Annons:
Etikettundersökningar
Läst 1129 ggr
Själshjärta
9/28/18, 8:49 PM

Depression

Har du någonsin varit deprimerad eller är du deprimerad? 🌺

Delta i undersökningen om du vill, men du behöver förstås inte. 

Själv är jag deprimerad och har även varit det förut.

Welcome to the Black Parade

Annons:
taxarärbäst
9/28/18, 8:54 PM
#1

jag har varit deprimerad i snart 4år och äter medicin för det men tänker att allt kommer bli bra tillslut

shia
9/28/18, 9:47 PM
#2

Varit deprimerad i fem år nu ksk? Inte mått bra iaf åå fler år…(mobbad låg å mellan stadiet, sen kom ätstörningen, vart bra i skolan men värre ätstörningen, självskadebeteende, ångest, självmords försök osv…..) Kr fortfarande deprimerad, ångest, ätstörning, en självskadat på någon v. (inte så ofta längre)

Själshjärta
10/8/18, 7:31 AM
#3

Sorgligt att det finns så många deprimerade. 😕

Welcome to the Black Parade

[EM_L]
10/8/18, 7:58 PM
#4

Nästan alla har varit deprimerade någon gång.

Lona
10/9/18, 2:05 PM
#5

Det riktigt sorgliga tycker jag (som är vuxen) är att så otroligt många barn och ungdomar mår dåligt, i synnerhet i skolan. Nånstans har vi hamnat åt helsike fel och det vete sjutton hur man kan ändra på det. Att nästan alla förr eller senare drabbas av en depression, åtminstone av det lättare slaget är en sak men den psykiska ohälsan fortsätter att öka, inte minst bland yngre. Skrämmande!


"Jag är inte klok men jag är smart!"
Toktantens dagbok: www.raskva.wordpress.com

akvarium123
10/9/18, 2:24 PM
#6

#5 Håller helt med!

Ifall vi bara får upp ögonen för den psykiska ohälsan så tror jag faktiskt att de flesta kommer må bättre i samhället! Både i skolan/jobbet, hemmet och i vardagen. Att sätta upp affischer kanske vore en bra idé för att visa att det finns hjälp att få? UM, BUP, BRIS, Elevhälsan, Vårdcentralen ja alla som kan hjälpa till med psykisk ohälsa. Det tror jag skulle göra så att alla ser upp och "ser" den psykiska ohälsan mer. Sorry men kan inte vuxen mottagningar. Och även i SKOLAN så behövs dessa affischer bara för att alla elever ska veta om var de kan gå.

Exempelvis att vi fick en affisch från vår Ungdomsmottagning på vår skola. Tyvärr så satt den bara kvar där i 1 vecka innan den gick ner men den var säkert till hjälp för någon.

Kanske brev till alla inom kommunens kring den psykiska ohälsan. Ja allt verkligen för att den psykiska ohälsan ska kunna "ses".

Men detta är bara vad jag tror kan göra så att man "ser" den psykiska ohälsan.

Annons:
shia
10/9/18, 4:22 PM
#7

På vår skola har de på varenda toalett affisch där de typ står oroligt hemma? Mår du dåligt? Förälder i fängelset? Prestationsångest? Svårt att sova osv. Å sedan under hit kan du vända dig för att få hjälp. Lärare, skolkurator/skolsköterska, BUP, soc, 112 (om det är akut) osv. Sen i typ cafeterian osv. Kan säga att på vår skola har iprincip alla lärare osv blivit mer uppmärksamma nu jämfört med för typ 4 år sen. Om ngn verkar må dåligt, är borta ofta. Osv. Tror det kan att ha å göra med vår klass bland annat…. (då psykiska ohälsan är stor i våran klass… Ätstörningar, (7 vad jag vet….) självskadebeteende, (6 tror jag) depression, skolk osv.) Förut (m förut menar jag 6/7 an.) så om ngn var borta flera dagar sa typ lärarna inte, utan frågade typ om den var förkyld eller vrf den inte kom. De brydde sig inte om vilka som inte gick till matsalen utan man kunde lätt inte gå till matsalen och ingen tänkte mer på det. Iaf i åttan började de väl försöka göra något åt saken. Eller det märktes iaf då. Eller ibörjan på vårterminen också, då började de komma till en på lunchen i korridoren om man ej ätit å fråga om man ätit(de själva hade varit där å räknat) å typ höll miljarder föredrag om vrf maan behövde äta. Sen började mattanterna pricka för när de såg om ngn sällan kom. Sen i åttan. Iaf så vart det en del kaos å bråk pga en som hade ätstörningar å dens kompisar var arfa på allt å alla då ingen gjorde ngt osv. De gick till lärare gång på gång å kuratorn å skolsköterskan. Där hände väl ngt å vips så pang bom skedde saker snabbare i övrigt om ngn mådde dåligt eller så. En till kuratorn å skolsyster kom nu i höst. Så finns alltid en kurator å en skolsyster pä skolan. (till skillnad mot 1-2 dagar/v tidigare) ja. En hel del alltså. Sen har även iochmed allt kaos som vart i klassen är väl alla mer uppmärksam på alla. Det är omöjligt att komma undan med att inte äta ex maten på lunchen. Än mer omöjligt två ggr. Sen går typ de till lärare osv…. Fler undersökningar på typ lappar samt ex vissa veckor ska man skriva på en lapp å svara på frågor ex om man är orolig för ngn eller så.

DogeLove
10/9/18, 4:40 PM
#8

Ett stort problem är ju dock att det sällan finns hjälp att få, ibland duger det inte att skolan försöker göra anpassningar, utan man kanske går runt med en stor klump i magen som inte går att lössa så enkelt, man kanske måste prata med någon eller få mediciner för få åtminstone lite mer ork och trygghet. Men så måste man vänta i flera månader innan man får träffa bup, sen flera månader till nästa tillfälle också visar det sig vara någon man inte ens trivs med. Och privat psycholog kostar obarmhärtiga mängder pengar, tyvärr… dom har sakerna gör att det kan ta fruktansvärt lång tid för en att må bättre, allt är bara väntar tid efter väntar tid och sen visar dom sig ändå inte kunna göra något! :(

Magrat
10/9/18, 7:17 PM
#9

Är deprimerad lider av
"Recidiverande depression, svår episod utan psykotiska symtom" plus PTSD och DID-NOS på det. Så ja, jag har depressioner väldigt ofta oh väldigt djupa.

Bloody but unbowed I stand tall at the oar And I'll climb their scaffold once they bring me back to shore I'm master of my fate, I am captain of my soul And I'll ride this boat, all the way, to hell

[Lollo 97]
10/23/18, 11:42 PM
#10

Har aldrig fått diagnosen depression men var väldigt nedstämd under 2 års tid så jag antar att jag var deprimerad eller nåt. Är fortfarande nedstämd men verkligen inte på samma nivå. Men iaf ovanpå det hade jag ju självmordstankar, självdestruktiva beteenden och började tillslut skära mig och ångest också. Var påväg att ta mitt liv vid ett tillfälle när jag var 12 men ångrade mig i sista minuten då jag tänkte efter, jag mår skit och nej jag kanske inte vill lida mer men jag vill inte orsaka någon annan lidande heller efter att jag är borta (anser dock inte att självmord är själviskt).

Upp till toppen
Annons: