Annons:
Etikettkänsliga-rummet
Läst 3045 ggr
LillaSötaJag
2015-07-31 00:15

massor av problem

För några minuter sen fick jag reda att jag har agorafobi ( rädd att vara ensam ute) men har innnan detta vetat att jag har social fobi  (som är rätt likt), depression och säkert något mer.. skulle vilja prata med någon me har ingen kompis eller liknande och vill inte berätta något för mina föräldrar. men jag vill ju inte lämna huset själv och har inte gjort utom när jag går till skolan typ.

jag har börjat träna för att kunna försvara mig lixom… folk brukar ju vara rädda efter en "attack" men de har aldrig hänt mig utan jag är rädd att de kommer hända. man ser saker på youtube som social experiment och ingen hjälper en när man blir utsatt för något så de gör allt värre.

Annons:
Calcifer
2015-07-31 00:36
#1

Får jag fråga hur du fick reda på det om dina föräldrar inte vet om något?


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

LillaSötaJag
2015-07-31 14:06
#2

#1 fick reda på vad? vrf skulle mina föräldrar behöva veta något som jag har nämnt här?

Ravynsfair
2015-07-31 14:54
#3

Har du gjort utredning hos psykolog/läkare eller satt diagnos på dig själv via info på nätet? 
Jag har en lättare depression (var tidigare djupt nere i skiten efter att ha gått in i väggen), Asperger,  ADD och Social ångest bland annat och det har inte mina föräldrarnågon aning om 😛
(Har gjort utredning på sjukhus, morsan var där ett par gånger då de krävde hennes version av min uppväxt för AS utredningen, hon vet varför hon skulle dit men har inte fått reda på min "dom" så att säga, är 23 och gjorde detta för 2 år sedan, hon behöver inte få veta allt.) 

Föräldrarna behöver inte ha reda på allt man gjort hos läkare när man är över 18år 🙂

Jättebra föresten TS att du väljer att jobba med din problematik, kämpa på! 
Vill du ha stöd av likasinnade så är du mer än välkommen till oss på Socialt stöd iFokus ❤️

Vänliga hälsningar Sanna. 
Medarbetare på Blandrashundar, HBT & Socialt stöd.ifokus Sol

LillaSötaJag
2015-07-31 15:30
#4

#3 själv.  ja jag tror jag har lättare versioner av de flesta sakerna. tack :)

jag visste lixom att jag var rädd för att vara ensam ute ett tag men inte inte direkt de var en grej men igår fick ja reda på de när jag sökte om de.

Ravynsfair
2015-07-31 15:39
#5

Ja, det är inte alltid så lätt att veta, man tror ju oftast tyvärr att man är ensam om det man känner. 
Nu i efterhand ingår den sociala ångesten lite i min AS diagnos eftersom jag blir fruktansvärt trött av att umgås av folk vilket ger mig ångest för att jag blir så trött, till den gräns att jag väljer att undvika dem för att slippa den där tröttheten och ångesten efteråt vilket i sin tur ger mig ångest vid blotta tanken av folk istället :C 
Ond spiral! 

Har nu lyckligtvis en sambo som är rel social av sig och gärna tar ut mig lite bland folk så att jag inte stänger in mig så mycket. Han blir min klippa vid de stunder och märker när jag börjar bli obekväm. 
Vid midsommar tog han mig på en skogspromenad mitt i allt firande för att jag skulle få andas ut och rensa hjärnan lite. Det var SÅ skönt! 
Första midsommaren utan ångest dagen efter!

Vänliga hälsningar Sanna. 
Medarbetare på Blandrashundar, HBT & Socialt stöd.ifokus Sol

Calcifer
2015-07-31 15:42
#6

Ja det jag syftade på var de olika diagnoserna. Utan professionellt ställda diagnoser ska man vara försiktig med att självdiagnostisera. Tror du att du har någon av diagnoserna ska du omedelbart söka professionell hjälp så du kan få det fastställt ordentligt.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

Annons:
Ravynsfair
2015-07-31 15:45
#7

Ja, det vore super att söka professionell hjälp om du känner att du har stora problem i vardagen, precis som #6 säger. 

Det är inte så farligt och läskigt som man kan tro men kötiden kan vara lång om man har otur! 😐

Vänliga hälsningar Sanna. 
Medarbetare på Blandrashundar, HBT & Socialt stöd.ifokus Sol

Calcifer
2015-07-31 15:48
#8

För problemet är att otroligt många unga människor självdiagnostiserar sig med olika diagnoser, lever som om de har dem, och får sen reda på att de har helt andra diagnoser och behöver helt annan hjälp. Inte för att jag vill påstå att du har fel eller att jag misstror dig. Men just utan en officiell utredning och diagnos så kan du ha helt andra diagnoser än du tror. Det tog lång tid innan jag var villig att acceptera en Asperger diagnos. Jag "gav" mig själv helt andra diagnoser under flera år innan jag kom överens med den idén och ville ha en utredning för den.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

Aleya
2015-07-31 19:05
#9

Tror det är bättre att du söker upp någon som kan ställa en diagnos. Trodde själv att jag hade många diagnoser. Men hade inte en enda då jag blev utredd. Jo jag var deprimerad, men det var de enda. Jag var övertygad att jag hade någon npf.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

[mr_mac]
2015-10-24 09:32
#10

Borde kanske ej skriva här…många har varnat mig för de:( Pga min förbannade ålder den förstör mitt liv:( Men jag skall säga att jag har också massor problem visst jag kan vara ute men som ett exempel så skall företaget jag jobbar på ha julfest i december jag är såklart bjuden, Jag kommer ej klara gå ditt det kommer finnas ca 200 eller flera från våran koncern där..det kommer inte alls fungera för mig…känns jag tappade eller förstörde tråden helt nu:( Är de så vänligen ta bort inlägget samt skäll på mig så jag lär mig inte lägga mig i:(

Calcifer
2015-10-24 13:41
#11

#10 Är 27 och har alltid fått skriva på sajten, aldrig blivit tillsagd att lämna dem eller så. Den är väl mest riktad mot tonåringar, men ibland kan de ha problem och tankar som de inte riktigt vet vad de ska göra med, och då är det ju jättebra om någon med erfarenhet kan hjälpa och svara på frågor.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

Upp till toppen
Annons: