Annons:
Etikettkropp-och-själ
Läst 872 ggr
13årigTjej
2019-01-16 19:42

Ångest för idrotten

Hej, jag är 13 år och har alltid haft ångest för idrotten. Jag känner mig så dålig på alla sporter medans mina vänner är sjukt bra på bollsporter. Det känns som jag inte är tillräckligt bra o jag skämms för att jag inte är lika sportiga som alla andra. Nån som känner igen sig? Har någon något tips hur jag kan göra/tänka? Tack i förhand ❤️

Annons:
akvarium123
2019-01-16 20:13
#1

Jag känner mer ångest när det gäller att duscha. Men jag förstår dig! Jag är inte heller jättebra på bollsporter och idrott i allmänhet och det syns ju på mitt betyg men jag brukar tänka så då att jag ska göra det bästa jag kan, mer kan jag inte göra.

Diiziz
2019-01-16 20:30
#2

Jag själv suger på sporter och har inget bollsinne så förstår precis hur du känner!

//elliot

-Aida-
2019-01-16 20:36
#3

Duscha var ett stort problem för mig i den åldern, sen var jag riktigt dålig på bollsporter också, ingen ville passa till mig för jag gjorde bara fel. Gav motståndarna poäng och passade fel lag.
Du kan inte göra mer än ditt bästa på idrotten, om du ger 100% av ditt bäst så kommer din lärare att se det om du så är bra eller inte på sporten.

BokDuvan
2019-01-16 20:40
#4

Felet hos mig är att jag inte vågar, det är mer min ångest, jag är ändå bra på det vi ska göra, eller, bra och bra, vissa saker är jag bra på och andra inte. Bollspel har sänkt mitt betyg rejält till ett C för att jag inte visar teknikerna, så försök ändå. Även om det bara är att dribbla den där fotbollen, försök att släppa tankarna om prestation och bara försök. Är själv inte supersportig och det finns de mer sportnördarna som verkligen går all in och de personerna ger mig ångest då de tar över. Försök sätta mål för varje lektion när du vet vad ni ska göra. Om ni ska spela fotboll, sätt ex att du ska försöka skjuta mot mål tre gånger och dribbla med bollen två gånger. Även om det går åt helskotta lär ingen bry sig, jag vet att det låter dumt, men försök tänka bort vad de andra ska tycka om det blir jobbigt. När ni spelar basket kan dina mål vara ”skjuta mot korgen fyra gånger och dribbla med bollen varje gång jag har den” Sedan kanske det hjälper att prata med din lärare, säga att du känner dig dålig och om hon har några tips. Fotboll är t.ex lätt att träna på hemma, men basket, innebandy och andra saker är kanske inte lika lätt att kunna träna på hemma men din lärare kanske kan prata med dig under lektionen eller när ni har genomgång och ge dig tips. Vi brukar träna typ att studsa bollen och passa innan vi börjar själva matcherna så där kanske hen kan visa om du verkligen vill bli bättre. Träna träna träna, tänk bort och prata är mina tips

Travis D
2019-01-16 20:51
#5

Jag e oxå 13. Och du, jag tror jag är den sämsta personen i hela världen på idrott. Tänk bort alla utom din idrottslärare. Koncentrera dig till 100% på dig själv. Själv har jag försökt fly från idrotten d.v.s skolkat, låtsas vara sjuk, låst in mig på toan tills alla gått in i idrottsalen och sedan stuckit. Men det blir inte bättre. Jag hade tur som fick godkänt. Man får bara göra det som krävs och sedan nöja sig och tänka "jag duger". Själv så fick jag en boll i ansiktet varje gång (alltså på riktigt varje gång) vi hade spökboll. Tillslut fick jag bara sitta på bänken för gick jag ut på plan blev jag nerskjuten direkt. Om det hjälper- tänk på att det finns dom som e sämre, t.ex. Jag 😃

[HästTokigTjej]
2019-01-16 22:16
#6

Känner verkligen igen mig. Går i åttan o jag suger på idrott, och har noll bollsinne. Eller taktkänsla haha. Näe, men tycker på riktigt synd om de som hamnar i lag med mig när vi kör bollsporter och skäms när vi har dans. Det hjälper ju inte att 90% av tjejerna gått på dans sen de var typ 7… Får alltid ångest för idrotten och väl där känns det som att alla stirrar på mig och undrar hur någon kan vara så dålig på det. Skippar ofta idrotten, beroende lite på vad vi ska göra. Om du känner dig trygg med det så prata med din idrottslärare så kan det ibland gå att anpassa lite, eller så kan du fråga om du kan få ett schema över vad ni ska göra (om det inte redan finns), så att du vet och slipper oroa dig för nåt. Jag lever typ i konstant skräck för att komma in på lektionen och se att det är badminton. Om du är något som mig så tror jag att du tror att alla andra tänker på hur ”dålig” du är mer än de gör. Jag vet i alla fall att jag själv inte bryr mig om omnågon är jättedålig på idrott, men sen är det ju svårt att sluta tänka att alla andra tycker JAG är sämst på idrott. Så försök ha fokus på dig själv. Annars försök hitta nåt område du tycker om, t.ex. så gillar jag orientering, och försök satsa extra på det så är det lättare att hålla betyget. Tycker också att man kommer ganska långt på en ”grundträning”, typ att du har bra kondis och styrka. Om man är vältränad i grunden så är det lättare att ta sig igenom lektionerna tycker jag. Det är ju sånt som är lätt att träna hemma också och som förhoppningsvis inte känns allt för jobbigt. Tror knappast att någon som hatar fotboll vill träna det på fritiden, trots att man önskar att man var bättre på det. Så försök träna på sånt du tycker är kul så att du inte bara förknippar idrott med ångest. Jag är verkligen sämst i världen på det mesta som rör idrott, och tror knappast du kan vara sämre än mig iaf om det hjälper XD

Annons:
shia
2019-01-17 07:42
#7

Vill börja med att säga att det spelar ingen roll hur fruktansvärt dålig du än må vara, alla har svårt för någonting. Det värsta jag vet, det är när man är i lag, och en person inte försöker utan struntar i det. Att stå stilla på samma ställe i tex fotboll-gör ingen nytta, men om du försöker vara med, gör ditt bästa för att ta bollen å passa, försök ta emot när ngn passar, osv. Bortsett från att du lär dig mer å mer p blir bättre tycker de andra de är roligare att spela med dig. När jag började i 6 an i min klass jag går i nu. Var jag livrädd för idrotten. Vart konstant nedtryckt på min gamla skola å fick höra jag ej kunde spela, var dålig, de suckade när jag hamnade i deras lag, Det ledde till jag höll mig tbx och inte vågade försöka. Jag fick aldrig någon boll passad till mig, eller hade chans å ta av ngn bollen. När jag hamnade i min klass, var jag plötsligt en identitet. Och de såg å spelade med mig. När jag inte visste vad jag skulle göra eller vara, så ropade de åt mig. Passad till mig om än jag var sämst på passa tbx. Jag tycker fortfarande det är extremt jobbigt att vara med på idrotten. Men det finns delar jag ser fram emot för där kän jag mig säker, orientering, skridskor, skidor, förut löpning men nu klarar jag inte av löpning då det laddas så mkt prestation inom mig å när jag sen blir andfådd reagerar min kropp som om det vore panikattack, då det blir samma startkänsla.. Något våra idrottslärare verkligen försökt förmedla sista tiden är vikten av att försöka. Att det spelar ingen roll hur kass man än, om man försöker gör man sitt bästa. Alla kan bidra med ngt. Tänk ex ni bakar tårta i ett lag om 4 personer. En är väldigt bra på allt. Men ni hinner bara göra en sak var, så den gör tårtbotten, en. Annan gör Fyllning, och den tredje gör sockerpasta å dekorationer. Du känner dig inte så säkert på ngt av det, men den som är mest van förklarar för dig hur du gör marängsmörkräm ex. Marängsmörkrämen gör Inta allt, å synns ksk inte så mkt. Men det är den som gör att sockerpasta ligger fint på. Och att det blir godare smak, jämfört med de andra lagen som kör på bara grädde. Tillsammans kan ni vinna tävlingen. Alla bidrar med ngt. Men ingen skulle kunna gjort den tårtan ni gjorde ensam. Om ni inte vinner, har ni skapat en fantastisk tårta hursomhelst och ska vara nöjd över den. Det är klart. Man kan alltid göra saker bättre. Men det viktiga är man gett det man kan. Vi har tex dans om några veckor, jag är lång, och osmidig å min kropp är inte alls byggd för dans, men tro mig, jag försöker ändå. Tycker synd om de som hamnar i samma grupp som mig, men, tänk såhär. Om jag gör mitt bästa, å de är 100 ggr bättre än mig-då ser idrottsläraren det å de får mkt bättre betyg. Om alla dansat på samma nivå, ser ksk int eläraren skillnad å alla får samma.

shia
2019-01-17 08:08
#8

Sen så är alla bra på olika saker, de som är bra på idrott ksk inte har lika lätt för spanska glosor, den ksk kan lära sig ny teknik på 5 min, men måste sitta timmar för å nöta in 20 glosor som man själv ksk gör på 5 min medans det tar tid med idrotten osv. Alltid tänkt själv vrf jag inte kan va bra i idrotten på skolan osv. Men jag tror ksk det är bra att jag inte är det. Då jag har väldigt lätt för alla andra ämnen. Tex var en kille på bilden igår som kollade på det jag ritade å sa "kan du sluta vara så bra på allt". Tänk såhär, du jämför dig med andra-andra jämför sig med andra. Medans du tänk hur sjutton kan hon vara så bra på att skjuta skott. Samtidigt ksk den tänk hur kan hon få så bra betyg i ex spanska, det är ju jättesvårt! Eller hur förstår hon mattetalen eller kan va bra på rita osv.

13årigTjej
2019-01-17 19:36
#9

#4 Det där med att sätta mål för varje lektion låter vettigt, ska börja göra de framöver. Tack

13årigTjej
2019-01-17 19:44
#10

#6 Skulle vela satsas mer på och visa vad jag kan inom dans och styrka men dock är 90% av lektionerna bollsporter… Men tack för tipsen XD

13årigTjej
2019-01-17 19:51
#11

#7 #8 Jag har alltid försökt att göra mitt bästa på idrottslektionerna men när de kommer till bollsporter (som typ 90% av lektionerna är) så tar min ångest över hur mycket jag än försöker att göra mitt bästa… Men tack för allt du skrev, känner igen mig i mycket.

[EM_L]
2019-01-20 20:35
#12

Nu har jag ganska enkelt för att stänga in mig själv i en liten bubbla men….

När jag har idrott, eller gör något som jag är dålig på. Så ser jag alltid en vägg, det finns ingen. Men jag kan se den och jag fokuserar fullt på läraren och mitt eget.

Många gånger funkar det. Få gånger går det dåligt.

Zav
2019-01-27 21:33
#13

Du är inte där för att redan kunna, du är där för att öva och lära dig.  Och du ska jämföra med dig själv, ingen annan.. Om du försöker och gör ditt bästa så kommer du bli bättre och bättre. Du behöver inte bli bäst, det är ok och helt normalt/oundvikligt att vara mindre skicklig på vissa saker och bättre på andra.

När det gäller ångest och oro som gör det svårt att ens försöka så förstår jag dig..har själv den förlamande nojan på ett par områden trots att jag logiskt sett vet att jag inte behöver oroa mig - det värsta som kan hända är att det blir fel. Men försök göra lite även när det är jobbigt. Prata med läraren och förklara hur du känner. Ibland behövs lite stöd och tips från någon som är där.

Lycka till.

Annons:
Upp till toppen
Annons: