Övrigt

Hur hittar man vänner?!?

2015-03-14 17:56 #0 av: hund_katt

Hur hittar man vänner!?! Vår stad är väldigt 'osocial' och dom ända man känner är typ klasskompisar och kompisar från typ olika fritids aktiviteter.
Men jag vill lära känna någon ny. Jag vill försöka hitta en riktig vän, som bryr sig, delar samma intresse, och förstår en. Jag har en sån vän. Han bor 50 mil härifrån, så honom går liksom inte träffa eller nåt... Men han är precis vad jag vill ha hos en vän. Snäll, har humor, omtänksam, samma intressen(enda jag känner som har samma intressen som jag), och lite "gangster" typ, haha, Asså gör inget jätteallvarligt, men typ klättrar upp på tak och sånt.. Sånt lite som dom flesta tonåringar gör.. Haha.

Asså... Hur hittar jag vänner? Vart börjar man? I vår lilla stad finns ingenstans att gå till eller nåt... Finns det inte typ någon typ av datingsajt fast för att hitta vänner..? Haha... Om det inte finns ska jag skapa en...

Anmäl
2015-03-14 17:59 #1 av: Kneko

Svenska communities har ju tyvärr dött ut lite. Förut hade vi ju guldgruvor (haha) som lunarstorm. Det finns ju alltid ställen som kamrat och sådär, men det är väldigt tveksamt att man ska sätta foten där om man inte vill bli påhoppad av 20 äckliga män i sekunden. Även som kille.

Testa gå med i olika facebookgrupper med dina intressen. Där kanske du hittar intressant folk som du börjar snacka med.

Alltså majoriteten av mina vänner idag kommer från spel. Det är människor jag började lära känna över spel. Två av mina ex lärde jag känna över spel. Man måste bara våga ta kontakt.

Anmäl
2015-03-14 18:06 #2 av: hund_katt

Jag har träffat en kompis genom Minecraft. Dock bor han också 50 mil bort.. :/ alla snälla och bra människor bor alltid så långt bort..

Har typ inte så många intressen som går att hitta i FB grupper.. Typ.. Jag gillar en viss typ av musik(metal/rock osv) men alla musiksidor är på engelska.. Och alla som är med bor ju typ på andra sida jorden...

Anmäl
2015-03-14 18:08 #3 av: Kneko

Tyvärr så bor vi ju i en sådan stor värld, känns det som ibland. Har lärt känna så många trevliga personer borta i Australien och USA. Det är lite frustrerande.

Söker du bara folk du kan umgås med fysiskt? Jag är en sådan person som hellre umgås med personer över internet, av olika anledningar. 

Plus att det är inget som säger att man aldrig kommer träffa personer som bor på andra sidan jorden! Bygger man upp en bra kontakt över internet så kanske man träffas en vacker dag.

Anmäl
2015-03-14 18:13 #4 av: hund_katt

Men vill ha en vän nu... Eller... Asså jag vill inte slösa mitt liv på att vänta tills den dagen kommer... Inte ens säkert att den ens kommer.

Har rätt många kompisar över internet, men jag vill ha fysisk kontakt... Vill liksom kunna umgås, sova över, prata face to face, skratta... Ja.. En riktig vän, i den 'riktiga världen' och ingen som jag bara kan skriva till...

Anmäl
2015-03-14 18:17 #5 av: Kneko

Min poäng var: Man kan ha extremt fina vänskaper även över internet. Men som du säger, du vill ha fysisk kontakt, och det är fullt försåtligt. Alla är olika, alla vill ha olika relationer.

Det jag undrar mest just nu är: Vad är det för "fel" på dom vänner du redan har, då? Dom du känner från skolan och genom fritidsaktiviteter?
Jag menar inte att du ska tvinga dig själv till att gilla dem, jag är mest intresserad, eftersom du ändå beskrev det som att du hade ett gäng bekanta redan. 

Anmäl
2015-03-14 18:24 #6 av: hund_katt

Ja, jag har vänner, men ingen riktig vän som delar samma intresse, förstår mig osv.. Har några killkompisar, men dom är inte direkt omtänksamma... Och tjejkompisarna vill gärna få med mig på saker men dom respekterar inte mina åsikter och delar inte alls samma intresse osv.. Dom duger väll så länge, men jag vill så gärna ha en riktig BFF. Tänkte att om jag börjar träffa fler människor så kanske jag får en vän, som sedan blir en BFF. Men jag vet liksom inte vart jag ska börja i denna lilla stad..

Kön spelar ingen roll, dock trivs jag mer med killar. Det blir ofta en bitchig stämning när man är med tjejer. Och typ helt plötsligt kan någon bli sur för typ ingenting. Killarna går inte ens få irriterade., så.. Söker också någon som är tålmodig :p och inte flippar ut för minsta lilla :p

Anmäl
2015-03-14 18:30 #7 av: Kneko

"Killarna går inte ens få irriterade" Kan vara det roligaste jag läst på länge. Uteslutande alla krig i världen är skapade av och på grund utav män som är irriterade.. Gapskrattar

Och för att förtydliga min poäng: Hur folk beter sig beror inte på kön. Du har bara råkat träffa tjejer som beter sig på ett visst sätt, och killar som beter sig på ett annat. Det betyder inte att alla är så. Lipar

Men för att återgå till ämnet. Jag tror du behöver tålamod. Att frenetiskt leta efter en vän tror jag inte är så bra, för då hittar man kanske någon som inte passar en så mycket som man tror.

Bra vänskap kommer naturligt, förstår du hur jag menar? Någon man bara råkar träffa, börjar prata med, sen byggs det upp. 

Ge det tid. Prata med människor, våga prata med främlingar i skolan och på communities/spel på internet, så kommer det nog ske naturligt, ska du se.

Anmäl
2015-03-14 18:43 #8 av: hund_katt

Jag vet, menade att dom jag träffat har varit så :p men generellt så funkar jag bättre med killar.. Även tjejer som har varit mer lugna och inte så sura osv har jag ändå inte riktigt klickat med..

Livet är kort, och du lever bara en gång. Därför jag vill "hjälpa till på traven" och börja träffa mer folk. Jag kommer ju inte få någon vän om jag aldrig träffar någon :p
Jag har också precis insett att livet är kort, och man lever bara en gång. Asså jag har ju vetat det, men aldrig tänkt på det. Nu när jag börjat tänka på det så är det så mycket jag vill göra, och gör jag det inte snart så är det snart försent. Och jag kommer inte vara ung för alltid.. jag är bara 14 år, jag vill ta vara på den tiden jag har kvar som tonåring. Och inte vänta tills jag är 20 och träffar en vän.. Bästa tiden är nu, det är nu som jag vill upptäcka livet. Vilket jag typ inte gjort för jag har aldrig ens varit ute på stan sent en kväll med någon.. Bara mig själv och hunden lol. Hunden är en bra vän. Men jag vill också ha en mänsklig vän, som kan prata, göra mänskliga grejer, som åka till Liseberg eller nåt :p

Anmäl
2015-03-14 18:50 #9 av: Kneko

Grejen är att när du är 20, 25, 30, 35, 40, 45 osv så kommer du tänka exakt samma sak. Att "bästa tiden är nu".

Jag är 21 år och jag anser fortfarande inte att mitt liv faktiskt börjat på riktigt. Jag skulle aldrig kunna kolla tillbaka på tonåren och säga att det var på något vis "höjdpunkten i livet".

Jag vill inte låta nedlåtande mot dig som tonåring, men tro mig, du har knappt börjat leva och du har så himla mycket framför dig. Du är alldeles för ung för att ha identitetskris. Jag är också för ung för det.

Ja, vi lever bara en gång: Men glöm inte bort att försöka leva i nuet också. Inte bara tänka att "Snart kanske jag dör." För då stressar man sig själv alldeles för mycket. Carpe Diem, du vet. 

Och det är klart att du vill upptäcka livet redan nu, men sanningen är att du inte kan det. Du är väldigt ung och i ärlighetens namn så Kan du inte upptäcka allt som livet har att erbjuda ännu. Så oroa dig inte, som sagt. Det kommer. 

Jag hoppas du lyckas hitta en fin vän, tillslut.

Anmäl
2015-03-14 18:58 #10 av: hund_katt

Vill inte upptäcka allt nu. Men börja.
Men när jag är 30-40+ år så känns det som att jag kommer vara för gammal... För att klättra på tak och sånna saker xD nu vill jag inte bara klättra på tak :p men.. Ja..

En dröm jag har är att åka runt i landet i bil/husbil eller nåt... Ja, Asså resa runt i landet. Med mina bästa vänner. Och detta vill jag göra när jag fortfarande är ung. Men jag har ju inga vänner att åka med..

Nu är det inte heller bara en BFF jag söker.. Utan vänner i allmänheten... Jag vill vara social, fast alla andra i stan vill vara osociala...

Anmäl
2015-03-14 19:01 #11 av: hund_katt

Och jo, livet är sjukt kort. Känns som det var igår jag var 10 år... Jag har precis insett det.. Och insett att jag inte kommer vara tonåring hela livet. Det är ju i tonåren man vill göra roliga, tokiga saker med sina bästa vänner...

Anmäl
2015-03-14 19:06 #12 av: Kneko

Haha, min pappa har hoppat mellan tak och hållt på med galenheter som 50-åring, man blir aldrig för gammal för att ha kul! 

Men varför måste du vara ung för att göra roliga saker? Det är det jag inte riktigt förstår. Varför kan du inte ha kul genom hela livet? Man måste ju inte dela upp livet i "Den roliga perioden" och sen "Den seriösa perioden". Man kan faktiskt göra allt på samma gång. Det finns vuxna som aldrig växer upp, men ändå lever ett liv fulltav respekt och kan försörja sig själv. 

Jag tror du fått en fel bild av vad det innebär att "bli vuxen", så att säga. För när blir man vuxen, egentligen? Blir man någonsin det? Lipar

Anmäl
2015-03-14 19:15 #13 av: hund_katt

Ja, men tänk om jag mognar då? Jag kanske plötsligt inte vill göra tokiga och galna saker längre när jag blir äldre... Därför jag vill göra det nu. Och tänk, livet kan ta slut snabbare än man tror. Jag kan också vara med i en olycka som gör att jag blir funktionshindrad. Och då kan jag inte göra det jag vill göra längre.. Svårt att klättra på tak med rullstol.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.