Annons:
Etikettstudier-och-utbildning
Läst 752 ggr
Snuffles
2016-10-24 15:03

Prestera bra i skolan trots svårigheter

Hur lyckas man med att fortsätta göra bra ifrån sig i skolan samtidigt som man går igenom något väldigt jobbigt, utan att förstöra sig själv totalt? Jag har det väldigt jobbigt och stressigt runt omkring mig just nu, och sen är det skolan också. Och jag får verkligen inte misslyckas i skolan för jag har bara ett år kvar innan jag börjar gymnasiet. Jag har svårt att koncentrera mig när jag pluggar och får liksom inte in det jag läser för jag tänker på allt annat som tar upp en stor del av min tid. Och ibland orkar jag inte göra någonting i skolan för att jag mår så dåligt. Sover även dåligt för att jag är så orolig. Måste dricka massa kaffe för att hålla mig vaken. Någon som känner igen sig och har tips?

Annons:
Sindri
2016-10-24 15:18
#1

Du borde få mycket stöd och hjälp från vuxna omkring dig.

Det är bra om du kan prata med åtminstone någon lärare, helst också en kurator i skolan, om ni har det.
Det är bra om lärarna får klart för sig varför du har så jobbigt nu och att du behöver extra stöd. Skolan vet säkert vad som hänt och hur du har det, men det kan behövas en extra påminnelse, och du borde få extra stöd och hjälp, även med ditt mående.

Skulle det vara en katastrof för dig att göra en paus i skolan och ta om nian nästa år igen? Du skulle kanske behöva ett år att komma in i din nya livssituation och ordna upp saker?
Har all förståelse för om du vill komma ur grundskolan, men annars kan det vara en idé.

Men som sagt, med extra hjälp och stöd borde du kunna ta dig igenom det här läsåret. Bra om du säger till nu innan det gått för långt.

Att dricka en massa kaffe och stressa kroppen är inte en lösning. Du får tillbaka det förr eller senare. Det finns andra sätt.

Åsa S
2016-10-24 15:31
#2

Man måste inte lyckas redan innan gymnasiet eller ens i gymnasiet för att få en bra framtid, man kan plugga även senare. Min kusin som har dyslexi lyckades inte så bra i grundskolan eller i gymnasiet men han provade jobba ett tag efter gymnasiet och sedan kom han hem och sa han skulle plugga på KTH och började plugga upp alla ämnen han saknade på Komvux och sedan kom han in på KTH och faktiskt klarade det. Vissa är inte redo att klara av att satsa 100% förren de har mognat lite mer, många unga idag är ju superstressade för att de tror de måste klara både högstadiet/gymnasiet med höga betyg för att lyckas i livets. Själv passerade jag genom både högstadiet och gymnasiet med mediokra betyg skulle nog på sin höjd vara C-D i dagens betyg och hade ingen aning om vad jag ville bli eller vad jag ville göra i livet. Men efter det har jag pluggat både på YH och universitetet. Har t.o.m en lärarexamen utanpå min ingenjörsutbildning.

Även jag gick igenom en svår tid sista året i gymnasiet min lillebror dog plötsligt i en olycka men jag gjorde det jag orkade, kanske jag hade fått lite bättre betyg ifall jag inte haft det lite jobbigt men betygen kändes faktiskt rätt oviktiga just då det var mera att bara ta en dag i taget och göra det bästa man kunde just då och att inte stanna hemma utan bara ta sig till skolan varje dag oavsett.

[134643]
2016-10-24 17:41
#3

Jag har absolut ingen aning om vad som fungerar eller inte för dig, speciellt eftersom jag inte vet vad som är svårt i ditt liv just nu, men jag kan säga vad jag gör för att orka. Jag går sista året på gymnasiet just nu, och allt runt mig är tyvärr inte helt okej. Det absolut viktigaste för mig är att försöka dela upp mina tankar och känslor, alltså när jag "får" tänka och känna vissa saker. Jag måste tillåta mig själv att vara ledsen, och i mitt fall även sörja en vän som gick bort, men jag måste också tillåta mig själv att göra annat och tänka på annat. Det är jättesvårt, och jag förstår om det inte fungerar för alla. Försök att fokusera på det du gör, om det så är att titta på tv, tvätta håret, måla naglarna, prata med en vän. Tillslut kanske du kan göra detsamma med studierna. Se till att du tar hand om dig själv också! Ta myskvällar där du dricker te och kollar på film, ta några timmar i badrummet med ansiktsmasker och hårinpackningar. Gör sådant som gör dig glad och lugn, försök att stressa av. Se även till att prata om det som är jobbigt, annars kommer det ligga inom dig och alltid finnas där. Pratar du om det så kan du plocka upp det, men kanske också lägga tillbaks det när du gör annat. Och jag håller också med om att betyg inte är allt. Se till att du får stöd av lärare och vänner, och var uppmärksam på ditt mående. Hälsa över betyg, alltid. Jag missade själv många månader av högstadiet på grund av mitt mående, men det blev hur bra som helst ändå. Ta hand om dig! <3

ipopuma
2016-10-24 20:03
#4

Det ä svår. Riktigt jobbigt!

Be läraren om hjälp, säg att det är pissdåligt just nu. Stanna kvar i skolan om det skulle kännas bättre. Ta med en smoothie till mellis. Vilken klass går du i? Är du godkänd i alla ämnen?

Upplever själv samma sak och kan berätta det går inte (inte i alla fall de 4 år jag har upplevt) att prestera bra i skolan om man inte mår bra. Det är jobbigt särksilt mig som är A o B barn fick E på mitt första prov o läraren bara WTF och jag bara, ja men jag visste detta. Jag har sagt till och jag har sagt till att jag inte fattar. Och sen blev han mer pedagogisk med mig. 

Men säg till en lärare du litar på. Be om hjälp. Går du i nian stressa inte för mycket, det kvittar halvt vilken skola du går mer viktigt är inriktning har jag lärt mig. (om inte skolan är stökig) 

Men som sagt jag vet inte vad som hjälper. Min erfarenhet är att allt går piss när man mår bajs. Det enda som har hjälpt mig är att sätta upp drömmål längs vägen. (Fast nu verkar jag inte uppfylla dem heller :/ så ja…)

Snuffles
2016-10-24 22:51
#5

#1 Vill komma vidare så fort som möjligt så att ta en paus är inte något jag vill göra. Är så trött på att vara beroende av andra människor, vill flytta hemifrån så snart jag kan. #4 Jag går i nian och nej jag är inte godkänd i alla ämnen. Därför känns det ännu viktigare att göra bra ifrån mig. Jag känner också att jag inte har någon att prata med för ingen förstår riktigt hur jag känner mig, och de flesta blir obekväma när jag tar upp det och så byter de samtalsämne.

Sindri
2016-10-25 01:06
#6

Men jag menar att du skall tala med vuxna i skolan. De skall kunna stötta och hjälpa dig, ge dig lite extra tid till förklaringar.

Annons:
hundtok
2016-10-25 05:58
#7

kan du skriva ett litet brev till din mentor eller någon annan? Har du någon i din närhet hemma eller en annan släkting (mormor kanske?) som.kan hjälpa till

Snuffles
2016-10-25 08:37
#8

#6 Jaha jo, de har sagt att jag ska prata med dem. Men det är inte förklaringar jag behöver, jag förstår ju vad de säger bara att det går in i ena örat och ut genom det andra. Det är svårt att ta in information.

Sindri
2016-10-25 09:28
#9

Därför bör de hjälpa dig, som pedagoger, att se till det  fastnar lite bättre.
Du ska inte behöva ta ansvar själv för allt detta, ovanpå det som hänt dig.
Om du inte provar att be lärare om hjälp vet du ju inte om det finns något de kan göra.

Risken, om du fortsätter som nu, är att du faktiskt blir utbränd, och kommer du vara tvungen att hoppa av skolan i alla fall och börja om från början nästa år.

Försök ta emot så mycket hjälp du kan få. Du behöver inte vara så himla stark just nu och klara allt själv. I mina ögon är du bara ett barn fortfarande och behöver mycket hjälp och stöttning från alla sorters vuxna omkring dig. Du måste tillåta dig själv att vara lie svag också.
Jag tor du kommer att klara dig fint i livet, men just nu behöver du extra stöd så försök ta emot det.

Upp till toppen
Annons: