Alkohol och droger

(X) Vad ska jag göra? Hur kan jag hjälpa?

2016-03-29 15:27 #0 av: JuliaMG

Först och främst så måste jag få säga att detta tar emot något oerhört, men jag måste få lite råd om det här för annars vet jag inte hur jag ska bete mig.

Jag och min kusin är ganska tajta. Han är ett år äldre och det närmsta till bror jag har. Vi pratar inte så ofta över telefon eller så, och eftersom vi bor nästan fem timmar ifrån varandra så ses vi inte så ofta, men när vi träffas så håller vi ihop. I somras så umgicks vi hela lovet dygnet runt utan att "tröttna" på varandra och jag känner att jag kan prata med honom om allt (förutom ifall någon har varit taskig, för han har lovat mig upprepande gånger att ifall någon är taskig med mig så ska han komma till min skola och slå ner dem haha). Men till poängen. I julas så berättade han en sak för mig. Han hade rökt gräs, och när jag frågade honom varför så sade han att "han bara ville prova på" och lovade att han inte skulle göra det igen. Jag lovade honom att jag inte skulle berätta det för någon och det gjorde jag inte heller. Dock så berättade han när vi träffades igen på sportlovet att han rökt på igen flera gånger sen vi träffades sist, och dessutom hade han börjat röka vanliga cigg som han delvis rullade själv.

Jag kan inget om att "röka på", jag vet inte hur farligt det är eller hur orolig jag borde vara. Jag kommer mest troligt att framstå som dum och korkad i det här inlägget, men det kan jag ta, för jag vill bara få hjälp med hur jag ska hantera situationen. Rätta mig mer än gärna om jag har fel.

Jag har hört att man har lättare att bli beroende av droger och/eller alkohol om man har missbrukare i släkten, och vi har väldigt många i släkten som antingen är eller har varit alkoholister och/eller drogmissbrukare. Min kusins mamma är alkoholist tex och min pappa var drogmissbrukare (han sålde mer än han använde, men det har inget med det här att göra). Jag har också hört att många som börjat med att röka gräs har haft lättare att falla ner i ett missbruk av tyngre droger längre fram, antingen för att kroppen har vant sig vid den gamla drogen och inte längre har samma effekt som den hade förut (vid längre användande) eller för att man helt enkelt tycker att man kan klara av att prova de tyngre drogerna och sedan blivit fast i dem.

Jag vet som sagt inte hur farligt det är med "vanligt gräs"  så berätta det gärna för mig. Allt jag kan tänka på nu är hur hjärnceller fräts bort, hur stor risken är att han blir lurad av killen som säljer ut och han får något annat än det han vill ha, hur stor risken är att han åker dit för handel/innehav/användande, och hur stor risken är för en överdos. KAN han ta en överdos (medvetet eller inte, jag vill bara veta) på gräs? Och OM han skulle "prova på" en starkare drog, hur stor är risken att han råkar överdosera? Tex om han är på en fest och dessutom har alkohol i kroppen?

Han säger att han gör det delvis för att minska stress. Han säger att han känner sig stressad hela tiden, och gräset är det enda som får honom att tagga ner. Han pratar hela tiden om att han tror att han har ADHD, men hans farsa skäms för mycket för att ta honom till BUP och göra en utredning. Om han nu har ADHD så är väl hans hjärna hela tiden på högvarv, och jag skulle tro att gräset hjälper honom att varva ner på samma sätt som en vanlig, laglig ADHD-medicin som typ concerta eller ritalin skulle göra.

Han säger att han har läget under kontroll och att jag inte behöver oroa mig, men jag är skiträdd. Han betyder nog mest för mig i hela världen, och jag vill inte förlora honom. Jag vill gärna tro att han är okej och att jag kan lita på honom när han säger att han kan kontrollera det, men jag är orolig och jag vet att han inte är okej. Han har sagt det själv, och dessutom är hans föräldrar idioter som inte verkar bryr sig ett skit,  och hur okej är man egentligen om man känner ett behov av att använda droger? Jag känner mig som en idiot som inte litar på honom (och som tar upp det här, det känns som om jag sviker honom litegrann), men jag är trött på att se hur droger förstör människors liv. Visst, han kanske vet vad han håller på med nu, men om ett år, hur okej är han då? Tänk om han nån dag känner sig deprimerad och känner att livet inte längre är något för honom, och han tar något extra starkt och överdoserar? Jag är fan livrädd att förlora honom. Jag vet inte vad jag ska säga eller hur jag kan hjälpa honom. Allt jag vet att jag kan göra är att vara där för honom så gott jag kan och hoppas på att han kommer till mig om något händer. Men jag är rädd att han skäms om han fastnar i något tyngre, och därför inte vill berätta det för mig. Jag är trots allt ett år yngre, och det närmsta till syster han har. Jag vill att han ska veta att han kan prata med mig om allt, men jag vet inte hur jag ska lägga upp det utan att vara ute på alldeles för djupt vatten liksom. Jag vill inte tränga mig på honom. Dessutom är det ju inte så att jag kan ta tåget ner till Stockholm hur som helst och vara där på femton minuter om han verkligen skulle behöva mig. Jag vet inte vad jag ska göra eller säga. Jag känner mig så liten. Jag hatar känslan av att inte veta hur jag ska hantera situationen.

Snälla hjälp mig. Jag vet att inlägget blev långt, men till dig som orkat läsa, tack!

Anmäl
2016-03-30 17:10 #1 av: [Klave]

Det finns både folk som är för och emot marijuana (gräs) och det finns både negativa och possitiva saker med det. Problemet är dock att det många langare som blandar ut sitt gräs med andra substanser (droger) som kan vara mycket farliga.

Det som dock sticker ut mest är att han säger att han gör det för att bli "lugn". Vilket betyder att han problem med stress som han inte tar tag i på rätt sätt och använder gräs för att lugna sig själv vilket kommer skapa ett beroende på samma sätt som mat, spel och alkohol kan skapa ett beroende när man använder sig av det för att "distrahera" sig själv.

Man kan alltid ta kontakt med BUP utan att ens föräldrar behöver få veta (så länge det inte är en fara för hans liv).

Det jobbigaste i sånna här situationer är att veta vad man ska göra. Jag förstår att du inte vill säga till någon och bryta hans förtroende men samtidigt så är det bättre att säga till någon som kan hjälpa honom innan han fastnar i tyngre droger som kan leda till döden.

Det låter hemskt men man får tänka "Vad är värst att personen är arg på mig eller att personen är död"

Anmäl
2016-03-30 21:36 #2 av: Tisstassen

Håller helt med #1

Jag tycker att du (#0) tänker väldigt bra i situationen, att du är orolig och vill hjälpa. Vilket i många fall är mycket svårt.

Som jag förstått det kan man ej överdosera gräs men som ovan nämnt finns de risk att langaren blandar eller att han blir beroende och övergår till ännu farligare och tyngre grejer. Och även om det ej går att överdosera och dö av just gräset så direkt så kan man "snea" och få för sig massa knäppt. Mamma berätta för mig om en gång när hon var med ett gäng i Tyskland och en tjej hade tagit droger och fick för sig att hon kunde flyga och de fick hålla fast henne så att hon ej skulle hoppa från taket.............
Om det finns personer i släkten så är risken väldigt mycket högre oftast.
Eftersom han uttrycker det som att gräs är det enda som kan får honom att slappna av så tycker jag det låter oroväckande.... Självmedicinering är inge bra! Och det låter som han lätt kan bli beroende eftersom han ser så positiva effekter av det.

Finns det någon möjlighet för dig att vända dig till en vuxen du litar på som kan ge dig tips och stöd utan att avslöja för honom att du berättat? För jag skulle iaf själv inte vilja förstöra förtroendet, plus att risken är stor att han redan är för positivt inställd till drogerna och inte vill bli av med dem att han inte ser att du bara vill hjälpa osv

Om han har ADHD måste han ju få en diagnos och hjälp med det istället för att köpa olagliga droger...

För det är ju olagligt, och risken finns alltid att man åker fast för det

Anmäl
2016-03-31 00:23 #3 av: Halvdansken

Problemet när man börjar med droger är ofta att man får nya bekanta, eller "vänner", som också är intresserade av droger, och som kan få en att gå vidare med tyngre saker. Dåligt sällskap, helt enkelt.  

Min kompis som jobbar på BUP har sagt att många med en typ av diagnos "självmedicinerar", alltså börjar med droger, för att deras hjärnor är kemiskt sett i obalans. Så det låter inte alls fel med en ADHD-diagnos, eller liknande,  för din kusin. 

Hatar cancer och älskar vårlökar.

Anmäl
2016-03-31 12:37 #4 av: JuliaMG

#1 Att han använder det för att lugna sig är nog det som skrämmer mig allra mest tror jag, och att vi har så många i släkten med drog/alkoholproblem. Problemet med att berätta för något är att jag är rädd att om jag bryter hans förtroende och berättar för någon som sedan berättar för hans föräldrar så kommer han inte att lita på mig längre. Hans föräldrar inte så ansvarsfulla om man säger så, och jag är rädd att de inte kommer att ta situationen på allvar och "låta" honom (kanske inte fullt medvetet, men de brukar inte ha så stor koll på vad min kusin håller på med eller hur han mår) fortsätta. Jag är bara rädd att han inte kommer att prata med mig om han skulle fastna i något tyngre, och på så sätt fortsätta hantera sina problem på egen hand... Jag trodde att man var tvungen att ha förälderns underskrift/godkännande för att få en diagnos och sedan medicin för det? Jag tror iallafall inte att jag får köpa min ADD-medicin på apoteket, utan att min pappa/mamma måste skriva ut åt mig.

#2 Jag vet inte till vilken vuxen jag skulle vända mig till bara. Jag skulle kanske kunna prata med mamma, men hon skulle bli så sjukt orolig och jag vet inte om hon skulle kunna hålla en sån sak hemlig utan att råka avslöja något. Tänker du att jag ska få stöd/råd/hjälp av den vuxna som jag pratar med, eller ska den vuxna lite diskret ta upp droger/drogproblem för min kusin? Vad tycker du att jag ska göra? Jag tänkte ta upp det här med att det är lättare att bli beroende av droger när man har andra släkten med det problemet och att mycket kan hända när man är påverkad, men han svarar hela tiden att "Det är lugnt, du behöver inte oroa dig" och "Jag har allt under kontroll", och jag stör mig så sjukt mycket på det. Det är tydligt att han inte vill prata om det, och han är så sjukt envis. Han ser bara det positiva i situationen, och han verkar inte vilja se det negativa. Jag är rädd att om jag råkar tränga mig på honom så att han känner sig obekväm, så kommer han att avlägsna sig från mig för att undvika frågor eller liknande. Det vill jag inte. Jag vill kunna vara där för honom men jag vet inte hur.

#3 Han går på estet, och från vad jag har hört av estetprogrammet så är det ganska mycket drickande och festande, så han kanske känner sig tvungen till att dricka och testa droger när hans kompisar gör det, bara för att känna att han passar in liksom. Vet du om han kan gå till BUP och få en diagnos och hjälp med medicinering utan förälders närvaro/underskrift/godkännande. Kan en  annan vuxen skriva på papperna och liknande istället för vårdnadshavare, om nu han inte får sköta det själv?

Anmäl
2016-04-05 11:46 #5 av: Tisstassen

Asså jag tänkte att du kunde få råd och stöd från en vuxen som kanske har lite mer erfarenhet, att den inte går till honom utan att de stannar mellan er.
Du kanske kan gå till en ungdomsmottagning om du inte känner en vuxen som du tror skulle kunna hålla de hemligt?? De har ju tystnadsplikt.

Min kompis har en bror som har rökt gräs och kanske annat under flera år och deras föräldrar vet inget. Hon är väldigt orolig och i exakt samma sits som du... Jag sa att jag tycker hon ska berätta för sina föräldrar, så att de kanske kan hjälpa honom, men hon är orolig både för å bryta förtroendet men också att föräldrarna kanske skulle göra situationen värre...
Dessutom som #3 skrev så får man kompisar som håller på med droger, och i hennes brors sits så är i princip alla hans kompisar beroende, något som skulle göra det mycket svårt för en vidare relation om han slutar. Ska han då släppa alla sina kompisar och stå själv i detta? Så himla svårt

Så knepigt... :(((

Anmäl
2016-04-05 13:42 #6 av: Majaa12

Antingen försöker du prata med honom eller så pratar du med en vuxen. Ska du berätta det för någon annan och inte vill att han ska få reda på det är det bäst att du inte pratar med honom alls. Då är det stor chans att han får reda på att det var du. 

Det bästa är nog om du kan prata med din mamma så att hon kan prata med hans föräldrar. Om du kan prata med henne så be henne göra allt för att se till att dölja att du har sagt det. Det kanske är för svårt för dig, men kan du inte skicka ett sms till hans föräldrar och säga att du är orolig? Är rätt säker på att dom blir glada över att någon berättar. Glad

Mvh Maja  

Medarbetare på Guldhamster iFokus 

  

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.