Annons:
Etikettkärlek-och-förälskelser
Läst 1025 ggr
powerade
2015-06-17 16:28

Åldersskillnad?

Om man är född 1998 kan man då ha ett förhållande med en som är född 1990? Är det fel, äckligt eller vad som? Varför?:)

Annons:
Scorpio97
2015-06-17 16:40
#1

Fel eller äckligt tycker jag inte det är, däremot tycker jag åtta år är ganska mycket i den åldern. Jag är 97:a och fyller arton, och jag skulle bli lite fundersam om en kille som är 25-26 skulle bli intresserad av mig. Min bror är 25 i år, och han är ju mycket längre fram i livet än jag liksom. Varför vill en person som är så pass gammal ha ett förhållande med någon som inte ens gått ut gymnasiet..?
Handlar det däremot om ett par där en är 32 och den andre 40, tycker jag inte det har någon betydelse. För då är man i ungefär samma fas av livet. Men är man under arton-tjugo tycker jag man ska hålla sig till folk i ungefär samma ålder. 

Men det är såklart individuellt. Vissa par fungerar det för, och för andra gör det inte det. Man kan ju mogna ovanligt tidigt eller sent, så att man fungerar med någon som är äldre/yngre. Sen kan man ju få lite mer reaktioner från folk omkring en, men det kan man få för allt möjligt så det tycker jag inte har någon betydelse. 

Men kärleken är trots allt blind. Jag skulle mycket hellre chansa om jag nu skulle bli kär i en kille som är åtta år äldre, det kan fungera.


//Jessie

Aleya
2015-06-17 16:45
#2

Jag personligen skulle nog inte när jag var en 17-åring haft intresse av någon som är nästan 10 år äldre än mig.
Detta för att man är så olika mentalt då man är så ung om man skulle jämföra om det hade varit tio år senare, att alltså man hade varit 27.

Jag tror att det är det som skulle kunna bli konflikt i ett förhållande, den ena är inte ens myndig medan den andre har hunnit med att vara vuxen och självständig ett bra tag.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Hoseok
2015-06-17 16:58
#3

I teorin så har jag inget emot det, men jag känner många som varit i förhållanden med mycket äldre personer när de själva varit 14-17, och INGEN av dessa personer säger att det förhållandet var hälsosamt. Jag vill så himla gärna säga att jag tycker en 17åring kan avgöra sådant själv, men sanningen är.. Vilken 17åring tänker rationellt med sådant? Och framför allt: Varför är någon som är 25 år ens intresserad av en 17-åring? Vad är det som lockar personen till att vara tillsammans med någon som inte ens är juridiskt vuxen? Man är på två helt olika stadier i livet. Det känns konstigt för mig.

Man kan slänga ur sig saker som "Det är kärlek" men jag vet inte. Jag talar av egna erfarenheter och vad jag hört från andra… Det känns inte hälsosamt.

Det är klart det Kan funka. Det är klart det Kan vara okej.

[Tilde]
2015-06-17 20:12
#4

Jag skulle vara extremt tveksam till en kille/tjej som är intresserad av någon som är så pass mycket yngre. Känns som de antingen är väldigt omogna eller har något annat som inte riktigt står rätt till i livet som gör att de vill dejta en gymnasieelev när de är på ett helt annat plan i livet…

LouiseKW
2015-06-18 09:37
#5

Som någon tidigare skrev, i den åldern ni är i så är det inte fel men samtidigt så varför skulle en 25-26 åring vara intresserad utav någon som nästan är 10 år yngre? Det skiljer sig enormt i mentaliteten och vart man har kommit i livet. 
När man blir äldre så skiljer sig det mentala inte lika mycket.

https://nouw.com/%C3%A4pplecider

Sajtvärd på Modelljärnväg

E love S
2015-06-18 13:57
#6

Håller ju med ovanstånde. Men det kan också funka. Mina föräldrar lärde känna varandra när det var 19 och 30 och de har nu vart gifta i typ 16 år, såå visst kan det funka!

Annons:
panini
2015-06-18 15:55
#7

Min 15-åriga vän är tillsammans med en 26-åring och har varit i snart ett år. Dom har ett jättefint förhållande så ser inget fel med det? 🙂

Hoseok
2015-06-18 16:12
#8

Det handlar också om en slags maktposition. Någon som är såpass äldre har ett grymt övertag mot barnet. Psykiskt framför allt. En vuxen människa kan lätt se hur man manipulerar en tonåring. Hen kan lista ut hur hen ska göra för att få barnet (!) att göra precis vad hen vill.

Och jag ryser till av att jag själv skriver "barn", men sanningen är ju att det är precis vad personen är.. Ett barn.

Hoseok
2015-06-18 16:16
#9

Jag vill för övrigt informera att Hebefili faktiskt är en grej.. Precis som pedofili.

"Hebefili definieras som vuxnas känslomässiga och sexuella intresse för pubertala ungdomar/barn som är i den aktiva pubertetsfasen"

Det kanske inte gäller någon som är 17, dock. Men en 15åring ..

cecval
2015-06-18 23:25
#10

Funkar super om man älskar varandra. :) Det måste man, annars kommer det aldrig att gå, och man får inte glömma att många kommer att hata på en för åldersskillnaden.

[EmmiieErixon]
2015-06-18 23:42
#11

Min kille är 6 år äldre än mig och personligen ser jag inget problem i det men det är väldigt personligt med, det måste klicka med kemin mellan personerna och man måste ha ett hälsosamt förhållande för båda :)

LouiseKW
2015-06-22 16:38
#12

Jag har varit ihop med en som var 8 år äldre än mig men kom fram till att en yngre kille passa mig bättre. Min nuvarande pojkvän är 2 år äldre än mig och vi är på exakt samma nivå när det gäller vart i livet vi står :) Men har dejtat killar som varit betydligt äldre än mig själv, nu när jag tänker bakåt på det så funderar jag på vad var det jag tänkte på där? :P

https://nouw.com/%C3%A4pplecider

Sajtvärd på Modelljärnväg

Zepp
2015-06-22 21:11
#13

Säger som #3!

Undantag finns som andra säger!

Om inte annat så kan det bli en erfarenhet.

Sen så säger det inte så mycket om en person som är 25.. denne kan vara omogen och barnslig!

Säger inte så mycket om en person som är 17 heller, det kan vara lite spännande med äldre partners!

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Annons:
CaptainBunchie
2015-06-22 21:32
#14

Jag är 98:a och min pojkvän sen drygt ett år tillbaka är 89:a.
Jag vill inte säga att åldersskillnad som detta är bra eller någon man ska ge sig in på, men det är inte omöjligt.
Jag har aldrig sett min pojkvän som så gammal, då han är ganska ung i sinnet, liksom jag är ganska vuxen i sinnet (därmed är vår mentala ålder världigt nära).  Min mor sa till mig att man märker knappt att det är åldersskillnad på oss.

Men ja, det är något rejält man kan ge sig inpå. Oavsett hur och vad måste man vara beredd på eventuella konsekvenser.  Jag personligen gillar inte heller tanken av den stora åldersskillnaden med tanke på att det bara är en tonåring i andra ändan, men ibland är det sånt man inte riktigt kan rå för.

Jag rekommenderar starkt att iallafall hålla förhållandet lite på avstånd tills man faktiskt är myndig. Man kan bara bra vänner och se hur det förhållandet överlever tills man faktiskt kan ta det ordentligt i egna händer.

Sen är det ju faktiskt så att man kan inte riktigt rå för vem man faller för. Är man kär så är man. Däremot får det väl ha vissa gränser ibland.

//CaptainBunchie (fd. BlossaTossa)        _
http://bunchiesphoto.weebly.com/
_

Upp till toppen
Annons: