Annons:
Etikettövrigt
Läst 1813 ggr
hund_katt
2016-01-05 16:31

Leva utan pappa - uppmärksamhet av killar?

Hörde någon gång att de som inte växer upp med ens pappas stöd, T.ex om man inte har en pappa eller föräldrar skilda och man bor typ bara med mamma, eller att ens pappa inte varit med och funnits där för en(som jag, alkoholist pappa som aldrig brytt sig typ), så när man blir äldre så har man större behov av uppmärksamhet från killar. Tror ni det stämmer? För när jag tänker efter så stämmer det nog på mig.. Har alltid velat få uppmärksamhet av just killar, släktingar, vänner, osv. Även om jag inte är attraherad av personen så söker jag alltid mig till killar, blir oftast lite flamsig osv.. Ja ni vet, försöker få uppmärksamhet.. Vad tror ni? Tror ni det har att göra med att jag inte växte upp med stöd från min pappa? Eller är jag bara konstig och det här jag hörde bara var något påhitt?

Black Veil Brides ~ Slipknot ~ Three Days Grace ~ Falling in Reverse

Annons:
[Tuulikki]
2016-01-05 16:34
#1

Min sambos pappa gick bort när min sambo var bebis. Hela sitt liv har han haft knepig relation till män i "pappa-ålder". Han har letat efter en manlig förebild eller fadersfigur hela sin uppväxt.

Nu letar han ju inte efter uppmärksamhet/bekräftelse av att vara fin/attraktiv/partner-material :P Och han har inte "behovet" längre då han är vuxen nu. Men som barn ville han väldigt gärna hitta en ersättare för sin döde pappa.

rudyC
2016-01-05 16:56
#2

stämmer rätt bra in på mig oxå det är det speciella pappa tryggheten som aldrig har funnits

intressant att det här tas upp … nån som funderar på hur det blir sampartner adpotion?

hund_katt
2016-01-05 21:28
#3

Folk tror ju att man är någon player som springer runt och haffar alla man ser XD Har dock lärt mig att söka uppmärksamhet lite mer diskret. Fått kontroll på det lite. #1 ja precis! Nu när du nämner det, så är det nästan precis som att jag försöker hitta en "extra pappa" haha! Har märkt att när någon kille säger till mig något så är det som att man reagerar typ "omg han bad mig att fixa något! Han vill att JAG ska göra det!" Och man känner nästan lite glädjerus i kroppen och fixar det direkt hahaha!!

Black Veil Brides ~ Slipknot ~ Three Days Grace ~ Falling in Reverse

Hoseok
2016-01-05 23:41
#4

Jag tror inte på att man behöver en "fadersfigur" för att överleva. Jag skulle tippa på att ett är samhället som Lurar en att man måste ha en pappa. Jag känner många vars pappor dött eller inte varit i deras liv. Eller personer som helt enkelt har två mammor.

Majoriteten av dem saknar sin pappa för att de saknar honom som Person. Inte för att de behöver en "Man i sitt liv".  

Min poäng är, jag tror, personligen, inte att könet på personen är det som spelar roll.

[Tuulikki]
2016-01-06 00:43
#5

#4 Jag håller med dig, delvis. Biologiskt finns det förmodligen ingenting som talar om för en att man behöver en fadersfigur.

Eftersom sambons pappa dog när sambon var 3 månader kan han omöjligt sakna sin pappa som person.

Ja, det är samhället som lurar en att man behöver 2 föräldrar. Min sambo har i hela sitt liv fått ta emot "skit" för att han inte har en pappa. Skol"kamrater" som triggat honom genom att "retas" och säga "Haha din pappa är död" "Du har ingen farsa" och liknande. Vissa ungar har varit ännu värre och sagt att pappan inte älskade sitt barn och därför valde att gasa ihjäl sig själv.

Så absolut tror jag att det inte finns något inbyggt i en som säger att man ska ha 2 föräldrar (särskilt inte att de måste tillhöra ett visst kön). Däremot är jag 100% säker på att individer kan påverkas av idealen som finns och vad folk säger till/om en.

Jag tror att min sambo har tagit det hela hårdare då folk hela tiden förväntar sig att han ska vara ledsen för att han inte har någon pappa. Självklart tycker han det är trist att hans far valde att avsluta sitt liv. Men han kände ju inte människan och har därför inga minnen att sakna eller sörja. Hade folk behandlat honom som vilken unge som helst och inte prackat på honom känslor han aldrig ens funderat över hade han förmodligen mått mycket bättre psykiskt.

Nu har han bearbetat det hela (och är dessutom vuxen så ingen ungj*vel retar honom) och har inga som helst problem med att prata om det. Så det jag skriver nu är så som jag uppfattat det hela och så känner jag såklart min sambo och kan läsa av honom :) Det här är hans situation, det ser ju olika ut för alla.

Hoseok
2016-01-06 01:43
#6

#5 Håller med!

Annons:
[Devya]
2016-01-06 12:35
#7

Det stämmer ganska bra in på mig själv och min bästa vän som har komplicerade relationer med våra pappor.

Jag har ingen aning hur jag ska bete mig då det finns män runtomkring mig. Jag vet endast hur man flirtar och om det kommer äldre män nära mig så har jag en tendens för att bli otroligt osäker på deras avsikter. Då jag inte vet hur jag ska bete mig kring äldre män så brukar jag mest hålla tyst. Jag mår oftast dålig om äldre män är trevliga mot mig (de män som är i min pappas ålder). Jag drar mig undan dem helt och hållet för det känns inte naturligt på något sätt att de är trevliga mot mig.

Jag har i princip aldrig haft någon ordentlig sund relation till en man som inte har varit min partner för jag har ingen aning hur man ska bete sig.  Om jag konverserar med dem så blir det oftast en massa flirtande fast jag inte menar att göra så, men jag vet annars inte hur man gör, konstigt nog.

Min partner har ingen mamma, hon dog då han var tonåring, och han vet inte heller hur han ska bete sig mot det motsatta könet. Han har ingen vettig syskonrelation med sin syster heller. Han tenderar att vara flirtig med kvinnor fast han inte är intresserade av dem, jag har fått se det själv och förundrats över hur lika han och jag är, helt okapabla till att umgås med det motsatta könet. Sen om det har att göra med avsaknaden av ena föräldern kan spekuleras.

[134643]
2016-01-06 15:45
#8

Jag har en bra relation till min pappa, men har ändå ett stort behov att uppmärksamhet från killar och äldre män. Jag flörtar mycket och söker uppskattning från män. Så jag tror inte nödvändigtvis att det har med relationen till sin pappa att göra, då min som sagt är och har alltid varit bra. Därför tycker jag inte att man ska använda det som ett argument mot samkönade föräldrar, det kan bero på så mycket annat

Aleya
2016-01-06 19:26
#9

Min pappa har aldrig funnits där för mig då jag var liten(nu har vi kontakt med det är en annan historia) och jag måste säga att när jag var riktigt liten saknade jag aldrig en fadersfigur. Jag kan inte minnas att jag frågade min mamma om någon pappa förrän jag var 6 år och ungarna i förskolan höll på och fråga mig.
Jag kan inte påstå att jag letat någon fadersfigur heller eller uppmärksamhet från män.
När det kommer till pojkvänner så när jag var ung blev jag väl totalt förkrossad då det tog slut med en kille, då kanske jag skulle ha behövt min fars trygghet. Och ibland har jag undrat som du, är mina misslyckade förhållande ett resultat utav att jag aldrig haft en far? Men sen insåg jag att alla människor måste lära sig hur saker fungerar själv.
Det fanns ju dock släktingar som var manliga kring mig, så någon manlig figur saknade jag ju inte.

Jag har alltid umgåtts mest med killar dock, min bästa vän som liten var kille, detta är dock inte för uppmärksamheten, men för att killar är lättare att umgås med än tjejer. Jag kan inte med falskspelet som många tjejer kör.
Jag jobbar även hellre med killar än med en massa kvinnor, mindre konflikter då.

Är nu snart 30 och har slutat orka bry mig och jag blev som jag blev för att jag var mobbad eller för att jag inte hade en fadersfigur.
Jag blev som jag blev, och det blev människa av mig.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

JuliaMG
2016-01-07 15:53
#10

Jag växte upp med en pappa i fängelset (var typ fem-sex kanske när han åkte in, har inget minne alls av honom helt ärligt), och jag kände aldrig någon direkt saknad. Den pappa jag kände var den som ringde till mig på kvällarna för att säga godnatt, och den pappa som jag och mamma spelade tv spel med på besökstiderna. Om inte mina klasskompisar och släktingar hela tiden "sa åt mig" att sakna honom skulle jag ju inte göra det. För mig var det normalt att inte ha en pappa, det var så jag växte upp, så det blev nästan mer konstigt och annorlunda när han väl kom hem på riktigt. Dock så har jag alltid sett upp till manliga i min omgivning, mer än vad jag ser upp till min pappa nu (och det är inte bara för att han har suttit i fängelset, folk kan ändra på sig). Jag har två manliga "fadersfigurer" i mitt liv, trots att jag träffar dem jag väldigt sällan. De har inte varit mycket mer aktiva i mitt liv än vad min pappa varit, men jag tror att personen man sätter som förebild handlar om på vilket sätt de har varit delaktiga.

Hur som helst så trivs jag bättre i ett umgänge med killar än med tjejer. Jag har alltid känt mig bättre tillmods med en grupp killar, och har alltid haft fler killvänner än tjejvänner. Jag vet inte riktigt om det har med det här att göra, men vem vet.

Jag återkommer när jag har något bättre att skriva.

taylor__lambert
2016-01-07 16:47
#11

Tror jag absolut. Min pappa har typ aldrig varit med i bilden riktigt varken när mina föräldrar var ihop och när de skildes. Jag kan tycka att jag jämt vill ha en killes uppmärksamhet.

Jag ville jätte gärna ha min brors uppmärksamhet, men när han tog på sig faders rollen för han insåg hur det var så gillade jag det inte. Nu förstår jag varför han försökte, och jag förstår inte varför jag inte lät honom fortsätta med det, saker hade kanske sett annorlunda ut då.

Jag vill ha en pappa nu mer än någonsin nu när min bror är död och min pappa fått ett barn med sin nya fru, ett barn jag ser han försöker ge allt, allt det jag aldrig fick, allt det han aldrig försökte ge och det sårar mig ganska mycket. Han försöker att ha kontakt med mig, men jag vill inte träffa hans fru och då träffas inte vi alls nästan, hon är riktigt elak, och jag vill inte ha förhoppningar att jag ska få en relation med min pappa som jag vill ha, för det kommer jag nog aldrig få. 2015 träffade jag nog honom 2 gånger. Hur det blir i år vet jag inte.

Sajtvärd på Hundparkour.ifokus & CockerSpaniel.iFokus

Underskatta aldrig värmen från en kall nos Hjärta

hund_katt
2016-01-07 16:54
#12

Många olika tankar om det! :)

Black Veil Brides ~ Slipknot ~ Three Days Grace ~ Falling in Reverse

Upp till toppen
Annons: