Annons:
Etikettkänsliga-rummet
Läst 1072 ggr
Birkis
5/10/15, 11:15 AM

(x)Börjar må dåligt igen...

För något år sedan mådde jag riktigt dåligt. Hade inga riktiga kompisar på skolan. Och jag bråkade med mina föräldrar hela tiden. Mest mamma. Till sist skrek jag rakt ut att jag inte orkade mer. Svaret jag fick var att jag skulle gå och lägga mig. Jag har sakta blivit bättre. Jag är den där konstiga personen som klär sig i svart och nitar. Jag är i princip aldrig sen till en lektion och jag ligger nästan aldrig efter i skolan. På så sätt har jag bara ett par stycken i min klass som pratar med mig. Två av dem är utmobbade som jag. Den ändra är en bra kompis och den den fjärde är en ytlig person som bara vill vara med min bra kompis. Det är några i parallell klassen som pratar med mig också men vi har känt varandra sen dagis.

Dom senaste dagarna har jag varit hemma själv. Ingen har pratat med mig i princip. Vilket har varit väldigt skönt. Tills igår. Då såg jag filmen The perks of being a wallflower. För er som inte vet vad den handlar om så är det en drama film om en kille som mår psykiskt dåligt av olika anledningar. Jag började tänka och kom fram till: varför kommer någon någonsin vilja vara med en nörd som har dyslexi, klär sig svart och inte är den "tjejiga" tjejen. Sen kunde jag inte sluta gråta. Jag funderade på att ringa min bästis (och granne) men jag ville inte störa henne och hennes pojkvän. En annan kompis som bor i USA hade inte tid efter som han skulle på prom. Och nu kan jag inte bli av med den där bedövande känslan som skrämmer mig så in i helvet. Tidigare hade jag fått ett sms att jag inte skulle skrika på hästarna när jag var ut och red. Bara några minuter efter att jag hade gått hem. Kunde hon inte som skickade smset sagt det när jag var där? Eller kommit över efter som vi är grannar (hon är mamma till min bästis)? Dess utom skrek jag inte. Hästen jag hjälper till med fjantade och gjorde inte som jag sa. Då säger jag till på skarpen precis som ägaren har sagt att jag ska göra. Jag tror att det är en av anledningarna till att jag bröt ihop. 

Jag vill inte bli dålig igen. Jag kommer inte att klara av det. Vad ska jag göra? Jag börjar gymnasiet i höst och kommer att träffa nya människor och ha en ny klass. Men om det blir som i högstadiet kommer GARANTERAT inte klara av det.

// Birkis

Annons:
[ThisIsWheels]
5/10/15, 12:49 PM
#1

Vännen, du behöver någon att prata med! Gå till BUP eller Ungdomsmottagningen innan det är för sent. Jag vet hur det känns och det kommer bli bättre. Styrkekram från Wheels ❤️

[Älskamig]
8/23/15, 5:29 PM
#2

Nu är ju detta inlägget skrivet några månader innan jag hunnit läsa den, men jag hoppas du lyckats få någon form av hjälp! 

KRAM.

[Hästhoven]
8/24/15, 5:25 PM
#3

Det är inget fel att vara sig själv,tänk om alla hade varit likadana & i likadana kläder. Du är fin & bra precis som du är, ingen kan säga något annat. Känner inte dig,men hoppas det har löst sig.

[EllenAlicia]
8/24/15, 6:00 PM
#4

gymnasiet kommet antagligen bli bättre :) så blev det för mig iaf.

Upp till toppen
Annons: