Annons:
Etikettfamiljen
Läst 1574 ggr
Gambino19
2015-12-12 19:56

Orkar inte..

Min mamma är så jävla jobbig,kan inte säga att jag hatar henne det är ett starkt ord men kan säga att jag ibland blir riktigt jävla förbannad på henne. Det är alltid mitt fel alltihop och aldrig mina syskons fel,om jag har det lite stökigt på rummet får hon vansinnesutbrott men om min bror har "ännu stökigare" på sitt rum så blir hon bara" okej.men försök hålla rent nu!" Jag försöker verkligen att alltid låta glad men ibland så vräker jag ut mig saker som jag inte menat att säga. Hon är alltid glad och pratar mycket med min bror som förövrigt är ett år äldre än mig,men med mig så är det bara oftast "hej,godmorgon,godnatt" ibland så måste jag säga till henne att säga "älskar dig" oftare för att jag hör aldrig det utan att jag alltid måste säga det 1000000 gånger. Ibland är hon snäll och ibland går det inte ens att prata med henne. När vi umgås med andra t.ex vänner eller familj så är hon alltid trevlig men är vi själva så är hon nästan aldrig det..jag skriver det nu för att jag är så jävla arg och ledsen.

Annons:
zlarviig
2015-12-13 11:34
#1

Min mamma är likadan. Min bror gör alltid rätt och jag gör alltid fel. Om det är stökigt i huset så är det mitt fel och det är jag som ska städa upp, om det behövs mjölk så är det jag som ska ut och handla ny även fast jag är den enda som inte dricker mjölk just för att dom ska ha till sitt kaffe.

Om hon frågar om jag kan gå ut och handla åt henne och jag säger nej så är det jag som är elak och lat och aldrig vill hjälpa till och jag bryr mig inte om henne och blablabla (även fast jag vart ute och handlat dagen innan), och så sitter min bror i sitt rum och spelar och honom frågar hon inte ens.

Jag har försökt med allt, har försökt prata med henne om det, har pratat med min storasyster om det, har pratat med pappa och båda dom har pratat med mamma, har sagt att jag inte tänker bo med henne och att jag flyttar så fort jag får chansen och då har hon inte sin lilla "slav" längre men då säger hon "Det blir ingen skillnad för du gör inget ändå".

Så nu har jag mer eller mindre "flyttat" till min pojkvän. Har med mig min hund och sover där 1-2 veckor i rad, sen är jag hemma 1-2 dagar och sen åker jag tillbaka igen.
Och då saknar hon mig så mycket och vill att jag kommer hem men det första hon gör när jag är hemma är att skrika och gnälla.

Upp till toppen
Annons: