Kropp och själ

Sockerberoende..

2016-02-16 22:08 #0 av: Brunette20

Hörrni, jag behöver lite hjälp. Det här funkar inte. 

Jag måste bli av med mitt sockerberoende. Jag har inte haft normala matvanor någon längre period sedan jag fick ätstörningar när jag var runt 10, är 14 nu. Fram tills jag var kanske 12 åt jag nästan ingenting, blev underviktig. Sen dess har det gått i perioder, ibland har jag knappt ätit alls och ibland kan jag inte kontrollera mig själv och mitt sockerberoende. 

Senaste året har sockerberoendet blivit så starkt och jag känner att jag måste ta tag i det nu, jag kan inte fucka upp min hälsa och kropp redan nu i min ålder. Har inte längre problem med ätstörningar på så sätt att jag svälter mig själv eller tycker jag är tjock (inte på samma nivå som det var förut iallafall), men jag har inte normala matvanor. Det händer fortfarande att jag slutar äta ibland bara för att jag får sån ångest efter att ha ätit för mycket socker. Är naturligt smal så kan i princip äta vad och hur mycket jag vill utan att bli tjock, och jag tränar regelbundet så det är inte ett problem på det sättet.  Men det kan vara svårt att se annat än en fet val i spegeln när man vet att man ätit för mycket. Det är ju värdelöst för hälsan också.. Och tids nog kanske jag börjar gå upp på riktigt. 

Jag har alltid varit sån tjej som har lätt för att göra saker när jag väl bestämmer mig. Har jag bestämt mig blir det så, så detta är ganska svårt att erkänna för mig själv. 

Men iallafall. Jag vill bara skriva här för det kanske är någon som har gått igenom samma sak, eller iallafall kan komma med tips och pepp på hur jag kan komma över det här. Jag har försökt med att "nu kör jag", klarar det några dagar men faller sedan tillbaka igen. Är så inåthelvete trött på detta nu, speciellt eftersom jag alltid brukar klara av att göra det jag bestämt mig för. Är så trött på att alltid känna mig äcklig och inte kunna kontrollera mig själv. 

Hände t.o.m en gång att jag drog i mig en hel marabou choklad SJÄLV efter skolan, hade dessutom ätit normalt den dagen och dessutom ätit mellis på säkert 2 mackor. Ni som haft ätstörningar kanske fattar ångesten efteråt. Och även om det aldrig skulle hålla för mig ekonomiskt med massa choklad är det ändå så situationen ser ut, bara att jag hittar andra grejer än choklad och godis.. Och detta är i princip varje dag. Det blir som om min hjärna kopplar bort när jag är i närheten av mat typ, tänker inte då och tankarna går mer "äh jag kan börja imorrn istället", jag äter för mycket och för onyttigt och sen får jag ångest efter. Jag blir ännu "slappare" på det här eftersom jag vet att jag har en bra kropp som inte går upp och som lätt blir vältränad på ett par veckor om jag vill, vilket gör det ännu lättare att tänka att man "börjar det imorgon". (uppfatta INTE detta som skryt, det är verkligen inte meningen men vill förklara situationen).

 Mina kompisar tror jag är den där super hälsosamma tjejen som äter bra och tränar, och jag vill verkligen vara det, jag HAR varit det, men just nu vill jag bara sjunka genom jorden när någon pratar om mat. Jag skäms så mycket. 

Förlåt för långt inlägg, men jag skulle vara så tacksam om någon ville dela med sig av lite tips och pepp så jag kan bli av med det här. Vill slippa ångest och dåliga matvanor, vill komma över skiten och bara få normala matvanor igen. 

Anmäl
2016-02-16 22:49 #1 av: Sindri

Jag har nästan varit där du är, även om det är länge sedan och ingen pratade om sockerberoende på den tiden. (Min skollunch bestod oftast av en påse bilar och en chokladkaka!)
Det blev bättre med åren, jag lärde mig tycka om riktig mat, men vad jag inte förstod var hur sockerberoendet hängde ihop med hjärnan och övriga kroppen. Eller...........ingen visste väl det på den tiden.

När jag sedan lärde mig hur socker hänger ihop med kolhydrater, och hur till och med mitt supernyttiga hembakade fullkornsbröd och min exklusiva hemlagade pasta, för att inte tala om alla supernyttiga, ekologiska frukter jag stoppade i mig, hörde ihop med mitt sockersug....då började det gå upp saker för mig.

Nu äter jag LCHF, och det har gjort mig fri, alla behöver kanske inte göra det, men läs på mer om hur allt hänger ihop. Googla på t ex Sockerbomben, Bitten Jonsson.

Jag läste rätt nyligen boken Charmen med tarmen av Giulia Enders, den gav också väldigt mycket förståelse om hur kroppen funkar. Den finns kanske på ditt bibliotek att låna.

Du kanske hör till dem som behöver vara extra hårda från början för att komma ifrån sockersuget. För mig hjälpte det att äta mig ordentligt mätt på protein och fett, då fanns liksom ingen plats för socker.

Anmäl
2016-02-17 09:40 #2 av: Brunette20

Hade tänkt pröva LCHF ett tag nu, fram tills det att sockerberoendet har släppt. Sen planerar jag att börja äta pasta, potatis osv till mat för det har inte varit några problem innan jag blev sockerberoende. Får inte sluta äta det helt för mina föräldrar, eftersom jag redan är smal och dom kommer bara oroa sig för att jag har börjat banta igen. Vill inte berätta för dom om hur illa situationen är med sockerberoendet, tror inte dom kommer förstå.

Vill ju kunna äta godis någon gång i veckan också utan att det får mig att tappa kontrollen helt. Känns tråkigt att utesluta sådant helt, men jag vill ha en hälsosammare relation till det än vad jag har nu.

Om jag väntar med det till jag känner att jag har kontroll över allt igen och har kommit in i normala matvanor menar jag:) eller är det helt omöjligt, behöver jag hålla fast vid att inte äta socker alls livet ut?

Anmäl
2016-02-17 11:40 #3 av: Sindri

Det kan ingen veta. Jag tycker helt enkelt att det är äckligt nu, känner inget sug alls, och det har jag sett andra skriva. Inte heller vill jag ha vanligt bröd eller pasta.

Det finns mycket gott LCHF-bröd att baka, även muffins och sånt, och så mycket annat gott än potatis och pasta.

Istället för godis finns  mycket annat som är gott. 90%ig choklad till exempel, det äter jag ibland, och får inget sötsug av det. Det var en bit dit, började med 70%ig, sedan över 85%ig. Nu tycker jag den 70%iga inte är så god längre. Till efterrätt kan man ta bär med visad grädde. Jag gör ofta kokospannkakor, helt utan vetemjöl. Också rena godiset.

Men ta det lugnt, stressa inte din kropp. Gå in och läs runt på kolhydrater i fokus, där kan du förbereda dig lite och få många tips och recept.

Anmäl
2016-02-17 11:54 #4 av: [masken123]

Jag tror absolut att du kan äta socker igen, bara att du behöver vänja dig av vid det nu.
Jag sitter faktiskt i samma sits som du, köper alltid godis efter skolan typ. Vill sluta, men är också smal, som du sa så ser man ju inget liksom. Men jag ska försöka begränsa mig till en gång i veckan. Är inne i en jobbig period nu, och godis hjälper på nåt sätt då, så lite vill jag ha kvar..😜

Anmäl
2016-02-17 16:11 #5 av: ipopuma

Pluggar du mycket? Hjärnan är en stor energitjuv men tar lite energi när du äter.  När jag är i de värsta pluggperioderna kommer (då man pluggar mellan 4-6 h per dag) är jag väldigt sötsugen, rör på mig lite och ja så är det tyvärr.  Har pratat med en om det hon berättade att hon var likadan men nu när hon är klar med universitet har hon äntligen börjat kunna ta tag i sitt liv.

Mitt tips är smoothies. Frukt innehåller socker så jag känner att mitt sockersug får i sig socker och det är fräscht att äta. Samma med fil med mussla och ringla honung på. Om du får dina dippar kan du också göra små nötbarer. 

Annars om det inte är samband med plugg gå ut och gå eller spring. Det brukar hjälpa mig också

Fast är också fast i sockrets fälla så är inte så mycket bättre

Anmäl
2016-02-17 18:00 #6 av: Sindri

Tyvärr ger du helt bakvända råd till TS. Det är ju just sådana kickar som ger upphov till hetsätande av socker. Det är bättre att äta lite vispad grädde, en smör- och ostrulle. Fruktsocker är en av de värsta sockerfällorna, det blir som en shot rakt in i blodet.

Läs Ann Fernholm, hon skriver bra om vad som händer. http://ettsotareblod.se/ann-fernholm/

Och jag har pluggat, och tröstätit godis, och det blev inte ett dugg bättre när studierna var slut. När jag började jobba hade jag råd med mer godis.

Anmäl
2016-02-17 19:59 #7 av: Brunette20

Tack för svar :) Men en fråga till, ifall jag kör ett tag på LCHF tills sockersuget släppt, och sedan går tillbaka till mer "normal" kost  när jag känner att jag kan kontrollera det, kommer det leda till viktökning när jag börjar äta kolhydrater igen? Förstår att det är individuellt men tänkte på hur det generellt brukar vara? :) Och går man upp något i vikt av LCHF?

Tycker det känns så "fel" att äta massa fett eftersom jag fortfarande nojjar lite över att gå upp i vikt haha Oberörd Men har förstått det som att man kan äta sig mätt och kanske t.o.m äta mellis utan att öka i vikt med LCHF (om man håller det på en normal nivå såklart)? Pratade med en jag känner som kör på något liknande, hon är super fit och säger själv att hon DRICKER grädde ofta när hon blir sugen, och då äter hon mycket fet mat till frukost, lunch och middag också. 

Men ska skriva på kolhydrater ifokus också, tack :)

Anmäl
2016-02-17 22:55 #8 av: Sindri

Det är svårt att säga något generellt när det gäller sånt. Tills jag var drygt 25 kunde jag äta nästan vad som helst, även massor med godis utan att gå upp i vikt, men med åldern blir ämnesomsättningen en annan och det händer saker med kroppen.

LCHF gör så att kroppen får en mer normal och harmonisk vikt, d.v.s. underviktiga går upp och överviktiga ner. Ämnesomsättningen stabiliseras.
Det är klart att äter du en sund kost och kroppen kommer i balans så är det ju stor risk att du går upp i vikt när du lägger till en massa onödiga saker.

Men jag tycker inte du skall fundera på sånt nu. Du vill ju bli av med ditt sötsug, jobba på det, sedan har du ingen aning om vad du känner om några månader. Du kanske tappar intresset för syntetiskt godis, det gör ju de flesta.

Fundera inte hur många gånger du skall äta heller, de flesta som äter LCHF äter som jag två gånger om dagen, verkar det som, en del bara en. Du tror det inte nu, men suget försvinner efter ett tag. Jag åt var tredje timme förut för att hålla mitt blodsocker jämnt och jag vill definitivt inte tillbaka dit.

Från början åt jag inte någon frukt alls, men nu kan jag äta ½-1 frukt om dagen utan att få sockersug, men jag gör det inte alltid, för jag är sällan hungrig.

Anmäl
2016-02-18 11:24 #9 av: ljungensjenka

Är det bara jag som tycker att TS inte borde tänka på vad hen äger eftersom hen har en historik av ätstörning? Lätt att falla tillbaka om man börjar tänka för mycket på kosten och utesluta mat...

Anmäl
2016-02-18 12:13 #10 av: Sindri

Det är för att TS inte har tänkt på vad hon äter som hon fått detta sockerberoende. Överkonsumtion av socker leder i längden till många sjukdomar och onödigt lidande, med hög kostnad för samhället. Vår sjukvård går på knäna, och det mycket tack vare att så många äter så mycket ny, processad mat som våra kroppar inte tål.
Jag tycker det är glädjande att TS har den insikten hon har och vill göra något åt sin situation, vilket skall uppmuntras.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.