Annons:
Etikettmåste-skriva-av-mig
Läst 1811 ggr
pommes frites
6/28/16, 5:57 PM

Hjälp, jag har inget liv!

Känner att jag skulle behöva lite tips och råd…
Det känns som att jag inte har något liv. Jag har inget att leva för, inget att se fram emot. Jag bara går runt här utan syfte. Jag är nyss fyllda 20 år, och bor hemma hos mina föräldrar tillsammans med min storebror. Jag gör INGET om dagarna. Jag har inga vänner, bokstavligen - så jag umgås inte med någon annan än familjen. Det känns som att i min ålder, borde man leva sitt liv till fullo med sina vänner och typ göra massa resor och sånt. Och jag vill det, men som sagt jag har inga vänner. Att umgås med mina föräldrar är inte heller så kul, för dom är verkligen negativa människor som talar illa om andra, och är bara allmänt konstiga och jag mår dåligt av att ha dom i mitt liv varje dag.
Efter att jag hoppade av första året i gymnasiet (det var för 2 år sen ungefär), så har jag bara gått hemma. Känner nu att jag börjar bli galen av att leva såhär. Ingen stimulans, inget socialt liv. :'(
Snälla hjälp mig, var ska jag börja? Hur tar jag tag i mitt liv och hur kan jag skaffa vänner?
Eftersom att jag har varit isolerad så länge har jag fått social fobi, så jag har svårt att ta kontakt med andra och tycker till och med att det är läskigt att gå och handla, betala i en kassa osv, så då blir ju allt ännu svårare för mig….

Annons:
vallhund
6/28/16, 6:00 PM
#1

Börja med studievägledaren på skolan du hoppade av ifrån, så du kan få hjälp med att avsluta dina studier.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 

ElinvBorg
6/28/16, 6:02 PM
#2

Låter inge kul att du känner såhär. En idé är att du börjar läsa på vuxenutbildning för att få en gymnasieexamen. Då har du något att göra, du kommer ut och kan lära känna nya personer. Genom utbildningen kan du läsa vidare om du vill det och helt enkelt bygga upp ett mera vuxet liv så du lättare kanske kan skaffa jobb och flytta hemifrån. Jag tycker det låter som en bra idé då du slår två flugor i en smäll, du får ett mer socialt liv och du utvecklas. En tanke från mig 🌺

Medarbetare på Akvariefisk ifokus

96 l med kampfiskhonor och ett 30 l med en kampfiskhane

Hoseok
6/28/16, 6:10 PM
#3

Jag vet hur du känner, har varit i liknande situation och är typ i den situationen nu. Det är riktigt jobbigt.

Jag säger som #2, försök att läsa på Komvux! Gymnasial utbildning eller något liknande är väldigt bra att ha. Om du känner att du vill testa jobba, gå till arbetsförmedlingen och skriv in dig på aktivitetsprogrammet. Där kan du läsa kurser också eller gå praktik eller vad som helst: Och få ersättning för det från Försäkringskassan.

Vet att det är enkelt att säga "gör såhär och gå dit och säg såhär" och mindre enkelt att göra det. Har själv social fobi och har inte förrän igår sökt jobb på snart ett år, eftersom min partner inte kan försörja oss båda. Nu har jag blivit kallad till intervju för ett jobb redan imorgon och kissar på mig av nervositet.. Men jag måste göra det.

Tycker även du ska söka hjälp för hur du mår. Ungdomsmottagningen brukar vara superbra att prata med, gå till närmaste UM och be om att boka tid med kurator. Det är första steget. Det jobbiga är vägen dit, när man väl är där så brukar det bli bättre.

Ta hand om dig! Livet blir bättre. Jag vill inte säga att det "bara är att göra saker" för så är det inte. Men jag har lärt mig den hårda vägen att man MÅSTE tvinga sig själv. Och för dig låter det som att första steget är att söka hjälp för hur du mår.

[LoveUnite]1
6/28/16, 6:17 PM
#4

Om du har svårt med vänner så brukar det sociala livet starta lättast via skola eller arbete. Så kolla utbildningar där du har klass/skola minst någon gång i veckan så du är bland människor eller sök arbete.

Oftast får man någon vän eller så inom det. Allra minst arbetskollegor eller studie vänner och socialt umgänge. Är en bra start.

Jag är inte en social person, har 3 vänner vilket av 2 som jag umgås med men har blivit allt mer sällan nu pga de har heltids jobb och barn, jag är singel och arb-lös delvis. Är också mest med familjen, går på gym, ute med hunden. Lite socialt prat med grannarna om jag träffar på dem, men annars inte så mkt, mest internet.

Skola och arbete har varit de bästa ställen för jag ska få utlopp för det sociala behovet, så för mig fungerar det och förhoppningsvis hjälper det dig också!

pommes frites
6/28/16, 8:23 PM
#5

Tack för svaren hörrni!❤️

Jag har funderat förut på att läsa på komvux, så det kanske är det jag borde göra i mitt liv. Kan ju vara ett steg i rätt riktning. Vet någon om man kan läsa där under sommaren eller börjar det igen till höst?

Allt känns läskigt just nu men jag vet att jag måste våga! Betalade i en kassa idag för första gången på väldigt länge, kanske låter som ingenting men det var ett framsteg för mig iallafall! Och försöker säga hej till grannar osv, istället för att bara titta ner i marken.

ElinvBorg
6/28/16, 8:32 PM
#6

Bra att du anstränger dig, det är de små sakerna som förändrar helheten :) Vart bor du? Jag bor i Västmanland och här är det försent att starta någon sommarkurs då de redan är i full gång, men kolla hos dig vart du ska vända dig för där finns angivet vilka ansökningsdatum som gäller just i din kommun :)

Medarbetare på Akvariefisk ifokus

96 l med kampfiskhonor och ett 30 l med en kampfiskhane

Annons:
kae
6/29/16, 1:24 AM
#7

1. Ta tag i din psykiska hälsa. Gå till vårdcentralen/umo eller liknande och få någon att prata med. Bara för man pratar med någon betyder det inte att man är konstig, och det kan hjälpa extremt mycket att få en objektiv vinkel på det hela. Även bolla tankar om framtiden med etc. Du skrev att du betalat i en kassa - bra! Ta små steg i taget. Till slut kommer det kännas naturligt. KBT hjälper otroligt många och även mig själv!

2. Skaffa betyg. Om du inte har betyg eller en utbildning du aldrig kunna få ett bra jobb. Det kanske låter hårt, men det är sanningen. Hitta något du vill göra (vilket jag vet är skitsvårt, men leta tills du hittar det. Det kan ta ett par veckor, månader eller år och du kan jobba med annat under tiden). Du kanske gillar musik, eller smink? Eller vill bli advokat? Hitta drömmar och mål, utbilda dig.

3. Se vart det leder. Nu är du förhoppningsvis stabil i dig själv och har ett jobb, en egen lägenhet. Vill du ha barn? Familj? Katt, hund? Ingen familj alls? Helt ok! Detta låter förmodligen avlägset nu men det är framtiden man måste tänka på om man vill må bra. Ditt förflutna kan aldrig ändras, oavsett hur mycket du försöker eller vill. Jag vet hur det är att ha saker som ligger och skaver - döda släktingar, ex, inga vänner alls, skilsmässor med föräldrar, missbruk osv. Ta tag i det och blicka framåt. Önskar dig all lycka till i framtiden, kram!

Saamanthaaah
7/6/16, 6:25 PM
#8

Snapa?

Upp till toppen
Annons: