Annons:
Etikettmåste-skriva-av-mig
Läst 832 ggr
[HästTokigTjej]
2018-06-05 10:00

Måste bara skriva av mig

I början av d här året träffade jag 3 kompisar som jag trivdes väldigt bra med. I börja var vi bara tsammmans i skolan men runt julen började vi träffas o göra andra grejer oxå. Men nu på senaste har jag mått sämre psykiskt igen och varit hemma från skolan från och till, men nu har jag varit där varje dag sen några veckor tbaks. Aja, i början var de glada att se mig och allt var som förut, men nu väntar de nästan aldrig vid skåpen på mig för att gå till matsalen t.ex.. Om jag kmr efter och sätter mig vid deras bord pratar vi som vanligt sen. Men de gör oxå saker på helger bara de 3, och ibland vid lunchen kan de börja planera saker de vill göra typ ”har hört att (någon film) ska vara jättebra, ska VI TRE gå o se den på fredag?” Det har hänt flera ggr… nån av de första gångerna d hände sa jag typ; hallå jag då, då svarade en av de typ ”aa juste, antar att du kan komma med om du vill”. Jag har alltid hatat att följa med dit jag vet att ingen egentligen vill ha mig, så jag stannade ju hemma då. D värsta e ändå när de lägger upp bilder på d dem gör o skrivr typ ”mina favoriter/ älsklingar”, jag känner mig sååå ensam då. Min enda andra kompis flyttade till Gbg för ca ett halvår sen och just nu känns d verkligen inte som att jag har några vänner /: Vi får lov om några dagar och vet redan nu att jag kommr att vara helt ensam under sommaren… mår fan sämst över d här Vet nt riktigt vad jag ska göra men behövde i alla fall skriva av mig lite,,

Annons:
Zadeira
2018-06-05 10:39
#1

Det kan vara så att om du mår dåligt och varit borta mycket så vet de kanske inte riktigt hur de ska bete sig kring dig eftersom de kanske är rädda att göra det värre.

Har du pratat med dem och berättat att du känner att du känner dig utanför? De kanske inte ens tänker på det. Om du varit borta en del kanske de har vant sig vid att det bara är de tre och tror att du inte vill vara med som innan eftersom du varit borta så mycket.

akvarium123
2018-06-05 18:59
#2

Jag är typ jämt ensam hemma på sommarlovet (och alla andra dagar på året) har typ ingen kompis. Tråkigt men sant tyvärr.

Jag brukar vara med familjen och umgås. De är ju ingen nyhet att jag inte har några kompisar. Annars ifall du kan så kanske gå på bio. Det är faktiskt jättekul. Och annars att bada nu när det är så vackert väder som det är nu! Passa på vet jag!

Vara på datorn. Vet att man kan väl inte få vänner från skolan genom att vara på datorn och typ spela saker som ingen i klassen spelar men ändå. Man kan ju hitta vänner här på iFokus man kan ha kontakt med och skriva med. Jag kan gärna skriva med dig om du vill!

TIPS: BRIS (Barnens Rätt I Samhället) har en livechatt om sommarlov. Kanske kan du lämna en fråga där om vad man kan göra eller läsa andras frågor kring vad man kan göra. Du är inte ensam i denna situationen kan jag lova dig. 

21 Juni 15-16 30 är livechatten om sommarlov. Ifall du har lov då så kan du ju ändå få inspiration säkert om vad du kan göra när det är ensamt.

Ifall du har en släkting eller liknande som är i samma ålder så kan ni ju göra något! Jag brukar vara med min kusin ganska mycket då shoppar vi bland annat och gör nya saker som vi inte testat tidigare och BADAR!!!

[HästTokigTjej]
2018-06-06 19:34
#3

Snapade en av dem igår kväll och frågade om de ignorerade mig, hon nekade då allt. Jag skrev sen att det kändes så o att jag kände mig rätt ensam då, på vilket hon svarade ”det e ju faktiskt nt vårt fel att du behöver uppmärksamhet hela tiden, alltså vi orkar ju inte vara med någon som e så klängig”!? Ja, alltså, jag orkar nt ens, trodde faktiskt att hon var bättre än så, det enda jag har gjort är att försöka få kontakt med de igen, eftersom att vi var så bra kompisar innan. jag vet inte ens längre om jag vill vara med dem, men samtidigt är de dem enda vännerna jag har kvar (fast känns ärligt talat inte som att jag ens har dem nu)… aja, har iaf bestämt med en av mina kusiner(som är lika gammal som mig) att hon ska komma hit över sommaren, så d kanske inte blir så farligt ändå :)

silverfiisk
2018-06-06 19:52
#4

#3 Försök att prata med dem på riktigt istället för på sociala medier, det är så lätt att missuppfatta varandra på internet. Om dom fortsätter hålla på sådär så tycker jag att du ska försöka hitta andra vänner att vara med. Dom är inga riktiga vänner om dom är elaka och fryser ut dig. Lycka till!

91Marran
2018-06-06 20:43
#5

Ibland så mår man bättre utan vänner ett tag. Kan låta tråkigt men jag har varit där. Hon som alla tvingade mig att leka med, mobbade mig från dagis till sjuan. Blev så skönt att vara ensam i tre år, tills jag hittade nya vänner i gymnasiet. Kanske kan du hitta nya vänner genom fritidsintressen?

Mvh
Mig

Zadeira
2018-06-06 22:37
#6

Jag tänker som så att det här har all potential att bli det bästa sommarlovet du nånsin haft! Under tiden kanske det är svårt att se, men efteråt kommer du förmodligen förstå dig själv mycket bättre och kan ta din plats i världen.

Du gör helt enkelt upp en egen plan för hur du vill att din sommar ska se ut. Tänk inte på de där "vännerna" utan tänk på "Detta vill jag göra i sommar". Bada, sola, gå i skogen, plocka jordgubbar, ha picnick under ditt favoritträd. Shoppa och ta en extra lyxig Starbucks-drink. Det är säkert någon i din familj som hänger med på det, och du skrev om en jämnårig kusin så om ni helt enkelt sätter upp mål ni vill göra så blir det lättare att man kommer iväg och gör saker.

Sen kan en sommar vara helt fantastiskt även om man tex enbart umgås med sin familj. Det kan saknas att snacka skit med nån i samma ålder som förstår, men istället för du kanske en förklaring och lär dig något nytt.

Och för att stötta dig lite: Att gå på bio utan biosällskap är skönt. Jag har alltid varit mes och inte vågar, sen ångrat att jag inte gick ensam för jag ville ju verkligen se den på bio. Nästa gång gick jag, helt ensam och kände mig så fruktansvärt stark efteråt.

Annons:
[HästTokigTjej]
2018-06-07 14:37
#7

Idag hade vi lunch, och mina 3 ”kompisar” ignorerade mig totalt vid skåpen och gick mot matsalen själva. Jag ropade åt de att vänta ( tänkte att jag kunde prata ut med dem över lunchen) men de låtsades inte höra… Så har nu bestämt mig att ge upp på dem. Under sommaren får jag försöka ta till mig era tips, har redan börjat planera saker jag vill göra. Min kusin kommer hit ngra veckor, vilket ändå ska bli kul, och sen har jag bestämt mig för att bli medryttare på en häst i stallet så att jag har en extra orsak att hänga runt där extra mycket :))

91Marran
2018-06-07 16:09
#8

Ett stall är ett perfekt ställe att hitta kompisar på. :)

Mvh
Mig

akvarium123
2018-06-07 20:35
#9

#7 Stallet är ju det mysigaste stället att vara på enligt mig. Finns inget bättre. Att bara känna lugnet och mysa med hästarna. Det borde fler göra i detta stressiga vardagsliv vi lever i just nu. Det märks verkligen på än vilken nytta det kan göra att bara vara där en timme. Det kan göra att man hittar sitt inre lugn. Själv så skulle jag aldrig klara mig utan stallet.

shia
2018-06-07 23:38
#10

Hej, liknande har hänt mig. Orkar inte dra upp allt, men kortfattat, var mobbsd f-5 då jag bytte skola sen i 6 an, hamnade i bra klass. Går nu ut åttan. Haft ätstörningar i 4 år, depression, ångest panikattacker, Självskadat 1 1/2 år, försökt ta mitt liv en gång. Min klasd å mina kompisat försökte länge få mig må bättre, de gick till lärare pratade med mig osv. I höstas försökte jag ta mitt liv, men de stod kvar vid min sida, å min klass försökte få mig på bättrw humör osv. Men föll tbx igen, å denna vår har varit jobbig började dra mig undan lite men sen hart jag bättre igen å började äta, för jag ville inte göra mig av med de vänner jag hade. Men så, efte rjga var borta en dag, var jag som luft för dem. På första lektionen gick (kan kalla dem a å b) a bort till de andra å jobba med dem, tänkte ej på det då. Efter lektionen försvann de iväg å skratta å ja, frågade vart de skulle-de svara ej. Satt själv då hela rasten(på 1 h). På svenskan, likadant. Efter sve vi brukar vänta på varan, särskilt b som brukar ta lång tid på sig, har jag alltid väntat på, men innan jag ens hett i n mina saker i skåoet hade de gått iväg. Vart som chockad å undra vad jag gjort för fel… (sen under lunchrasten så kom två från paralellklassen jag typ inte pratat med så mkt å frågade om jag ville hänga med å öta med dem, men ville inte träffa de andra så tackade nej. Haha, sen när jag satt å vänta utanför klassrummet satt några killar från a mitt emot, ngn hade nå kakor osv. De såg väl typ jag såg sad ut å en sträckte fram kakpåsen å sa "du tjejen med mobilen, jag vet inte vad du heter(haha) vill du ha?" vart glad men tacka nej, sa att jag ej var hungrig. På kvällen frågade jag A på snap vrf de lämnade mig, om jag gjort ngt fel-fixk först till svar att de inte alls gjorde det, att det inte var meningen osvm. Frågsde då varför de ej väntade på mig när vi skulle gå, att jag alltid väntade på dem. Hon vart då tvärarg å skrev att man kan bli less på att vara med samma person osv. Skrev dp att de kunde sagt ngt isf, sen frpn ingenstans kom det att " om du vill svälta dig själv å läggas in så får du väl göra det p skylla dig själv, osv" grejen var den att jag ätit normalt länge, å började bli friskare… Sen blocka hon mig, frågade b på måndagen på sms å hon var då lite vänligare, skrev att då det vart mkt tjafs kring en annan i klassen (som hamnat lite utanför pga ätstörningen) så ville de vara med henne lite gran. (HADE inget problem med henne, hon är superscyst å alltid glad utåt, å försök få medfolk, vibhade ex gruppsrbete på ma där vi fick välja grupper, a å b gick direkt till henne å lämna mig utan en blick ensam i klassrummet, hon Frågsde om inte jag ville avra med dem, (utan henne hade jag blivit själv) På måndagen, var jag självm. De tittade inte ens åt mig. På lucnhen åt jag med två från a, å under veckan satt jag med den två eller tre andra från a. På tisdagen tror jag, såg jag hur B kollade runt i matsalen som om hon lrta efter ngn, å a pekade på mig å hon kollade å sen när hon såg jag kolalde, kollade hon bort. Tänkte helt enkelt att vill de ej vara med mig ska jag inte vara med dem. Var ju inte bortglömd av resten av klassen, var ex en gpng jag aatt i vår hemkorridor med datorn, två killar i klassen hämta saker ur skåpet å gick förbi, då backade å stannade å frågad eom inte jag skulle på lektionen? Att vi började nu.(haha dock så trodde de vi börja 10 min tidigare) Iaf sp ungicks jag med dem i andra klassen ett tag. Men så hade de praktik..vi skola. Men så nör vi bytt om på idrotten till vanliga kläder väntade b på mig å började prata med mig som vanligy, så prstsde som vanligt tbx. Sen två dagar senare var vi jag a å b igen. Å åt lunch, kändes konstigt sllt var som vanligt, sen har det vsrit till å från men senaste tvp veckorna har det varit vi igen. Håller med om stallet! När de var sådär krångligt, var det så skönt å fara frpn skolan, till stallet å abra andas ut, gråtq om jah behövde i min passhästs man. Hästarna ör de som gett mig styrka hela livet, aldrig ägt ngn egen men varit omgiven av hästsr mer ön jag hinner. När vi hsde praktik var jag i stallet, å på en dag vart jag mig djälv igen, sjävlsäker, jobbsde på självständigt, modig, å vågade göra fel osvm när skolan började igen-poff föllbjsg igen, men nu hsr vi sommsrlov så då byggs jag upp igen :) hoppas det löser sig, detta kan låta barskt men man får inga nya vänenr om man bara sitt på rummet, om man far ut å försök träffa folk är chansen mkt större man hittar ngn vän, vad ör det värsta som kan hända än en dtudns pinsamhet?

Upp till toppen
Annons: