# Har fortfarande känslor för honom.
Author: CaptainBunchie

För ungefär 9 månader sen träffade jag en kille för första och sista gången. Jag var kär, nej, helt galet förälskad. Allting var så konstigt, så perfekt. Han tog bestämt tag i min hand, vi gick upp på en liten bergsknalle och satt och kollade över stan, jag fick min första kyss. Vi promenerade vidare, han drog åt sig mig och vi kysstes. Och när vi skulle skiljas, så började det regna, och vi kysstes i regnet och sen var jag tvungen att gå. Fånigt.  
  
Numera känns det som om jag hallucinerade, i tre timmar, den dagen.  
Som om inget har hänt, för det har det inte.  
  
Jag drömmer fortfarande om honom ibland, och kan inte låta bli att ägna någon tanke då och då. Jag intalar mig själv att han, vi, aldrig exitrerat.  
  
Jag vet inte om jag fortfarande är kär, eller om jag bara har gått in i väggen, ordentligt. Jag vet ingenting, egentligen.  
Hur ska jag reagera? Hur ska jag bära mig åt?  
Jag mår väl inte direkt dåligt av detta, det bara... cpar min hjärna.

## Comment 1
Author: Geru

Du kan liksom inte hitta killen igen? Annars tycker jag du varit med om någonting fantastiskt:p Det där händer inte annat än i typ filmer och i böcker.

Det är dock inte så bra att du håller fast vid det så otroligt mycket. Livet går vidare, och du kan inte stoppa det:p

Jag säger: Gläds för det som gör dig glad, sörg det du saknar. Låt såret läka och kom ihåg det bra.

## Comment 2
Author: CaptainBunchie

Saken är den att han typ skaffade en tjej för vi hade svårt att träffas, och sen bråkade vi och jag lovade att aldrig höra av mig igen. Och han typ, hatar mig.  
Hur menar du då?  
  
Jo, jag vet. Jag har ju "släppt" det. Finns mycket andra, viktigare saker. Men det är ju fortfarande kvar.

## Comment 3
Author: Geru

#2 Ah, I see. Jag vet inte, men undrar om han verkligen hatar dig? Om han kände för dig som du kände för han, så borde han inte hata dig.

Men det är dumt att lova att aldrig höra av sig:/ Jag har gjort sådana löften själv, men många gånger har jag brutit dom.

Du vet ju iof inte om han hatar dig förens du pratat med honom:p

Det kommer nog alltid finnas kvar. Man har alltid kvar ärren från såren.

## Comment 4
Author: CaptainBunchie

Jo, jag vet att det är dumt. Men han ville så, och jag fattar inte riktigt vad som hände egentligen. Har ingen lust att bryta ett löfte heller. Dessutom bor han ca 13 mil härifrån, fågelvägen.

Om jag skulle ta kontakt med honom, försöka få allt bli "lungt", skulle det troligtvis bara bli värre.

## Comment 5
Author: Geru

#4 Det är ditt eget val vad du gör :) Jag själv har haft en distansrelation, det fungerar inte sådär väldigt bra för mig pga olika själ, men ja:p

Det kan bli lugnt eller kan det bli bekräftat att han inte vill ha något med dig att göra, och det blir ett avslut, typ.

Hoppas innerligt det löser sig för dig:)