Familjen

rädd för min lillasyster

2015-07-25 19:49 #0 av: hund_katt

min lillasyster går mig på nerverna! hon skriker hela tiden, slåss, spottar, sparkar, rivs, kastar saker, tar sönder saker och allt .-. tar saker från mitt rum och säger att det är hennes och tar sönder det. och så fort jag säger ifrån, att hon ska va tyst, att hon ska sluta spotta, sluta kasta osv, så slutar det med att hon blir jättearg och börjar slåss, rivas osv, vilket slutar med att jag måste försvara mig. jag får panik typ, eller, inte panik, men adrenalinet forsar ju fram för man försöker skydda sitt liv.
jag har försökt att inte försvara mig också, för att se hur långt hon går. hela mina armar var helt sönderrivna, hade blåmärken överallt och röda områden från hårda slag som svider.

mina föräldrar, eller ja, min mamma och min plastpappa, som är pappa till min lillasyster, dom tittar bara på. och försvarar jag mig så är det mig dom skäller på!

adrenalinet och paniken gör ju att jag ibland tar 'övervåld' eftersom jag inte kan kontrollera min styrka eller mina panikshandlingar. och hon ger sig inte förrns hon fått ont för man gett henne ett slag på armen, eller förrns hon ligger ner. och då börjar hon gråta och går till mamma eller hennes pappa. och oftast hinner hennes pappa skälla på mig när jag slår bort henne. idag sa jag ifrån och sa att dom fan får sätta henne i koppel om dom aldrig kan hålla koll på henne, och att ni får fan säga till henne! det är ju hon som slår mig! jag försvarar mig! och hon slutar ju inte förrns hon ligger ner. ni får fan uppfostra henne, det är inte mitt ansvar! eller? ska jag uppfostra eran unge? det är ni som är föräldrarna! och om ni inte säger till henne att sluta så får ni väll skylla er själva att jag slår tillbaka! sen gick jag in på mitt rum.

asså är detta okej?

jag är 14, min syster är 6. världens mest bortskämda unge! så fort hon inte får som hon vill så slåss hon och skriker. tar sönder allt hon äger, säger man till henne att inte röra något så slänger hon det i golvet. jag bakar ofta cupcakes när någon fyller år i familjen eller vänner, och glasyren blir bara riktigt bra på några få, som jag vill spara och ta kort på och kanske lägga ut på insta och snap. och det är alltid dom finaste som hon utan ånger ska förstöra! är jag blir arg så säger hon 'men jag ville ju ha!!' och så skriker hon och blir arg när jag säger att du måste fråga först eller om jag redan är uppretad så säger jag att hon får baka själv. och säger att hon får ersätta dom hon tagit sönder. så säger jag om allt hon tar sönder, att hon får fixa ny, eller att mamma eller hennes pappa får fixa ny. det skulle kunna vara min dator jag köpt för egna pengar hon tar sönder, men att jag skulle få en ny är jag 100% säker på att jag inte skulle få. dom har iaf aldrig ersatt mina andra saker.

jag går med rivmärken och blåmärken hela tiden. börjar dom försvinna så får jag direkt nya.
jag vågar knappt sitta jämte henne utan att sitta och spänna mig.

jag är rädd för min 6 åriga lillasyster. och till alla er som säger något om 'det kallas syskonkärlek' så nej, det är det inte! syskonkärlek är det jag och min storasyster, min riktiga syster med samma pappa, har. när vi va små så brottades vi, och slogs och retades. men vi försökte inte misshandla varandra för att någon av oss sa ifrån på den andra. vi sa några stöddiga kommentarer, tjafsade och väldigt sällan slogs vi. jag vet vad syskonkärlek är. detta är inte syskonkärlek! hon misshandlar mig. jag är rädd för att vara nära henne?! riktiga syskon med syskonkärlek är inte rädda för varandra.

ville mest skriva av mig lite.. grät hela tiden när jag skrev detta, så frustrerad, arg, rädd och ledsen på samma gång.

Anmäl
2015-07-25 20:06 #1 av: hannaj98

Det här är absolut inte okej! Hur länge har det varit så här? 

Har du försökt prata med din mamma och/eller styvpappa ordentligt någon gång när det inte är en så stressad och irriterad situation som precis när din syster gjort något? Det är ofta enklare att nå fram och få folk att förstå när man inte är mitt i ilskan som uppstår precis när något händer, utan någon gång istället fråga om ni kan sätta er ner och prata om det och förklara att du verkligen mår dåligt av det här och att detta inte är okej. 

Anmäl
2015-07-25 20:21 #2 av: CorneliaAndersson

Jag trodde att min lillasyster vart den enda..
(Dock är hon endast 4,5 och jag 17)

Detta är inte okej.
Din syster börjar komma upp i åldern där man lär sig 'Om jag gör såhär, så blir det så' o,s,v. Det är inte okej att hon får 'komma undan'.

Då jag själv har en ganska stridslysten lillasyster, som jag själv inte vet hur jag ska säga till på rätt sätt, så bör jag kanske inte berätta hur du ska göra.
Men har du provat att sätta dig ner med din syster och förklara hur ont det faktiskt gör?
Eller förklara att 'hon får betala' för det som hon förstör, alltså att det inte blir någon veckopeng till fredagsmysets godis etc.?

Vet inte dit om det funkar, då vi alla är individer och lyssnar olika på vad man blivit tillsagd. 

Om du annars behöver hjälp med att prata av dig, så hade jag gått till ex. kurator ,, om du vill prata eller ha tips på vad du kan göra.

Lycka till! :)

/ Cornelia Andersson,
Innehavare av Borgargatans Kaninuppfödning
Medarbetare på Hermelinkanin.ifokus och Diabetes.ifokus

Anmäl
2015-07-25 23:25 #3 av: hund_katt

Att säga att det gör ont hjälper inte, har förklarat tusen gånger och då slår hon bara hårdare .-.
Ska gå till kuraton när skolan börjar.

Anmäl
2015-07-25 23:51 #4 av: Idakarrlsson

Inte okej alls. Jag tycker du ska prata med någon vuxen som du kan lita på. Sen om det är din mamma eller kuratorn på din skola, spelar inte så jättestor roll. Så länge dem kan hjälpa dig. Hoppas verkligen allt löser sig.

Kram

Anmäl
2015-07-26 00:45 #5 av: IdaT

Du bör prata med någon vuxen du litar på om det här, för det du utsätts för är inte okej! Förhoppningsvis kan en vuxen i din närhet hjälpa till att göra något åt det. Behöver du stöd så länge och inte vill vänta på att skolan ska börja så att du kan gå till kuratorn kan du ringa till BRIS på 116 111, det syns inte på telefonräkningen. Däremot kan du behöva rensa samtalshistoriken om du ringer från en telefon med nummerpresentatör. Du kan läsa mer (och ringa) på BRIS hemsida: https://www.bris.se/?pageID=14

Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv. - Søren Kierkegaard
Följ min vardag med djuren på bloggen.

Anmäl
2015-07-26 01:04 #6 av: Tjejtrasan00

Jag har typ liknande min lillasyrra brukar göra illa mig och förut bet jag på naglarna medans hon hade jättelånga naglar gissa vad som hände! Hon rev mig hela tiden (Nää menar du det!?) jag började skriva ner allt och visa mina föräldrar men då tyckte de att jag var larvig så det blev inget mer med det. Jag gick också till skolkuratorn men hon sa bara att det var syskonkärlek och att det är så att vara syskon (ha bullshit!) om du har kik kan vi ju prata mer om du vill! (Har också skilda föräldrar) aja heter tjejtrasan00 där så skriv om du har lust.

Anmäl
2015-07-26 02:02 #7 av: Sugar Mist

Det enda jag kan föreslå är att ta bak hennes armar bakom henne och hålla fast henne tills hon ger upp, har haft hyffsat "respektfulla" syskon som varit lika förjävliga men som lyssnat är man rytit ifrån och blivit riktigt förbannad, så kan inte riktigt sätta in mig i din situation så kommer bara med vad jag skulle testat att göra.
Annars tycker jag tidigare har gett bra tips

-

Anmäl
2015-07-26 07:16 #8 av: jossan...

Nej men vad dåligt av föräldrarna!! har de sett dina sår och blåmärken?? har du visat dem och berättat exakt hur du känner och att du inte kan känna dig trygg i ditt eget hem... att det ända du begär är att de ska säga till henne när hon gör fel, det är väl inte så mycket begärt?:((

Anmäl
2015-07-26 10:18 #9 av: Outlawly

Om du har mobil kanske du kan hinna ta fram och filma hut hon beter sig.

Anmäl
2015-07-27 12:53 #10 av: [AnimalLover1]

Stackars dig!

Är sin syster nånsin snäll mot dig? Eller är hon såhär hela tiden? Hon kanske helt enkelt inte kan hantera sin ilska?
Asså ifall jag hade haft ett sådant syskon skulle jag ha typ exploderat, och gjort det som #7 sa.

Om det var jag som fick mina saker och min kropp förstörd skulle jag snackat allvar med mina föräldrar och hotat typ med att jag skulle tagit livet av mig elr nåt sånt (även om jag aldrig skulle göra det).

Haha blir verkligen arg när jag läser det du skriver.

Anmäl
2015-07-27 17:17 #11 av: UlrikaD

Hur är din syster mot andra? Är hon bara jobbig mot dig eller beter hon sig illa mot andra människor också?
Hur beter hon sig i övrigt? Jag funderade bara på om hon kanske hade egna problem som hon behövde hjälp med, adhd eller liknande.

Kan tillägga att det är inte ok att behöva ha det som du har det just nu och att inte bli tagen på allvar av någon vuxen måste vara fruktansvärt frustrerande.

Anmäl
2015-07-27 17:44 #12 av: NordicSunset

Om det bara är så mot dig så tycker jag att du ska säga ifrån. Bli arg och höj rösten. Hon måste förstå att hon inte kan "vinna" över dig. Blir din mamma och styvpappa arga så låt dem.

Anmäl
2015-07-27 18:14 #13 av: IceTee

Om dina föräldrar inte lyssnar när du säger till och pm hon vägrar lyssna så är det en väldigt bra idé att ringa BRIS till skolan börjar. Det hon sysslar med är faktiskt misshandel och är inte okej! Jag undrar om det verkligen är okej rent lagligt av dina föräldrar att inte göra något heller faktiskt...

Medarbetare på Skor iFokus

Anmäl
2015-07-27 23:49 #14 av: Ravynsfair

Du är långt ifrån ensam tyvärr! 
Men fortsätt säg ifrån, ge inte upp.
Filma henne såfort du har möjlighet när hon beter sig illa eller ens har tendenser till det. 
Ring BRIS och prata med kurator. Detta är inte "syskonkärlek". 

Jag och min syster slogs riktigt illa hela uppväxten. 
Idag är jag 23 och hon 21, vi kan fortfarande inte umgås ensamma. 
Inte så att vi bråkar men vi kommer inte överens om något.
Trivs inte i varandras sällskap. 
Jag är dock inte ledsen för det och jag tror inte att hon är det heller. 

Hon var precis som din är nu när hon var 12-16, rena mardrömmen! 
Hon vägde (och väger) minst 20kg mer än mig och har alltid använt sin vikt emot mig. 
Vi slogs med leksaker, piskade och försökte strypa varandra med rep, sladdar och damsugsslangar,  jag har nockat henne med pannan mot väggar ett par gånger för att få henne att sluta. 

Droppen gick en gång vid matbordet, familjen var samlad + en klasskompis till mig, systern hade retat gallfeber på mig i en veckas tid. 
Jag har grymt tålamod och tillslut fick jag en blackout och körde en kniv igenom handen på henne. 
Kan lova att hon var  tyst någon dag därefter! Idag har hon ett fult ärr mitt på handryggen. 
Om jag ångrar mig? Nej. 

Låt det inte gå så långt! Du måste få slut på det nu! 
En utredning på systern vore också på sin plats.

Vänliga hälsningar Sanna. 
Medarbetare på Blandrashundar, HBT & Socialt stöd.ifokus Sol

Anmäl
2015-07-29 21:36 #15 av: Stortroll

#13 #14 BRIS har öppet på sommaren med

Anmäl
2015-07-30 00:00 #16 av: IceTee

#15 Här har du öppettiderna över sommaren!

Medarbetare på Skor iFokus

Anmäl
2015-07-30 15:47 #17 av: Stortroll

#16 visste redan men tänkte så att TS skulle veta. + att du skrev att hon skulle ringa BRIS till skolan börjar vilket jag tolkade det som att hon skulle ringa när skolan börjar i #13.

Anmäl
2015-08-03 14:51 #18 av: hund_katt

Har sluppit henne en vecka nu när jag va med scouterna i fjällen. Jag vill redan tillbaka dit, kom hem igår kväll. Min syster är inte ens hemma men jag vill tillbaka innan hon kommer hem..

Vi misstänker att hon har ADHD men dom på sjukhuset och allt säger att hon inte har det.. Min moster har också adhd.

Lyckades prata med mamma innan jag åkte till fjällen, och vi skulle försöka fixa detta. Mamma sa till min syster att hon inte skulle röra mig, och att jag inte skulle röra henne. Men sen sa mamma också att en gång i veckan, om hon varit snäll hela veckan så ska jag ha syskontid med henne .-. Typ spela ett spel eller nåt.

Min syster är så mot typ alla. Den enda hon inte slår är hennes pappa av någon anledning. Men det är jag som får dom största smällarna eftersom hon kan slå mig utan att få skäll... Dom på dagis slår hon också.

Min syster försöker också pussa och krama mig bara för att jävlas. Hon vet att jag inte vill, och det är anledningen till att hon fortsätter att försöka krama och pussa. Jag blir äcklad av henne när hon kramas och pussas. Och mamma och plastpappa säger typ 'men kan du inte vara lite snäll mot henne när hon försöker vara snäll?' Men det är inte snällt när hon gör saker mot mig som jag inte vill ju, även om det inte gör ont så är det ju jobbigt och äckligt för mig.
Jag älskar kramar annars, och pussar, men bara av vänner. Min syster äcklar mig och det gör att jag inte vill krama eller pussa henne.

Anmäl
2015-08-03 19:26 #19 av: hahael

#18 Usch vilken jobbig unge, jag hatar också när barn ska pussas och kramas och så när man avhyser dem så blir vuxna sura för att man "inte vill att dem ska va snälla mot en". 
Säg till din mamma att du absolut inte vill att hon ska röra dig pga att du tycker det är obehagligt och att du inte är bekväm med det efter allt hon gjort/gör mot dig. 

Att hon slåss på dagis borde verkligen dina föräldrar reagera på, om hon får komma undan kommer hon nog tyvärr använda våld upp i åren också.

Anmäl
2015-08-03 20:00 #20 av: IceTee

#18 säger inte dagisfröknarna något om att hon slåss på dagis?

Medarbetare på Skor iFokus

Anmäl
2015-08-04 14:19 #21 av: hund_katt

Jo hon får skäll av dagisfröknarna och sen av mamma när hon kommit hem från dagis. Fast det brukar ofta bara se ut såhär:
-fröken berättade att du hade slagit någon idag, varför det?
-för att dom inte ville leka med mig
-men så får man inte göra! Det vet du.

Sen händer inget mer..

Anmäl
2015-08-04 14:33 #22 av: IceTee

#21 att hon fortsätter slåss borde dagiset ta tag i om era föräldrar inte gör det genom att rekomendera någon form att utredning för att se varför hon inte slutar

Medarbetare på Skor iFokus

Anmäl
2015-08-04 14:39 #23 av: matildakarlsson

Jag är också 14 och min lillasyster är i stort sett precis likadan, dock 8 år. Mina föräldrar lyssnar, litar bara på henne om hon säger att jag har gjort nått så tror dom på henne och om hon sloss o jag försvarar mig får jag skäll, får skäll i stort sett alltid när hon finns i närheten. Min lillasyster är typ min mammas lilla ängel. Vet hur det känns...Ledsen

Anmäl
2015-08-04 15:21 #24 av: powerade

Bind fast hennes händer och fötter, Häng upp henne på en krok tills hon är snäll och få komma ner eller någonting.

Hon är verkligen nog gammal att förstå. Prata med föräldrarna så dom börjar öppna ögonen, AVSKYR föräldrar som låter sina barn bete sig hursom,  

Anmäl
2015-08-04 18:20 #25 av: Tessan01

#24 Det där är överdrivet! Det räcker att hålla fast hennes armar tills hon lugnar sig.

Anmäl
2015-08-04 18:45 #26 av: Hogwarts

#25 hen var nog inte seriös...

Anmäl
2015-08-04 19:24 #27 av: powerade

Ja det var överdrivet, det var det som var meningen också.
Hade jag haft ett sånt syskon som aldrig gav mig skulle jag kunna göra det sålänge det inte skadar hon/han:P

Anmäl
2015-08-06 08:04 #28 av: nadilda

Ush vad jobbigt! 

Jag hade faktiskt gjort så att jag pratat med en kompis om situationen och förberett den på att du oförberett kanske vill sova över där någon gång. Nästa gång din syster blev riktigt jobbig hade jag bara gått ut genom dörren och stuckit och sedan skickat ett sms till någon av dina föräldrar där du talat om att du inte kan leva så och att du inte kommer tillbaka fören de har pratat med din syster och gjort något åt situationen. Ibland kan föräldrar behöva ett uppvaknande!

Anmäl
2015-08-06 14:24 #29 av: IdaT

Om du gör som #28 föreslår. Berätta var du tar vägen! Det är jätteviktigt, dels så att dina föräldrar vet att du mår bra, dels så att de vet hur de kan ta kontakt med dig. Engagera gärna kompisens föräldrar så att ni alla kan prata om hela situationen tillsammans med kompisens föräldrar, så kanske det blir lättare för dina föräldrar att förändra saker.

Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv. - Søren Kierkegaard
Följ min vardag med djuren på bloggen.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.