min tunga. Då är det svårt att fokusera på det som finns precis framför mig. Hur mycket jag än vill förlorar jag mina sinnen i allt som händer runtom mig. Någon kommer in genom dörren. Någon flyttar sin stol. Läraren suddar något på tavlan och någon harklar sig. Jag lägger märke till varenda liten sak som händer i klassrummet. Och det gör det omöjligt för mig att fokusera. Jag är smart. Jag förstår nästan allting som förklaras för mig. Men jag kan inte skriva ner det. Jag kan inte svara på frågorna. Det kräver en koncentration som jag inte har råd med.  När jag har en lärare som inte förstår mig och som är helt inkompetent i de ämnena jag älskar är det svårt för mig att ens få ett betyg i något ämne alls. Motivationen försvinner. Glädjen rinner iväg. Kvar är en ångest och frustration som uppstår från måsten. Jag vet att jag kan så mycket bättre än de halvdana äckliga försök jag lämnar in så jag har ingen lust längre. Mina arbeten representerar mig och ska jag lämna in något vill jag lämna in det bästa jag kan. Är det inte det bästa jag kan så är det inte tillräckligt bra. Jag önskar hellre att jag får icke godkänt med mening eller om jag skulle försöka och misslyckas. För det gör mindre ont.  Jag är en smart tjej och jag hade sjukt bra betyg. Ända tills mina koncentrations-svårigheter vann över mig. Mvg gick till Vg som gick till G och i vissa fall IG. Att se allting man byggt upp bara rasa ihop gör en så otroligt svag. Man tappar modet och tron på sig själv.  Jag kräver struktur, variation och motivation för att kunna göra något. Vad som helst. Det är oerhört jobbigt när det nu har kommit till en sådan punkt att jag inte längre kan bestämma själv vad jag ska göra. Jag kan inte sätta mig ner och läsa en bok längre för jag vet att jag kommer max läsa en sida sen kommer mina tankar vara långt långt borta. Hur mycket jag än försöker. När jag ska göra en uppgift i skolan så läser jag om den om och om igen för mina tankar vandrar så långt bort att jag glömmer bort vad jag nyss läste.  Det är inte kul längre. När lärare kommer och tjatar på mig att jag ska anstränga mig mer, att jag inte försöker och att jag måste börja sikta mot högre betyg. Men just nu känns det bäst att se till så jag är godkänd över huvud taget.  Jag blir trött på lärare som tar illa upp när man inte kan koncentrera sig. Jag är trött på att hela tiden bli misstolkad. Jag är trött på att lärare hela tiden vill att man ska sikta mot högre betyg. Är det inte ens egna val att välja vilket betyg man vill ligga på? ## Comment 1 Author: Juliaskaniner Åh, känner igen detdär så himla mycket.. kändes som du tog det direkt ur mig.. Kan tyvärr inte komma med råd.. ## Comment 2 Author: thenewbreed #1 det är svårt. DBT teamet i stockholm tror att jag har ADD men det kommer dröja veckor innan jag får gå på bedömning hos bup. suck. ## Comment 3 Author: Geru Jag hade extremt svårt att koncetrera mig när jag var yngre. Det försvann, jag vet inte riktigt när bara. Det går "okej" att fokusera nuförtiden, även om hjärnan fortfarande bestämmer själv vad den vill göra. I min värld handlade det mycket om motivation till varför man ska göra det, och att det man gör är och ska vara intressant. Så jag förändrade mitt sätt att se på saker, så jag tycker allting är mer eller mindre intressant. Att stressa mer kring det lär dock göra det värre. ## Comment 4 Author: Juliaskaniner #2 jag själv har ADHD.. men va tråkigt att behöva vänta så länge :( ## Comment 5 Author: [Borttaget] Prata med dina lärare och säg att en utredning är på gång och att du troligen har ADD. Det gör nog att de får lite större förståelse för din situation och inte bara tror att du är "lat och omotiverad". Berätta för läraren när den t.ex. ger otydliga instruktioner. Försök fundera ut hur just dina behov under lektionerna ser ut och försök förmedla dem till dina lärare så att de vet vad du behöver och vad de kan göra. T.ex. kan muntliga förhör vara ett alternativ framför skriftliga. Du kan även be om att få spela in lektionerna så att du kan kolla på dem hemma i lugn och ro. Att få sitta i ett eget rum vid eget arbete kan också vara bra om man har svårt att koncentrera sig. Testa även på lite olika inlärningssätt. Alla lär sig olika! Själv behöver jag ofta göra mindmaps, tidslinjer och liknande då jag är väldigt visuell av mig. Jag lär mig bra av liknelser och visuella representationer. Vissa behöver få göra saker - klämma och känna. För andra räcker det med att läsa för att ta till sig och lära sig. Testa dig fram! Det är även viktigt att planera ordentligt. Om du inte redan har en kalender du använder, skaffa en och använd den flitigt! Planera ditt pluggande, vad ska du börja med när och vad bör vara klart när. Se till att du har skrivit ner alla läxor och prov. ## Comment 6 Author: thenewbreed #5 jag har gjort det, och jag säger till när jag inte håller med i undervisningen. Men min mentor tar bara illa upp, han tål inte kritik och jag har honom i alla mina som brukade vara mina favoritämnen. Han är så otroligt lat och ostrukturerad och planerar inte alls. Jag har pratat med rektorn om det också men hon tyckte att jag skulle försöka prata med honom igen. Grejen är att jag har "personlighets störning" och då uppfattas jag väldigt lätt som aggresiv så folk tar ju illa upp när jag säger saker även fast jag inte menar det på det sättet. Jag har även lätt att misstolka saker och så där.  Jag lär mig inget på hans lektioner, faktum är att jag kan mer än honom i vissa ämnen som han redovisar i. Han kan inte ge konstruktiv kritik och han tycker allting är "super bra" även fast man kanske bara ritat en streckgubbe.  Hans lektioner är enformiga och slappa och vi får aldrig göra en utvärdering på hans lektioner. Ingen i klassen ahr respekt för honom för att han är så....mesig av sig på något sätt. Han kan inte ryta till om det skulle behövas och så där.  Vi har inga läxor alls i vår skola som tur är. Det hade jag aldrig klarat av.   Jag ska tenta av min Engelska eftersom jag är bäst i det ämnet så jag får en ledig förmiddag att jobba med ämnena jag ligger efter i. Men det tar så himla mycket på psyket. Efter jag har suttit i det här hjälprummet känns det som om jag har sprungit ett maraton. ## Comment 7 Author: [Borttaget] #6 Du kan inte ta hjälp av dina föräldrar då? Om de också kontaktar rektorn eller din mentor kanske de tar det hela mer på allvar (tyvärr, det borde inte vara så!).