Måste skriva av mig

(X) Min mobbare följer med mig hem

2016-05-21 23:53 #0 av: Carpathia

Hej! Jag visste inte riktigt om jag skulle sätta ett X i rubriken men sedan så tänkte jag att det var bättre att jag satte ett än att någon annan fick lida av det.

Jag har ett problem som åtskilliga gånger har fått mig att tänka över om livet är värt att leva, och hur jävla underbart det hade varit; om inte denna person hade funnits.

Jag har, i princip varje dag under tio års tid fått utstå terror från någon som har förstört mitt självförtroende, förstört mig själv till den milda grad att jag funderade på att kasta mig framför tåget.

Tänk er att någon ifrågasätter precis varenda handling du gör, gör miner som antyder hur ful och fet du är, hotar dig med köksknivar, sparkar och slår dig, bryter din handleder och fötter. Jag pratar inte om någon utomstående, jag pratar om min tre år äldre bror.

Vi kan inleda med att han skar mig på handryggen med en kniv i höstas.

Han bröt min handled för ett och ett halvt år sedan, han bröt min fot i höstas genom att sätta sig på den med vilje när jag sov i min säng. Att varje gång jag inte gör som han vill kallar han mig saker som hora, feta unge/troll eller fint förklarar att jag inte borde få finnas, hur fan jag orkar leva med mig själv. Att jag borde brinna i helvetet för jag är en fet ful häxa, att häxor ska brännas levande på bål.

Jag vågar inte göra mina läxor hemma längre, för han ska hela tiden söka upp mig, peta äcklat på min mage eller kritisera hur jävla dålig jag är. Senaste gången blev jag kallad mongounge för att jag inte uttalade en app på mobilen rätt. Inte nog med det så ska han springa efter mig och UPPREPA det jag sa samtidigt som han hånskrattar.

Och bara för att jag har ett intresse av anime och cosplay, är transsexuell m.m ska han gå till mitt rum, kalla mig "Kavajprinsessan" och klippa sönder mina kläder.

Han kritiserar min framtidsdröm, sjökapten, och menar att jag om jag har tur hamnar i köket.

Jag har börjat älska skolan, för där är jag ifred eftersom vi aldrig gått på samma skola förutom i lågstadiet och kommer inte göra i framtiden heller. Jag har världens underbaraste vänner och världens bästa familj, för jag ser inte denna människa som en bror utan som en känslokall halvpsykopat, för om man är orsaken till att någon annan har ärr på händerna och så gärna vill ta livet av sig så är man i mitt tycke inte helt klar i huvudet.

Men det händer ju att skolan skiter sig också och då vet jag inte vart jag ska ta vägen.

Mina föräldrar är världens bästa och skulle egentligen ha en medaljvägg för att de orkar med honom. Men samtidigt så undrar jag varför inte de kan vara på honom tills han slutar.

Jag vet inte vad jag ville ha ut med tråden men har ni några tips som inte innefattar att det går över eller att jag ska säga till mina föräldrar så är ni mer än välkomna att skriva dem.

(bilder på ärr kan skickas då de syns rätt rejält)

Tack för mig.

Anmäl
2016-05-22 00:01 #1 av: IaMiaMaria

Ring och prata med BRIS 116 111, detta är allvarligt och ska tas på största allvar även av dina föräldrar. Han misshandlar ju dig och det har ingen rätt att göra, utomstående eller familjemedlem. Kan du prata med skolsköterska eller kurator eller lärare på skolan som kan stötta dig i att göra nåt åt detta. Din bror behöver hjälp, du också så klart. Men har nog stora psykiska problem som någon måste hjälpa han med NU. Stå på dig annars gör nån annan det!

Anmäl
2016-05-22 00:06 #2 av: thenameless

Håller med ovanstående. Din bror är farlig  och borde sitta inlåst på psyk eller nåt?

 Anmäl honom men se till att ha bevis!

Anmäl
2016-05-22 00:09 #3 av: The_pearl

Du måste ha någon att få hjälp utav. Som #1 skriver. Du behöver någon att prata med ofta, som kan dokumentera vad din bror utsätter dig för. Där är en skolkurator eller en sköterska på skolan vara jättebra och både skriva och fotodokumentera.
De har skyldighet att anmäla om du far illa.
Såhär ska det definitivt inte vara.
Din bror behöver hjälp. Hjälpen måste komma någonstans ifrån.
Någon måste höra dig för att kunna agera.
Innan du far mer illa!
Så var inte rädd för att söka hjälp. Det händer inte dig något illa av det. Det kan hjälpa dig till något bättre.
Var rädd om dig, jätterädd om dig. ❤

Anmäl
2016-05-22 11:28 #4 av: [eliinmeyer]

Även om det kan kännas svårt så måste du ta hjälp på något sätt, du kan börja med att prata med dina föräldrar kanske, sen kurator eller någon på skolan, funkar inte det kan du ringa till bris och i värsta fall polisen, om du verkligen vill få stopp på det. Han verkar som en fara för ditt liv och både han och du måste få hjälp.

Anmäl
2016-05-22 12:20 #5 av: Carpathia

#1 #2 #3 #4

Tack så mycket för att ni skrev. Min bror hade aldrig några vänner på dagis eller så, medan jag alltid haft vänner. Han fick vänner först i högstadiet. Jag undrar om det kan ha med saken att göra.

Jag är otroligt rädd för att prata i telefon med utomstående efter detta, rädd för att min bror ska höra mig.

En annan sak som är den mest skrämmande enligt mig är att han enligt lärarna är supertrevlig och hjälper till med att ställa upp stolar i klassrummen efter lektionen.

Enligt mina föräldrar överreagerar jag, att jag gör precis samma sak tillbaka. Hur det nu går till eftersom jag är rädd för att bli påhoppad så fort jag öppnar munnen.

Anmäl
2016-05-22 12:23 #6 av: [eliinmeyer]

Då får du verkligen försöka få dem att förstå, du kanske på något sätt kan lyckas spela in det han säger till dig med mobilen? Även om det han säger inte skulle vara så farligt för ne utomstående så är det du som avgör vart gränsen går för dig, är den nådd så är det inte okej.

Anmäl
2016-05-22 13:40 #7 av: ipopuma

Kan du inte prata med någon i skolan eller ringa till Bris i skolan eller bara gå på en promenad där du ringer BRIS

Anmäl
2016-05-22 19:29 #8 av: Corgitok

Försök visa hur han skadar dig (spela in, filma, blåmärken osv.

Lycka till verkligen!! Detta är inte okej alls!

Anmäl
2016-05-22 20:24 #9 av: Hells Angel

Ring bris och berätta precis vad du skrev här?

Anmäl
2016-05-22 20:59 #10 av: TjockaBerta

Ifrågasätter inte dina föräldrar arm-och foybrott som sker i hemmet. Jag kan tänka mig att du skrek. De är skyldiga att se till att sådant inte händer dig. Gjordes en polisanmälan?

Anmäl
2016-05-22 21:12 #11 av: Carpathia

#10

Jo, absolut gjorde dem det. Det blev inte speciellt roligt för honom, men han fortsätter, han ger sig inte. Nej, ingen polisanmälan gjordes så vitt jag vet. Vi båda var sjuka den skoldagen och mina föräldrar arbetade.

#9 

Om det vore så enkelt hade jag gjort det för länge sedan, jag får ångest över att prata i telefon och kan knappt göra det med mina egna föräldrar. Jag funderar på att skriva i BRIS chatt istället men jag har en inbillning om att man inte blir tagen på allvar, fast det kan som sagt vara en inbillning.

Anmäl
2016-05-22 21:17 #12 av: Hells Angel

#11 Det är en inbillning, dem tar dig seriöst i vilket fall som helst! Hjärta

Anmäl
2016-05-22 21:27 #13 av: Carpathia

#11

Jag får göra det imorgon, chatten stängde visst för tjugo minuter sedan. Men tack för hjälpen iallafall! Jag börjar få hopp om livet igen och att man kanske kan få vår inneboende psykopat att ändra på sig. Jag kommer nog klara det. Hjärta

Anmäl
2016-05-22 21:43 #14 av: thenameless

Du kan i alla fall aldrig ändra på hans beteende genom att vara undfallande och tiga. Psykopater fungerar inte så. 

Han kommer fortsätta tortera dig tills du är död eller han får konsekvens av vad han gör.

Så anmäl och/eller prata med dina föräldrar och visa dina skador. det är det enklaste. Är han under 15 är han inte straffmyndig men han kanske kan få en skrämsel uppsträckning av att tvingas prata med polis?

Anmäl
2016-05-23 09:36 #15 av: Cragan

#0 låter som att bror din behöver hjälp av kvalificerad personer, enda tipset jag kan ge dig är lev ett gott liv o så länge som möjligt om inte annat för att ge iden för alla år du varit nertryckt, det är den bästa hämden som finns mot nötter som försöker trycka ner en eller på annat sätt göra ens liv till ett helvete. (dock lättare sagt än gjort)



Anmäl
2016-05-24 00:21 #16 av: thenameless

#15 Det är ju just detchon inte kan göra föratt hennes bror misshandlar henne ständigt. Utan någonstans att fly kommer det ju inte att gå att leva ett ba liv. Killen måsteju stoppas innan det är för sent

Anmäl
2016-05-24 20:01 #17 av: cissi_1993

du kan inte be kuratorn kalla dina förädlar till möte så ni 3 tillsammans kan sitta ner och prata om hur du upplever situationen?  du och kuratorn kanske kan ha något möte först men jag tror att när kuratorn hör dehär vill han/hon prata med dina föräldrar för att se om dom förstår hur du upplever dethär och hur du mår  

Anmäl
2016-05-24 21:08 #18 av: Elsaharr

Vill he dig en kram i detta. Stå på dig! <3

Anmäl
2016-05-25 23:40 #19 av: [H1Z1]

Låter ju som om han har diagnos eller någon psykisk sjukdom, du borde sätta dig ner och prata med dina föräldrar om det, som du säger, en förälder som har ett sådant barn är otroliga, går igenom mycket med kan jag tro för många förstår inte sådant :/

Anmäl
2016-05-26 00:19 #20 av: Cragan

#16 det är det som gör det desto viktigare för henna att lyckas med den inställningen då det inte är nått som går att fixa över en natt det tar flera år att komma till den inställningen o ju tidigare hon börjar desto bättre, inte för att situvationen kommer förändras nämnvärt så länge hon och hennes bror bor i samma hus och han ej får hjälp.
för får han ej hjälp så får inte ts det lugn hemma hon verkar vara i desperat behov av. 



Anmäl
2016-05-26 08:32 #21 av: thenameless

#20 Hur lyckligt kan hon leva med söndervridna leder och blåmärken och rädsla?

Homn måste prata med sina föräldrar omgående och se till att han flyttas ifrån hemmet, eller i värsta fall att hon får flytta iväg någonstans?

Vi är överens om att brorsan behöver psykhjälp och i min mening borde han polisanmälsa för grov misshandel och Hamna på LVU hem eller liknande?

Anmäl
2016-05-26 14:04 #22 av: Cragan

#21 som jag skrev den mentala omställningen tar flera år så ju tidigare den påbörjas desto bättre mest troligt är att hon även behöver hjälp med den.

o ett lvu hem skulle nog stjälpa hennes bror totalt då han snarare lär sig mer där än blir rehabiliterad



Anmäl
2016-06-04 16:12 #23 av: Carpathia

Jag har försökt att göra det bättre den senaste veckan, idag så började han återigen. Nu när jag skriver detta sitter jag, pappa, min lillebror och psykopaten i en bil på väg till en camping. Återigen var han på mig och kommenterade mitt utseende då jag börjat använda glasögon igen, hånflinar och försöker få min lillebror att hänga på. Detta var när pappa gick för att lämna en grej. Han fortsatte med att säga att det inte är lätt när jag är så himla mentalt utmanad och att ingen i princip gillar mig egentligen.

Nu börjar batteriet ta slut men ska ladda och sedan kontakta bris för nu

Anmäl
2016-06-04 16:35 #24 av: thenameless

#23 Stå på dig det är han som är svag och hämtar kraft i att försöka trycka ner dig.

Syskon gnabb öär ju naturligt men det är ju något som är fel i er relation

Anmäl
2016-06-04 16:36 #25 av: Carpathia

..Dog mobilen. Men vi ska på tisdag få gå över till den nya skolan vi ska gå på och niorna ska visa oss runt i olika stationer där min bror har en av dem. Jag vet ärligt talat inte om jag vågar, eller står ut med, att han ska nedvärdera mig framför mina blivande klasskamrater. Jag ska skriva till min mentor och säga att jag vägrar vara med på stationerna min bror ska leda.

Jag vet inte om jag skrivit det innan men jag är tretton år och han är sexton.

Anmäl
2016-06-04 16:46 #26 av: Carpathia

#24

Ja, syskonbråk då och då är helt naturligt. Men som du säger är det ett ganska stort fel i vår relation och jag är rätt säker på vem felet sitter hos.

Att han vägra erkänna vad han gör gör mig så himla ledsen och frustrerad för det har i hela mitt liv varit så att i princip ingen vill lita på mig och på vad jag säger. Min bror sitter lugnt där, rycker på axlarna och säger att han inte gjort något.

Anmäl
2016-06-04 16:57 #27 av: thenameless

Som vanligt känner man ju spontant att du borde ta ett allvarligt samtal med dina föräldrar och förklara hur det ligger till. Om du har bevis i form av inspelningar eller foton på blåmärken ta med dem.  eftersom din bror är straffmyndig kan han anmälas men det bästa är ju om en dialog kan tas där han blir medveten om vad han gör och att det inte får fortsätta

Anmäl
2016-06-09 14:21 #28 av: Tisstassen

Jag förstår inte hur dina föräldrar kan lämna dig ensam med honom om han har skadat dig så där???? Ett barn som skär sitt syskon är ju riktigt farligt??
Tycker det låter helt galet att dina föräldrar inte separerar er två!!

Har du ingen släkting du kan bo hos istället? Mormor moster farbror gudmor/far osvvvvv finns väl annars stödhem man kan få hjälp av och bo hos i alla fall ett par dagar per vecka
Jag skulle hellre flyttat ut till en släkting än att bo kvar med någon som skadar mig!

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.