Annons:
Etikettstudier-och-utbildning
Läst 2533 ggr
hahael
8/16/15, 11:05 PM

Ångest över gympa.

Kollade precis på mitt nya schema och såg att jag har idrott två gånger i veckan precis som i sjuan men jag känner bara nej. 

Hade mycket frånvaro redan i sjuan på idrotten och det är inget jag ångrar. 
Jag HATAR idrott, det är ett stressigt och ångestfullt moment för mig som är extremt triggande speciellt tidigt på dagen (vilket är tiderna vi har det).

Jag var inte med på simningen förra året pga att jag fick en panikattack när vi gick in i badhuset. Detta "löstes" dock pga att jag hade en väldigt snäll och förstående mentor, hon är tyvärr på mammaledighet och vår nya mentor är jag aboslut inte bekväm med och som grädde på moset är hon idrottsläraren…

Jag hade en kurator på skolan som hjälpte mig med övningar och också gav vuxet stöd när andra lärare undrade varför jag var frånvarande från lektioner osv. Hon har tyvärr flyttat till Korea och jag är osäker om jag kommer komma överens med den nya kuratorn då jag verkligen måste klicka med den personen jag pratar personligt med.

Min fråga är då, måste jag gå på gympa? Även om jag mår psykiskt dåligt av det,

Klart att laxen ska ha en jolle

Annons:
Hogwarts
8/16/15, 11:17 PM
#1

Du måste ingenting, dock kommer du få F men tror inte gympabetygen är nödvändiga i framtiden ändå

[Túrwen]
8/16/15, 11:22 PM
#2

Tror att jag var på högst fyra gymnastikpass i högstadiet för att jag var så pass mobbad att ingen valde mig till sitt lag och för att jag inte ville visa mig i omklädningsrummet..skötte mig dock bra på teoretiska biten och kunde få ett G. Kunde inte vara med i gymnasiet pga. hjärtfel som orsakats av att jag slutat äta i samband med min ångest över mobbingen i högstadiet så fick inte vara med men vi kunde lösa det igenom att jag var med på lugna pass och satsade på teorin. Du tror inte att du med hjälp av en psykolog kan ordna någon överenskommelse? Idrott är väl inte ett av de ämnen man måste ha klarat av som det var på min tid så det måste väl ändå gå att lösa om det gick för mig då..

Whippetgerbilen
8/17/15, 1:05 AM
#3

Känner igen mig exakt i det du skriver! Jag har varit frånvarande från gympan under nästan hela åttan, förstår verkligen inte varför dom måste plåga oss med det här ämnet, så himla stressfullt!

Dogs is my world ♥

Hoseok
8/17/15, 10:09 AM
#4

På min skola fanns det "egen idrott" för de som inte kunde ha idrott med klassen. Kolla om det finns på din skola med?

mabrigawilly
8/17/15, 11:46 AM
#5

Känner med dig!:( Gympan var det värsta jag visste. I 7an gick jag på de flesta lektioner men "glömde" oftast träningskläder så jag fick gå på promenad ist. I 8 började jag helt enkelt att skita i lektionerna, lite senare gick jag inte de dagar i skolan som det var idrott eftersom jag hade sån ångest över att behöva träffa lärarna under dagen. Detta var ju inte hållbart och efter samtal med rektorn fick jag "anpassad skolgång" så jag behövde inte gå på idrotten utan fick studietid på de lektionerna. Eftersom jag läste franska och hade godkänt i alla andra ämnen påverkades inte skolgången av att jag "tog bort" idrotten. Nu blev det långt, men det jag vill säga är att prata med skolan!! Så kommer ni hitta en lösning som passar dig! Lycka till:)

fsigge
8/17/15, 1:09 PM
#6

Har också lite problem att gå på gympalektionerna, , fast dock för att gympaläraren fick stånd på en lektion xD

Frida

Annons:
[Raubtier]
8/17/15, 1:11 PM
#7

Jag gick aldrig på gympan men jag fick dock gå promenader och fota en specifik plats (så läraren såg att jag faktiskt hade promenerat istället för att bara sitta utanför). Och då fick jag närvaro och G i betyg. Fråga om du kan göra liknande :-)

Scorpio97
8/17/15, 1:44 PM
#8

Har man intyg från kurator/läkare/psykolog, så kan man få slippa idrotten. Det kan dock krävas att du tar promenader/gör annan aktivitet på lektionerna eller att du måste göra någon aktivitet på fritiden. Samt göra dom teoretiska uppgifterna. 

Men prata med din lärare och försök förklara. Om det inte känns bra att prata kanske du kan skriva brev/mejl istället, eller ta med en kompis/förälder/syskon/annan lärare som stöd? Det går säkert att lösa på något vis.


//Jessie

hahael
8/17/15, 4:10 PM
#9

Tack för alla svar!
Ja jag är okej med att gå en promenad och vara med på teori. Jag har inget emot att träna, dock hatar jag  hela momentet som gympa tillför till träning. 

Jag kommer nog försöka uppsöka en lärare/kurator redan imorgon (första dagen i skolan) och verkligen framföra att jag mår dåligt av det. Det bästa som kan hända är att dem visar respekt och att dem försöker fixa det. Det värsta är att dem avhyser det med att jag är en ostabil tonåring som är lat eller något.

Klart att laxen ska ha en jolle

Scorpio97
8/17/15, 4:54 PM
#10

#9 Jag vet hur du känner det. Jag börjar tredje året på gymnasiet nu och har plågat mig igenom alla år av idrott/gympa. Hade jag inte varit tvingad att vara med, att skämma ut mig inför mina klasskompisar och känna ångest innan varje lektion, hade jag kanske tyckt träning är roligt.
Simning är enda träningen som jag kan tycka är rolig och avslappnande, för där är jag "skyddad" och dold av vattnet liksom. Men att gå på gym eller någon annan aktivitet med andra människor går verkligen inte, jag får panik av bara tanken. Som tur är behöver man inte ha idrott tredje året i gymnasiet, så jag är äntligen klar och behöver aldrig gå på en till idrottslektion i mitt liv. 

Jag hoppas verkligen att det går att lösa för dig, så att du slipper ha det så framöver! Även om din kurator har flyttat, kanske det går att ringa henne om läraren/den nya kuratorn tvivlar på dig? Men idrottslärare borde trots allt ha märkt att vissa elever verkligen mår dåligt av idrotten, det verkar tyvärr vara ganska vanligt. Skolan ska vara till för alla, och alla ska kunna gå till skolan och må bra där. Så dom ska helt enkelt lösa det för dig. 

Lycka till!


//Jessie

ElsaN.01
8/17/15, 10:59 PM
#11

Jag känner delvis igen mig i det du skriver, även om jag aldrig skolkat från en idrottslektion. Jag får extrem ångest så fort vi ska ha redskapsgymnastik. Jag börjar alltid att gråta av stress/nervositet/rädsla när vår idrottslärare berättar om dagens lektion de dagarna. Jag är fullkomligt livrädd för den där bommen som man fäller ut från väggen och hissar ner från taket, jag är rädd för att hoppa över och ner från plintar, jag är rädd för att svinga mig i lianerna, hoppa på trampolinen mm. Jag får även panikattacker i vatten och mår fruktansvärt i månader innan uppsimningen… Tidigare hade vi en lärare som insåg att dessa saker var extremt jobbiga för mig, han bad mig att göra så gott jag kunde och att jag skulle ta hjälp av mina vänner. När det var något som jag inte klarade bad han mig att tillfälligt göra något annat och om det blev för jobbigt så fick jag sätta mig på läktaren och lugna ner mig. Men nu har vi en ny lärare som tycker att jag är löjlig. Men det skiter jag fullständigt i, när det är något som jag inte klarar av så gör jag en annan (enligt mig likvärdig) övning utan att be om lov. Om han nu skulle få för sig att ifrågasätta detta så säger jag bara att jag inte kan göra den ordinarie uppgiften. Han har hittils nöjt sig med det men om han skulle misstycka skulle jag hänvisa honom till att ta upp det med min mor, vilket han aldrig skulle våga. Störst problem har jag med simmningen. Jag jobbar på det och vill verkligen att det ska bli bättre. Jag har tagit enskilda simlektioner med en utbildad simlärare och då övat på alla uppgifter vi gör på uppsimningen. På själva uppsimningen har mina föräldrar ordnat så att jag får göra lite anpassningar till övningarna så att det inte ska kännas lika skrämmande. Vad jag egentligen vill ha sagt är att du kan anpassa din idrott med hjälp av föräldrar och eventuellt även kurator/psykolog. Jag ordnade till exempel så att min inhyrad simlärare skulle skriva på så att jag skulle få godkänt även om jag inte klarade uppsimningen (simmade de nödvändiga metrarna med henne). Och du kanske kan gå till lektionerna och skita i att göra saker som känns extra jobbigt? Eller är det inte vad ni gör på idrottslektionerna som är jobbigt? I vilket fall som helst måste något göras åt din situation, börja med att ta upp det med kuratorn. (Förlåt för rörigt inlägg)

hahael
8/18/15, 4:12 PM
#12

Uppdatering för er som är intresserade eller så.

Idag var riktigt jobbig, jag skakade hela vägen in i skolan och började gråta när jag satte foten i klassrummet. Så jag gick ut tills jag lugnat ner mig. 

Jag gick också och bokade tid hos den nye kuratorn för att se om jag gillar henne. Jag tänkte då också ta upp idrotten.

Jag mår verkligen inte bra nu efter skolan, jag känner att jag vill stanna hemma redan imorgon men det går ju inte. 
Värmen som var närvarande idag också gör mig också mer känslig.

Klart att laxen ska ha en jolle

[Lindis123]
8/18/15, 4:29 PM
#13

#12 Känner igen mig, brukar också få ångest, men före skolan, och på gympatimmarna när man tvingas springa runt på fotbollsplanen är det verkligen inget kul alls. Bra att du går och pratar med kuratorn, hoppas det blir bättre med allt!

Annons:
hahael
8/18/15, 4:41 PM
#14

#tack så mycket :) <3

Klart att laxen ska ha en jolle

[Älskamig]
8/22/15, 10:18 PM
#15

Hur har det gått?

KRAM!

hahael
8/22/15, 10:53 PM
#16

Träffade kuratorn för första gången i veckan, hon kändes sådär för att vara ärlig. Hon ska kontakta BUP pga andra saker också så kanske kan få in ångesten över gympan där? 

tack för omtanken! Kram 

#15

Klart att laxen ska ha en jolle

Upp till toppen
Annons: