Annons:
Etikettmåste-skriva-av-mig
Läst 976 ggr
shia
2018-06-20 18:29

(x)Fick betygen... Aldrig nöjd

Jag blir galen på mig själv snart!!! Jag kan verkligen aldrig nöja mig. Fick betygen idag…. Pappa sa att det var jättebra, medans min reaktion var att bara rycka på axlarna. Tyckte inte dem var jättedåliga, men inte i närheern av tillräckligt. Fick B i franska pga fick B på ett av proven, 2 p från A. (solklart A på de andra delarna) fick B i hk igen, för att hk lärarn ej hinn gå igenom alla delarna(i höstas sa hon alla delarna vi gjort låg jag på A nivå å "högre" men pga vi ej testat på alla delarna än får jag B,(städning som vi hade vt i sjuan med en annan lärare) Tänkte då ok, sen nu i vår sa hon exakt samma sak om än jag var ännu bättre. Atr jag var kreativ osv och låg minst a på allt, men pga vi ej testat samma som i sjuan får jag B, igen. Samhällskunskapen känns helt okej ändå med b,(var perioden min ätstörning var som värst å jag var typ helt borta samt mitt ja, försök att ta mitt liv…) Sen hade jag C i svenska-men höjde det ett snäpp från i höstas, samt sa han jag mesy troligt jmr få b i höst om jag fortsätt utvecklas såhär, å a vt i nian. Samt c i idtott-där är väl jag helt okej ändå, men ej med min presentation(bättre än i höstas, men har haft svårt å få motivationen… Men varit med mindt 1 av 3 ggr/veckan (vanligtvis 2 ggr) hela vt så, men är sur på mig själv för att jag inte försökt mer om än jag vet jag inte skulle klarat det…. Resten(12) fick jag a i så är inte sur på dem, men mitt humör förstördes helt pga 3 b… Och jag begrip inte vad jags ka göra för att bli nöjd, alla säg jag ska vara nöjd-men hur sjutton blir jag det!?!?! Jag blir glad åt mina kompisar skull om de får E eller C eller A, å jag ser hur glada dem blir. Men så sitt jah å surar över ett fel på 115 möjliga rätt. Behövde bara skriva av mig lite gran… Menar inte att klanka ned på dem som kämpar med å få typ E eller C och nöjer sig med det, Någon som har tips på hur jag ska "acceptera" mina betyg… Hjälp inte att tänka hur tufft det var, arr jag ska vara glad jag ens gick ut åttan( ätstörningen, vänskapsproblem, vänner med ätstörningar/depression att stå upp för, självskadebeteende, depression, panikattacker, ett självmordsförsök som slutade i kaos på alla håll, samt alla lögner för att hålla allt för mig själv…)

Annons:
silverfiisk
2018-06-20 18:53
#1

Ha inte så höga krav på dig själv. Man måste inte ha A i allt, du kommer garanterat att klara dig bra i livet utan toppbetyg. Kanske lite OT, men hur mår du egentligen? Jag tänker på att du väldigt ofta nämner ditt självmordsförsök och hur jobbigt du har haft det. Har du pratat med en psykolog om det? Det kanske är en bra idé annars.. Men åter till betygen, du behöver som sagt inte ha högsta betyg i allt. Gör ditt bästa och försök vara nöjd med det även om det är svårt. Var stolt över det du har åstadkommit.

91Marran
2018-06-20 19:04
#2

Tycker det är konstigt att du får b för att läraren inte gått igenom allt. Ta det med rektorn. Så får det inte gå till. Jag tycker att du ska vara nöjd med dina fina betyg. Man kan inte vara bäst i allt.

Mvh
Mig

nadilda
2018-06-21 09:37
#3

Jag var länge likadan, har aldrig klarat av att se på mina betyg utan att få ont i magen och känna mig jätteledsen. Det kan vara svårt att se de betygen man faktiskt är nöjd med, utan de "misslyckade " är de man lägger märke till. På något sätt måste man komma över det, för annars knäcker man sig. Det som hjälpte mig lite och som hjälper mig en hel del nu när jag pluggar på universitet är att tänka typ "Visst jag hade varit mycket nöjdare om jag fick 10 poäng mer på det provet. Det hade inte gjort någon skillnad för min framtid, men mitt ego hade mått bättre. Hade jag kunnat få de poängen? Ja! Hur mycket mer tid hade jag behövt lägga ner för att få det? Typ 25 timmar! Då hade jag behövt missa 2 jättekul fester, en mysdag med en kompis, en välbehövlig sovmorgon och behövt skippa tre träningspass som var väldigt nyttiga för min hälsa. Tycker jag poängen är värt det?" För du kan alltid prestera bättre, men ibland är priset helt orimligt högt! Förr eller senare måste man prioritera. Och just tanken "Jag hade kunnat få betyg X för att jag är grym, men nu valde jag att ta betyg Y istället för att det passade mitt liv bättre just nu och jag är fortfarande grym" kan hjälpa en hel del. Blev lite rörigt, men hoppas det blev någorlunda begripligt. Bara skicka ett om PM du vill.

shia
2018-06-21 23:16
#4

Tack för svaren, betyder mkt <3 Ska jag vara ärlig har jag ingen aning om hur jag mår. Jag försöker överleva en dag i taget, även fast det är bättre nu med tanke pp att det är sommarlov, jag är i stallet mesta tiden samt extrajobbar på ett glasscafé(sökte förra tisdagen, fick provjobba förra fredagen och skötte det tydligen väldigt bra och de ville jag skulle jobba mer än vad det var tänkt från början.) Jag gick till skolkuratorn förra våren, varav jag var ärlig ibörjan och började må brättre. Men hon ville jag skulle gå till vårdcentralen/bup ist då de är mer inriktade på ätstörningarna osv. Så hon skicka till dem å jag skulle få ngn kallelse. Den kom aldrig, någonstans påvägen tappades jag bort. Efter allt som hände började jag gå till BUP, men grejen var att jag förnekade att jag hade problem osv..(talade sanning första två möterna, men efte rhon sagt att jag mådde bra, och att det bara var vanliga tonårsbekymmer så var enda anlendingeb att fortsätta ses pga de hade rutiner efter ett sånt försök. Där tappa jag förtroendet och vart lättare med att bara låtsas må bra igen.) Den enda jag pratat med sen dess är min so lärare. (han är väl den enda vuxna som inte tror på mina lögner å vågar totalsåga dem å säga direkt att det inte stämmer, så ja) Iallafall..(skriver mkt på kvällarna haha) Tacksam för svaren. Hoppas mitt tankesätt kmr bli bättre mot nian. Önskar bara jag lyssnat på allt mins lärare sa till mig i 6 an, att jag inte skulle pressa mig för hårt, att de inte vill jag ska gå in i väggen och "försvinna"…. Skrattade bara åt dem då…

Upp till toppen
Annons: