Övrigt

Skolkuratorn!

2018-05-04 19:10 #0 av: horse135

Hej tänkte bara ställa en liten snabb fråga här. Vet ni ifall man kan gå till skolkuratorn men så att hon inte får säga något till mina vårdnadshavare. För jag vill verkligen inte det! Snälla hjälp hur är det??

Anmäl
2018-05-04 19:15 #1 av: Travis D

#1 Skolkuratorn har ju tystnadsplikt (alltså dom får inte berätta för någon) men dom måste höra av sig till äns vårdnadshavare om dom känner sig oroliga för än men om man är orolig kan man säga till dom att inte säga något till någon.

Anmäl
2018-05-04 19:18 #2 av: horse135

Ok. För vill som sagt gå till skolkuratorn men känner att så länge dom kanske berättar något till mamma och pappa så kanske jag bör gå till Ungdomsmottagningen. Där vet jag att ingen kommer få upp information om det vad jag förstått det som. (Gäller även föräldrarna) Men hos skolkuratorn vet jag ju inte. Är 13+.

Anmäl
2018-05-04 19:53 #3 av: Vikan

Gick till skolkuratorn en gång angående min ångest, nedstämdhet och självskadebeteende eftersom jag ville få hjälp men inte visste hur. Hon berättade inget till mina föräldrar och fick en remiss till bup istället.

Men tror samma tystnadsplikt gäller för alla former av kuratorer? Har fått berättat att så länge man inte är en fara för sig själv eller andra berättar de inget för ens vårdnadshavare 

Anmäl
2018-05-04 20:02 #4 av: horse135

#3 Ok. Tänker så att skolkuratorn inte går och säger detta till mina föräldrar eller mina mentorer.

Vet ni det förresten?? Ifall hon kan prata med mina lärare om mig??

Anmäl
2018-05-04 22:11 #5 av: 134643

Din kurator får absolut inte säga något till dina mentorer utan ditt medgivande. Dina föräldrar kan kuratorn prata med om hen anser att du är en fara för dig själv eller någon annan, inte annars. Med i min åsikt, oavsett så är det värt att ta upp kontakten. Jag ville absolut inte att mina föräldrar skulle få reda på något, men efter ungefär ett år av samtalsterapi dippade jag så otroligt i mitt mående att mina föräldrar kontaktades och jag blev tvångsinlagd. Det räddade antagligen mitt liv. Så försök att inse att eventuell kurator eller psykolog ibland faktiskt vet ditt bästa bättre än vad du gör.

Sök hjälp, oavsett.

She needed a hero, so that's what she became. Sajtvärd på tonåringar och medarbetare på RåttorSkrattarRegnbåge

Anmäl
2018-05-04 23:09 #6 av: shia

Förra våren ville jag gå till kuratorn för å få hjälp, men vågade inte pga rädd hon skulle berätta för mina föräldrar. Men gick dit tillslut å berättade allt om maten självskadebeteendet å allt. Hon sa hon ville prsta med mina föräldrar, men då jag gått dit själv å vill ha hjälp var jag som mittemellan hon måste/inte behövde kontakta mina föräldrar. Men sa vi kunde framöver prata om hur vi skulle prsta med mina föräldrar om det behövdes. Ville verkligen inte men efter någon vecka nör vi vart hos skolsyster bestämde vi hon skulle ringa å Prata med mina föräldrar men att de inte ksulle ta upp det med mig osv utan pratade som via henne. Efterhand kändes det mer ok hon prata med mina föräldrar,(sålänge jag slapp) och det hela gick väldigt bra. Mådde mkt bättre men önskar jag skulle fortsatt gå dit. Kan säga att de är skönt när ens föräldrar vet, en börda mindre. Minns hur jobbigt det vsr att hela tiden vara på spänn över att ens föräldrar skulle få veta, osv.

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2018-05-08 10:52 #7 av: whoppydough

d går nt

Anmäl
2018-05-08 12:29 #8 av: Travis D

#7 vad går inte?

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.