Annons:
Etikettövrigt
Läst 778 ggr
elviraj
2015-11-06 23:33

Normalt??

Jag är 16 år och mår inte så bra..
Jag äter en gång om dagen, ibland varannan, sover 3-4 timmar per natt, om jag inte är ute på nätterna.
Jag brukar alltså vara ute på nätterna när det är skola och dricka.
Jag är våldsam och får kraftiga utbrott och använder fysiskt våld.

Allt det här mår jag dåligt över, har berättat detta för min kurator men hon bara lyssnar och verkar inte liksom bry sig så mycket. 
Men det kanske inte är så farligt, jag vet inte?
Är jag ensam om detta, eller är det någon mer som känner igen sig? vet inte riktigt vad jag ska göra längre..

Annons:
Evelina.J
2015-11-06 23:48
#1

Jag kan delvis känna igen  i de du skriver. Jag har kämpat mycket med att äta och få i mig mat. mitt tips till dig är att försöka på mina dig själv om att du förstörd din kropp och kommer må väldigt dåligt om du inte äter. om du har svårt att äta ta bara någon frukt eller smörgås så din kropp börjar känna behovet av mat. När jag hade detta problemet så kände jag ingen hunger känsla utan var tvungen att på mina mig själv om att jag vart tvungen att äta. Dom dagar du är hemma hur kommer de sig att du sover så lite? Att du blir så arg och frustrerad kan ha med mycket att göra hormoner osv men de kan också va de att du sover för lite.. Varför är du ute och dricker i veckorna? Jag har själv aldrig druckit så mycket. Jag har haft mina hästar sen jag var lite så aldrig haft tid för sånt. Tror jag var 18 första gången jag drack. Att var ute och dricka i veckorna är inte redigt bra, på de sättet kanske du inte orkar med skolan och skolan nu och dina betyg är grunden till ditt framtida liv.

elviraj
2015-11-07 00:11
#2

Tänker jättemycket när jag ska somna och har svårt för att varva ner.. Om jag väl somnat så vaknar jag jätteofta.

Har också hästar och har alltid varit ute på tävlingar varje helg när kompisarna har supit.

Men för mig är veckorna så jobbiga så jag orkar inte leva med mig själv 24 timmar om dygnet, det blir liksom lättare att dricka på något vis.. Men jag vet ju innerst inne att det inte är bra, jag  vet bara inte vad jag ska göra istället om man säger så..

Evelina.J
2015-11-07 00:20
#3

När jag hade problem med att sova så tog jag några tabletter som hjälpte till med att jag skulle slappna av. De var några natur medicin som min mamma gav mig som inte är beroende fram kallande utan hjälper kroppen att slappna av.. Vad är de du ligger och tänker på innan du somnar? vad är de hos dig själv som du känner att du inte orkar leva med? När jag mådde dåligt så arbetade jag nästan i gäll mig i stället så jag förstår mycket väl vad de är du går igenom. Hur ser en vanlig veckodag ut för dig? Är de nått speciellt som händer när du känner att de börjar bli jobbigt eller kommer de bara?

elviraj
2015-11-07 00:30
#4

Känner att jag inte passar in, att jag inte duger, får aldrig höra att jag gör något bra, bara förstör överallt känns det som.. ):

Men tänker på allt möjligt egentligen..

Går alltid till skolan på morgonen men innan dess så gråter jag och får hjärtklappning, ibland dricker jag även innan…

Väl i skolan funkar det inte så bra då jag inte kan sitta still och koncentrera mig så då brukar jag bli utkörd, eller så blir jag arg och frustrerad.

Brukar stanna kvar i skolan tills jag blir utkörd och sen åker jag till stallet, väl hemma äter jag oftast någonting och senare på kvällen går jag ut och kommer hem ibland runt 3 och ibland 5-6..

Evelina.J
2015-11-07 00:40
#5

jag vet att de är skit svårt men försök hitta 3 saker med dig själv som du tycker är bra och försök fokusera på dom. Och tänka att du vi vist duger precis som du är och kan andra inte se de då är de tyvärr synd om dom. jag vet att de är jätte svårt. 

Är de något speciellt som händer som händer i skolan eller har du bara allmänt svårt att koncentrerad dig? Hur känner du dig när du är i stallet? Lugnare?  Om du skulle låta bli att gå ut och stanna hemma i stället vad skulle hända då? Har du pratat med din föräldrar om hur du mår och känner?

elviraj
2015-11-07 00:43
#6

hm ja, jag ska försöka med det men det är inte så lätt..

har jättesvårt för att koncentrera mig, men med hästarna går det bra, när jag är intresserad av någonting! 
Oj, hade nog fått sjukt mycket ångest. Har inte pratat med mina föräldrar..

Annons:
Evelina.J
2015-11-07 00:59
#7

Jag vet att de är sjukt svårt jag har också vart där. 

tack vare min psykolog jag gick till så lever jag i dag. Jag hade såna ångestattacker och panik ångest så jag orkade inte leva med mig själv. jag grät varje kväll tills jag somnade och på dagarna funderade jag på hur jag skulle av sluta mitt liv.  

Jag tycker du ska prata med dina föräldrar och prata med någon läkare som kan ordna en tid med en redig psykolog som faktiskt kan sitt jobb i jämförelse med kuratorn du går till nu som inte verkar vara till någon hjälp. Drickandet kommer att bli ett önu större problem i framtiden  än vad de är nu om du inte kan gå till någon som du kan prata med som kan sitt jobb och som kan ge dig rätt verktyg att jobba med för att komma igenom denna svåra period av ditt liv så kommer de bli mycket jobbigare.  Tycker du att de känns väldigt jobbigt att gå till dina föräldrar och prata om de så se om du kan boka en tid hos läkaren själv så du kan gå och parta med och se om  de finns någon möjlighet att du kan får gå och prata med någon.

Evelina.J
2015-11-07 01:06
#8

Har du provat att ut och gå eller jogga när du känner att tankarna och ångesten börjar tränga på.. Och göra av med sista energin innan du ska sova

elviraj
2015-11-07 01:06
#9

Känns svårt att prata med mina föräldrar och vet att berättar man något för någon som gör de oroliga får föräldrarna reda på det..
Men tack för hjälpen :)

Evelina.J
2015-11-07 01:10
#10

Men  de är också ibland ända utvägen att prata med någon om de. Bär man de inom sig så kommer de äta upp en till slut för man klarar inte av att bära de själv.

Upp till toppen
Annons: