Annons:
Etikettmåste-skriva-av-mig
Läst 2290 ggr
taylor__lambert
12/21/14, 7:19 PM

Vet inte hur jag ska göra

Jag flyttade till denna ort i Stockholm för 4 år sedan och två månader, just då verkade allting lugnt och tryggt, ingen som störde varken mig, min mamma eller våra djur, detta var också samma år min bror gått bort i bil olycka. Vi vart bemötta av våran granne som till en början verkade snäll och trevlig, men det skulle snart visa sig motsatsen.

Denna kvinna, mellan 40-50-års ålder har någon form av sjukdom, hon säger att det är bipolaritet men det tror jag inte på, det måste vara något annat. Hon har två barn, en äldre son som är nästan lika gammal som mig, och en yngre son som är lika gammal som min hund (under 6 år). Människan gapar och skriker på sina barn med jämna mellanrum, man kan höra den lilla sonen ibland gråta "jag vill inte" och man hör henne säga "det struntar jag i", det hade väl varit skillnad om det hände nån gång då och då, men detta händer minst en gång i veckan.

Jag bör även tillägga att efter att vi bott här i ett år fick vi reda på att kvinnan blir inlagd på psyke pga sin bipolaritet, men kommer ut ganska fort igen. Hon säger att hon blivit "botad" men man kan inte bli botad, endast få medicin som får en att må bättre. 

Hon är också väldigt mycket inriktad till Gud och allting som har med gud att göra, hon är kristen och överreligiös, det heter något speciellt men jag kommer inte riktigt på vad det heter, men just för att hon är det så försöker hon trycka på sin religion på andra människor, för att hon tycker att det är den rätta vägen att ta.

Vi har sagt att vi vill inte ha kontakt med henne, men hon verkar vägra acceptera det, hon kommer och knackar på våran dörr hela tiden, stressar upp våran hund till 100%, och om vi inte öppnar dörren ja då öppnar hon brevlådan och pratar där igenom, vet att hon även gör så om vi inte är hemma då hunden ibland har blivit så stressad att han gjort på sig, hon lägger i små lappar i brevlådan där det står att hon är ledsen och saknar oss, och att hon tycker att det är vårat fel att hon blivit inlagd på psyket, samt att hon tycker att vi måste börja tro på gud så kommer allting att lösa sig. I det senaste vi fått var för bara  någon timma sedan där det stod "Jag har så ont att mitt försvar är att busa till det för att kunna överleva. Och att anmäla mig till polisen och dyl är inte okej då jag bara skämtade bla. bla. bla. men det gör inget jag älskar er ändå", hon mår just nu psykiskt dåligt och söker sig till oss som inte vill ha med henne att göra.

För inte så länge sedan fick hon ett återfall, där hon stod ute på balkongen när de höll på med fasad renoveringar, (vi bor högst upp på tredje våningen och vid detta tillfälle var balkongerna helt borta det fanns bara ställningar runt om det området), jag skulle ut med hunden och hon börjar gapa åt mig där uppifrån"Madelene, din bror är inte dör, varför tror du inte, varför tror du inte." jag heter inte Madelene, det vet hennes friska hjärna mycket väl men det var det namnet hon sa, sen säger hon "om jag hoppar fångar du mig då" sen börjar hon prata med andra som går nere på gatan och pratar med helt främmande människor om dom vet vem hennes föräldrar är och vart dom bor, de personerna brydde sig inte utan gick vidare, då fick jag nog tog en snabb rasting av hunden och gick in och ringde 114 14, ambulans, brandkår och polis kom till platsen, äldsta sonen kommer hem gråtandes antagligen för att hon ringt efter honom jag vet inte, men sjukvårdarna ansåg att hon var frisk och inte behövde någon vidare vård, trotts det jag berättat för dom. Jag tycker ändå att det var bra gjort att jag gjorde det jag gjorde, jag ångrar ingenting. Dagen efter säger hon "du måste ju förstått att jag bara skämtade", man skämtar inte om att hoppa och ta livet av sig.

Äldsta sonen har i stort sätt flyttat ut, han har skaffat en hund, en underbar schäfer tik och jag kan gissa mig till varför han har henne, allt det som försiggår i det där hemmet kan jag inte tänka mig, de gånger jag sett honom komma gråtandes hem för att hans mamma fått ett återfall, jag tycker synd om honom, det han genomgått önskar jag inte att hans lillebror får genomgå. 

På något sätt borde väl en del saker hon gör vara olagligt? Eller? Har för mig att man inte får trycka på någon annan sin tro. Känns som om hon tränger sig på i vårt hem, vi får ingen lugn och ro. Att hålla på att titta i brevlådan känns inte heller riktigt okej. Sen tycker jag att hon borde få bli borttagen barnet (yngsta då äldsta är över 18) för hon kan inte ha barn, eller rättare sagt hon bör inte ha barn då hon inte verkar kunna ta hand om ett.

Jag skulle vilja prata med polisen om det här för det börjar gå för långt, i fyra års tid har vi fått stå ut med henne, men jag hittar ingenstans att kunna skriva allt detta PLUS tre sidor till om allting hon har gjort. Någon som kanske har någon ide vad jag ska göra? Funderar på att gå till närmaste polis station, men jag tror ju inte att detta kommer leda någon vart.

Det senaste händelsen var igår när hon skrek åt sin äldsta om att han var oduglig och att han ska skaffa ett jobb, det är sällan man hör honom skrika tillbaka men igår gjorde han det, så började hon skrika om, och jag citerar, "den där jävla hunden" och antar då att hon menade hans schäfer. Sen kommer hon till oss, antagligen oroligt för att vi ska polisanmäla det hela knackar, och knackar, börjar prata igenom brevlådan, sen idag kom det där brevet i brevlådan.

Jag blir så sjukt frustrerad över allt detta det går mig på nerverna, kände att jag bara måste få tala ut och be om råd vad f*n jag ska göra, det går inte i längden, vi vill flytta men det finns inga bra lägenheter just nu som passar allas behov.

Sajtvärd på Hundparkour.ifokus & CockerSpaniel.iFokus

Underskatta aldrig värmen från en kall nos Hjärta

Annons:
Tarotstollan
12/21/14, 7:27 PM
#1

Kontakta socialen, finns det underåriga barn med i bilden som behöver hjälp är det dem man skall vända sig till. De kan säkert också kontrollera att hon tar sin medicin mm. Polisen kan inte göra mycket när det gäller sjuka människor, ev. kan de bara köra henne till psyket.

Igår gjorde jag ingenting och blev inte klar, så jag fortsätter idag!

Zyperior
12/21/14, 7:38 PM
#2

Måla ett pentagram och sätt upp på dörren. Kanske hjälper. Eller risken kan ju iofs vara att det förvärrar saker. Om ni bor i hyresrätt kan ni klaga hos hyresvärden, det hon sysslar med är rena trakasserier om hon fortsätter störa er i hemmet trots er vädjan om att hon ska låta bli. Tillräckligt många klagomål och hon kan bli vräkt. Kan även va ett fall för polisen kanske? Anmäl varje incident så kommer nog något hända tillslut. Barnens tillvaro ska man nog vara mer försiktig att uttala sig om. Socialen ska ta hand om en sån fråga och bedöma det men har man inte tillräckligt kött på benen för en sådan anmälan kan det gå väldigt snett.

Avstängd från Feminism iFokus. Rätt nöjd med det.

Aleya
12/21/14, 7:45 PM
#3

Det är väl inte bara ditt ansvar att göra något i denna sitsen, vad tycker din mamma om detta?

Om hon håller på att ska ta sitt liv så kan du ringa polisen. Då får dom komma och hämta henne. Angående barnet så är det socialen ni ska vända er till.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

taylor__lambert
12/21/14, 8:21 PM
#4

Vet inte riktigt om jag vill kontakta socialen… Vi har haft med dom och göra väldigt mycket och de har under nästan hela mitt liv förstört för mig, min brors och min mammas liv, fick nästan bo på gatan en gång pga dom, och det var ganska nyligen. Socialen gav även min bror en kontakt person som våldtog honom när han var liten och jag vill inte att det händer barnet något sånt eller annat. Jag har noll förtroende för Soc. (som tur är har vi iallafall blivit av med dom efter mycket om och men)

Önskvärt vore om sonen hamnade hos pappan under kortare perioder, dock vet jag att han misshandlade kvinnan för att han inte var svensk och förstod sig inte på vad hon höll på med, kunde noll svenska, knappt engelska, han kommer ifrån slummern i Afrika, vet inte vad som riktigt hände där, tror att sonen får träffa pappan nån gång då och då, då jag sett pappan här till och från men vet inte säkert längre. Eller om han hamnade hos store brodern, där vet jag att han skulle bli bra omhändertagen. 

Mamma har ju pratat med hyresvärden, men de gör inte ett jä**a skit åt det, typiskt familjebostäder antar jag då de inte vill hjälpa till med mycket. Tror att det skulle vara något mer allvarligt som om de vandaliserar lägenheten, förs då blir man vräkt. Dummaste är väl att ingen annan bryr sig om vad som verkar hända i trapphuset. Brukar vara så också att familjebostäder gör inget om bara en klagar :/

Sajtvärd på Hundparkour.ifokus & CockerSpaniel.iFokus

Underskatta aldrig värmen från en kall nos Hjärta

Zyperior
12/21/14, 8:37 PM
#5

Som sagt är det olagliga trakasserier hon sysslar med. Polisanmäl varje gång det händer. Då borde polisen göra något tillslut. Det kanske går att upprätta ett besöksförbud på något sätt. 
Ett annat alternativ är ju att ställa sig i kö för boende i andra områden och hoppas det inte dröjer innan ni får något.

Avstängd från Feminism iFokus. Rätt nöjd med det.

taylor__lambert
12/21/14, 8:53 PM
#6

#5 ja köer står vi redan i både jag och mamma för att lättast kunna få napp men det är ju så dumt system som går ut på poäng, högst poäng får lägenheten -.-

Bra att det iaf finns något att anmäla henne för, ska försöka anmäla varje gång och så får vi hoppas att något händer snart. Besöksförbud vore ju toppen, har tänkt på det men inte riktigt vetat om det verkligen är något olagligt hon gör.

Sajtvärd på Hundparkour.ifokus & CockerSpaniel.iFokus

Underskatta aldrig värmen från en kall nos Hjärta

Annons:
LeeKnow
7/22/15, 1:53 AM
#7

Gammal tråd jag vet, men hur gick det med barnet?

taylor__lambert
7/22/15, 7:43 PM
#8

#7 jo för barnen har det gått bra. Vet inte så mycket men jag tror att någon från soc kommer då och då men är inte säker.

Sajtvärd på Hundparkour.ifokus & CockerSpaniel.iFokus

Underskatta aldrig värmen från en kall nos Hjärta

Cazzos
7/24/15, 11:03 AM
#9

Så yngsta sonen bor kvar där?


taylor__lambert
8/5/15, 12:27 PM
#10

Ingen aning helt ärligt. Man ser dom sällan nu för tiden, verkar som om dom ska flytta också. Äldsta sonen verkar ha eget boende för honom har jag inte sett på över en månad eller hört heller för den delen

Sajtvärd på Hundparkour.ifokus & CockerSpaniel.iFokus

Underskatta aldrig värmen från en kall nos Hjärta

Upp till toppen
Annons: