Annons:
Etikettfamiljen
Läst 2343 ggr
Anonymkaninägare
12/31/15, 9:45 AM

Syster som tjuvröker

Hej.

Jag känner att jag måste skriva av mig för det känns väldigt jobbigt att behöva gå och hålla det inom mig. Jag har en syster som är 15 år. Hon mår väl sisådär, tar medicin, har ångest och mår ofta ganska dåligt. 

För kanske ett år sedan (då hon var 14), en eftermiddag, när hon hem efter skolan. Hon frågade om jag kunde följa med ut så jag gjorde det såklart. Hon kollade så att mamma inte var i närheten och frågade lite diskret: "Luktar jag rök?". Jag svarade nej, men frågade "Vadå, har du rökt?!”. Då svarade hon: ”Ja, men du får lova att inte säga till någon!” Jag fick tumma på det och sedan gick hon in. 

Jag fick som en klump i magen och var nära på att börja gråta. 

På kvällen en gång hade jag skrivit dagbok och höll nästan på att börja gråta igen. Mamma kom in i mitt rum och jag berättade vad som hänt fastän jag lovade att inte säga. Jag sa också att jag hade lovat att inte säga och att jag verkligen inte vill ljuga för henne, men att jag är rädd om henne och inte vill att hon ska röka för hennes egen skull. Mamma förstod och sa att det var bra att jag sa ändå. 

Men under året så har jag varit väldigt orolig och misstänksam. Flera gånger till har hon rökt, både sett, känt av och hon har sagt sådär ungefär likadant, jag vet även att hennes äldre kompisar röker. Jag har sagt det till mamma och hon har försökt prata med henne igen. Men det fortsätter ändå. 

Vi hade julpyntat och sådär hemma hos min pappa en dag, men så skulle pappa ut och göra något ärende så vi var själva hemma. Vi var ganska tramsiga och skojade och sådär så hon bara öppnade skåpet i köket och tog ut en vinflaska. ”Lova att inte säga” sa hon ingen. Jag blängde lite på henne. ”Bara lite då” för jag ville inte vara så tråkig. Hon bara hällde i sig, klunk efter klunk. Jag blev helt chockad, visste inte om jag skulle skratta eller gråta. ”Men *vill inte nämna systers namn*, jag trodde bara du skulle smaka lite grann”. Då började hon skratta och sa, ”Ja vet, men lova att inte säga” och så blängde hon på mig.

Jag älskar henne över allt annat och hon betyder otroligt mycket för mig. Jag vill bara hennes bästa men jag vet inte hur jag ska hantera detta. 

Vart får hon tag på cigaretterna? Hur ska jag få henne att sluta? 

Om hon får reda på att jag berättar för mamma så kommer hon sluta berätta för mig. Jag vill bara hennes bästa! Jag har försökt att prata med henne själv också men inget verka funka… Och detta är bara två att väldigt många gånger det hänt. 

Hjälp mig snälla, vad ska jag göra?

Annons:
Anonymkaninägare
12/31/15, 9:46 AM
#1

Förlåt för att det inte är någon styckeindelning, krånglade med det, men hoppas ni orkar läsa igenom ändå… 😇

Grisgurka
12/31/15, 9:55 AM
#2

Man kan ta hjälp av en kurator eller så kan du ta bildbevis och berätta vad som är farligt med rökning och alkohol

Hoseok
12/31/15, 12:53 PM
#3

#2 Fast alla som röker i västvärlden vet riskerna. Alla vet hur farligt det är. Det brukar vara anledningen till att de röker. Jag vill inte uppmana någon att röka, men jag är en, vad jag själv anser, respektfull rökare och röker aldrig i närheten av främlingar osv. Varje dag får man höra saker som "Vet du inte hur farligt det är att röka?" och efter ett tag vill man bara svåra "Åh va? Är det FARLIGT att röka? Omg det visste jag inte!"

Skämt åsido. Det ÄR farligt att röka och folk borde inte röka. Barn SKA inte röka. Det är ganska enkelt i teorin. I praktiken, inte lika enkelt. Framför allt när det gäller en tonåring som har stark egenvilja.

#0 När det gäller alkoholen så låter det som att din syster faktiskt har problem med alkohol, vilket är ett stort varningstecken för någon så ung. Att man känner ett sådant starkt behov av att dricka framför sin syster.

Jag tror det viktigaste är att du ska förstå att du faktiskt inte kan göra särskilt mycket. Det är tyvärr så. Det du kan göra, är att visa att du finns där för din syster, att du bryr dig om henne. Visa att du är orolig för henne och vill att hon ska må bra.

Annars kan du bara prata med andra vuxna om din oro. Berätta för din mamma igen hur dåligt du faktiskt mår över att din syster mår så dåligt. Gå och prata med en kurator om det, eller psykolog.

Jag hoppas och tror att det din syster håller på med nu bara är en fas, att hon kommer ut ur det tillslut, att hon växer upp och inser att hon är bättre än den här livsstilen.

Upp till toppen
Annons: