Annons:
Etikettkropp-och-själ
Läst 1105 ggr
Oklartliv123
2019-01-29 15:09

(X) Hör inte hemma

Jag är fucked up. Jag skär mig för att se blodet, det lugnar mig. Jag drar min nakna hud mot grenar för att känna smärtan. Går utan skor för att känna snö och vassa stenar mot fötterna. Biter mig i kinderna och nyper mig själv för att inte visa känslor. Kan aldrig visa någon annn känsla än glädje. Allt annat är svagt och jag får aldrig vara svag igen. Tanken på att jag när som helst kan avsluta mitt liv lugnar mig samtidigt som det stressar mig. Jag slår i väggar när jag blir stressad, jag biter i kuddar eller slänger mig i snön tills min kropp domnar bort. Jag röker. Jag söker droger. Jag vill bara försvinna från allt. Någon som är som mig, helt jävla förstörd?

Annons:
shia
2019-01-29 15:19
#1

Jag är inte riktigt som du. Men kan känna igen mig i känslan. Svälter mig för att ha kontroll. Skär(de) mig för att bli lugn. Slår mig när hatet kmr. Spänner å släpper gummisnoddar mot min handled när jag ej kan skada mig på annat sätt just då. När jag mår som värst så är det tanken på att jag kan avsluta mitt liv som får mig att bli lugn å stå ut samtidigt som jag är livrädd jag ska göra det. Då jag vet att jag kan. Snälla, börja inte med droger också. Det skadar fler än bara dig. Allt från de som utvinner drogen till de som riskerar mkt för att sälja. Men förstår jag inte har så mkt jag kan säga för att hjälpa dig. Annat än du ej är ensam å jag med är förstörd.

Loka03
2019-01-29 15:34
#2

Jag har varit med om liknande saker. Nu är jag 15 men när jag var typ 11/12/13 år så var jag utfryst. Då brukade jag sitta varje rast på toaletten i 25 min och gråta, spotta eller riva upp sår. Det var nog paniken som gjorde att det blev så här. Varje dag var det samma sak i tre år. Eller så rymde jag hem. Såklart så finns de psykiska och fysiska ärren kvar men jag är en hel människa idag. Men jag har fortfarande problem kvar men jag vet hur jag ska hantera de bättre. Försök att söka hjälp. Jag vet att det är svårt. Och man kan behöva prata med 5 personer innan man hittar rätt. Men det kommer kännas lättare. Att ha någon som hjälper dig att pussla ihop dina trasiga delar. Försök att hitta på uppgifter varje dag. För att annars så blir det den här ensamheten som är så tryckande. Då börjar ett mörkt täcke lägga sig och tankarna bara forsar i huvudet. Och snälla börja inte med droger. Det blir bara ett större helvete än vad det är nu. Det kan vara en dröm i början men bara efter ett kort tag blir det en jakt varje dag och till slut lever du för de. Det är inte en bra utväg. Ett tips är att kolla på Ett anständigt liv och De kallar oss mods. Det är två dokumentärfilmer som handlar om ett par riktiga ungdomar på 60 talet som är knarkare. Och andra delen är sedan tio år efter och då är mer än hälften döda. Det är verkligen en lärorik film, som är helt riktigt. Inga skådespelare. Helt riktiga människor Här är en länk om du skulle vilja se de Ett anständigt liv https://www.youtube.com/watch?v=FnbwqXCbGcc Jag hittade dock inte den första delen men det finns klipp Här är ett t, ex https://www.youtube.com/watch?v=-5uQVqBYDjo Men som sagt så vet jag hur det känns att känna sig förstörd. Du är inte ensam Hoppas du blir ok. ❤️❤️❤️

Are humans real?👽👽👽

Oklartliv123
2019-01-29 15:45
#3

Varför inte börja med droger? Har ändå inget rimligt jag vill göra med mitt liv. Jag vill göra något stort! Som att döda trump när jag springer naken. Men det kommer aldrig hända så varför inte bara börj med droger. Vem bryr sig

Loka03
2019-01-29 15:52
#4

#3 Du är visst meningsfull. Du måste bara hitta det. Att börja med droger är något utav det värsta man kan göra. Min pappa växte upp på 70 talet med polare som knarkade och blev helt vrickade. Det finns kanske en eller två kvar. Alla andra ligger på Skogskyrkogården. Min pappa hade tur, han började aldrig med droger. Tänk om han hade gjort det då hade inte mina syskon eller jag funnits. Det finns alltid något stort man kommer göra i livet. Även om det är att skaffa familj eller bestiga det största berget. Du kommer att hitta det. Men INTE med hjälp utav drogerna. Du är värd så mycket mer. Vem vet en dag kanske du blir prisbelönad eftersom du har skrivit en bok om din historia eller gjort en fond för personer i samma situation som du. Du är värd så mycket men du kan bara inte inse det just nu. Men det finns säkert någon annan som ser det och kan hjälpa dig att inse det. ❤️❤️❤️

Are humans real?👽👽👽

silverfiisk
2019-01-29 15:55
#5

#3 För att du kommer att förstöra livet för både dig själv och dina nära och kära. Droger är ett helvete som är extremt svårt att ta sig ur på egen hand, och ofta får man inte ens hjälp när/om man ber om det. Många får dessutom stora skulder pga droger, vilket gör att man mår ännu sämre. Tro mig, jag vet vad jag pratar om. Jag har flera i min omgivning som har haft eller har ett drogmissbruk, och det är inget jag önskar att min värsta fiende ska behöva gå igenom. Senast i slutet av förra året förlorade jag en av mina bästa vänner när han tog en överdos. Han ville in på behandlingshem men nekades hjälp ett flertal gånger, vilket resulterade i att han inte orkade kämpa mer. Två månader innan det förlorade jag en annan vän pga att droger var inblandat. Snälla du, se inte droger som ett alternativ. Det kanske känns som en bra idé i början, men det kommer att göra allt mycket värre i slutändan.

Travis D
2019-01-29 17:17
#6

Varför börja med droger? Du måste ju inte förstöra det liv du har bara för att du inte bryr dig. Vet inte hur gammal du är men tycker du borde söka någon sorts hjälp.

Annons:
Calcifer
2019-01-29 17:33
#7

Droger och alkohol är ingenting som löser några problem. Det förvärrar dem och kan lätta smärtan man känner för stunden! Det betyder att när du är hög/full kanske du känner dig ok, men så fort det lägger sig så kommer du må en miljon gånger värre, och då kommer du känna dig tvingad att ta/dricka mer och oftare för att slippa det och till slut kommer du hamna i ett träsk där du i princip aldrig är nykter. Det kommer landa dig själv i livsfara, och det kan även landa andra människor i livsfara då man blir EXTREMT oberäknelig när man är påverkad.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

taxarärbäst
2019-01-29 18:34
#8

livet blir bättre! ge inte upp❤ största delen mitt liv så har jag bara kunnat visa ilska men nu när jag är vuxen och äntligen hittat en vän som faktiskt accepterar vem jag är så kan jag visa lycka och kärlek. Allt blir bättre

[EM_L]
2019-01-30 09:36
#9

Du lever bara ett liv, detta liv man får är värdefullt. Jag skulle tro, mycket mer välrdefullt än alla öderlsrenar, allt guld, diamanter…. Det finns mycket guld, äderstenar…. Men bara ett liv. Slösa inte på det, du kommer att finna folk som älskar dig för den du är. Det är ingen idé att ta droger. Du kommer att må sämre och kollapsa. Gör något du tycker om, sporta, rita, lyssna på musik, var med djur. Var ute i naturen. Skada inte dig själv, det lönar sig inte. Det finns folk som älskar dig!

Ellen_
2019-01-30 15:48
#10

Jag känner igen mig i lite av det du skriver. Skär mig ofta och djupare för varje gång. Men har nyligen börjat prata med en kurator och det hjälper verkligen. Det är skönt att prata med någon utan att behöva prestera. Det kan vara värt att testa, för livet kan väll inte bli mycket värre? Nu vet jag inte hur gammal du är men droger kommer aldrig lösa saker utan bara skjuta på de och göra problemen större

Oklartliv123
2019-01-30 18:57
#11

Jag kommer aldrig må målen jag har. Varför bara inte vara hög och sedan hoppa ner från Eiffeltornet? Jag vill inte ha ett tråkigt svensson liv. Jag vill göra något med mitt liv, men det kommer aldrig ske. Jag vill leva ett galet liv. Jag vill vara spontan. Jag vill.. Leva.

Själshjärta
2019-01-30 19:26
#12

#11 Du kommer inte att nå målen som du har om du blir hög och hoppar från Eiffeltornet, men du kan nå målen om du inte blir hög och inte hoppar från Eiffeltornet.  

Det är ett bra tecken att du skriver att du vill leva och att du vill göra någonting med ditt liv. Fokusera på det! Kom ihåg allting du vill göra med ditt liv när du känner att du vill skada dig själv och finn styrkan inom dig att vara snäll mot dig själv - jag vet att den finns någonstans där inne. För jag tror att du bryr dig, trots allt: om dig själv, din framtid och ditt liv. 

Du har orkat så här långt - du lever fortfarande! Ge inte upp.

Welcome to the Black Parade

Calcifer
2019-01-30 19:51
#13

#11 Jag tänker inte sitta och säga "jag vet att det ordnar sig" eller "jag vet att du kan nå dina drömmar" - för det kan jag faktiskt inte veta. Jag har ingen kristallkula eller facit över hur livet kommer gå för någon människa. 

Däremot kan jag säga att jag garanterat vet att om du drogar ner dig och avslutar ditt liv så är det omöjligt för dig att någonsin nå dina mål, uppfylla dina drömmar, eller få det bättre än du har det nu.

Att fortsätta leva och ta steget till att be om hjälp med ditt mående kanske bara ger dig 10% chans att nå någon av dina drömmar. Men att dö kommer alltid vara 0%.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

Annons:
Oklartliv123
2019-02-01 19:00
#14

Jag hatar (!) Mig själv. Kan aldrig någonsin tänka "wow vad fin jag är idag" eller nåt sånt. Kan aldrig köpa jeans ellee något annat som sitter tajt för jag är rädd för att visa min kropp eller behöva ta en större storlek. Kan aldrig tänka "gu va kul! Ska träffa mina kompisar idag" eller så. Det går inte. Kan aldrig glädjas åt mitt liv utan att tänka på vad folk tycker eller hur jävla tjock jag är. Det tär på mig. Klarar inte av att leva såhär längre.vill avsluta allt

Loka03
2019-02-01 19:30
#15

#14 Snälla ta emot hjälp. Det finns. Blir så ledsen att du tycker så om dig själv.❤️ Jag hoppas att du får hjälp!❤️

Are humans real?👽👽👽

taxarärbäst
2019-02-01 21:39
#16

#14 jag känner precis samma sak! men våga söka hjälp

Upp till toppen
Annons: