Måste skriva av mig

(X) simning

2019-01-31 18:57 #0 av: Ellen_

Jag har simning på tisdag och har ett stort problem. Har haft en relapse med självskadebeteende och har inte kommit ur det. Har alltså skadat mig i ett halvår utan att mina föräldrar har upptäckt. Har många ärr och sår som verkligen syns, även från håll. Jag har precis börjat prata med en kurator (utan att mina föräldrar vet om det) och vi hade ett möte inbokat imorrn över hur jag skulle göra på tisdag och hur jag skulle berätta för mina föräldrar, då det förra gången blev väldigt fel. Men nu fick jag reda på att hon är sjuk. Så hur gör jag? Ingen lärare eller någon i klassen vet att jag skadar mig själv o vill att det ska förbli så. Tänkte köpa en våtdräkt eller liknande men vet inte om det är värt att lägga flera hundra på det plus att folk kommer undra. Så har funderat på att ljuga o säga att jag har mens men vet inte om vår idrottslärare kommer maila hem då? Och mamma vet att jag hade min mens förra veckan. Sedan kommer vi till de tankar som skrämmer mig. Funderar seriöst på att bryta något med flit bara för att komma undan. Alltså typ bryta mitt eget finger eller så... vet hur sjukt det låter men är helt instängd av alla problem och jag börjar få panik på hur jag ska komma ur det. Innan simningen, som det bara är några få dagar kvar till. Kan även tillägga att jag inte kommer hinna ha ett möte med min kurator innan simningen heller...
Vad ska jag göra?

Anmäl
2019-01-31 19:10 #1 av: akvarium123

Detta med att gå till kurator. Du skulle inte kunnat gå till någon tillfällig?? Kanske skolkuratorn, Ungdomsmottagningen, BUP eller BRIS?? Däremot vet jag inte om det är anmälningsplikt för skolkuratorn, ungdomsmottagningen och BUP. Men då kanske du kan testa BRIS?? Bara tillfälligt tänker jag. 

Vet inte vad mer jag kan tipsa om men jag tycker inte du ska bryta ditt finger. Glömma simkläder?? Går det?

Lycka till!

Anmäl
2019-01-31 19:27 #2 av: Calcifer

Jag tycker du kan säga att du har mens. OM de skulle säga något till dina föräldrar så kan du helt enkelt säga att du upptäckte en fläck i trosan precis innan lektionen och blev orolig för att du fått mens igen men att det inte blev nåt mer sen. Mellanblödningar är faktiskt inte alls särskilt ovanligt att få någon gång. Jag kan ha haft min mens som vanligt sen 4-5 dagar senare blir det rött när jag torkar mig  efter jag varit på toaletten en gång eller två men inget mer än så. Speciellt i tonåren kan mensen ju göra lite som den vill, den kan också komma i obalans över stress och dylikt. Din mamma har garanterat upplevt något liknande någon gång i sitt liv så tvivlar starkt på att det skulle ifrågasättas.

OM du känner att du inte klarar av att berätta sanningen för dem alltså, utan att först ha fått stöd av kuratorn!

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2019-01-31 19:34 #3 av: Ellen_

#1 det är ungdomsmottagningen jag går till nu. De har upp till 5 sk "akutmöten" men sedan måste ens vårdnadshavare få reda på att man går dit. Har ingen bra erfarenhet av bup och de har flera månaders väntetid plus att det är vårdnadshavare som måste höra av sig(?) så det är tyvärr inget alternativ. Och vill inte blanda in någon i skolan om hur jag mår utan vill ha kvar det som ett safe place. Så tyvärr får jag nog klara mig utan att prata med någon.

Anmäl
2019-01-31 19:36 #4 av: Ellen_

#2 jaa kanske att det fungerar. Blir dock jobbigt eftersom alla kommer "veta varför jag inte simmar" så vi får se hur jag gör. Kanske försöker trigga igång någon sjukdom eller så

Anmäl
2019-01-31 19:55 #5 av: Novachan

Förstår att det blev extra jobbigt när planeringen gick ur spår. Skada inte dig själv på något annat sätt för att ha det som ursäkt. Vet ej om kuratorn du refererar till är skolkuratorn eller inte, om det är utanför skolan så fråga om det finns någon annan tillgänglig och berätta att du behöver träffa hen innan tisdagen, eller om det finns annat ställe med kuratorer som du kan kontakta.

Du skulle också kunna berätta för din idrottslärare som det är, varför du inte vill vara med och att du kommer prata om detta med dina föräldrar tillsammans med kurator men att det mötet blev uppskjuten pga kuratorn är sjuk, så att det fortfarande blir som ni tänkt med att berätta för dina föräldrar och inte att idrottsläraren kontaktar dina föräldrar. Bäst om du gör det imorgon, kanske du har en kallelse eller visitkort eller sms från kuratorn som extra bevis du kan visa läraren?

Anmäl
2019-01-31 20:02 #6 av: Calcifer

#4 Säg att du är dålig i magen och mår illa. Det är inget dina föräldrar direkt kan kontrollera, för jag tvivlar på att de tänker kolla i toaletten efter du varit där. Nämn något kvällen innan om att du känner dig konstig, om du t:ex dricker mjölk, fråga om datumet på den för att du funderar på om du fått i dig nåt skumt. Lås in dig på toaletten om det behövs, en lång stund, gör kräkljud om du känner att du kan. 

Egentligen tycker jag att det bästa rådet naturligtvis skulle vara att berätta sanningen för dina föräldrar, men jag är också medveten om att det inte alltid är enkelt, kan ta tid, och ibland måste man ge sig en chans att bli redo för det. Alla familjer är ju olika, och man kan reagera helt olika på den sortens nyheter. Mamma blev arg och skällde på mig. Jag blev naturligtvis helt förstörd. Flera år senare fick jag reda på att hon reagerade så för att hon blev så chockad, och det gjorde så ont i henne att veta att hennes dotter mådde så dåligt att hon valt att skada sig själv. Efter jag hade gått till skolan den morgonen hade hon skrikit på sin sambo, slängt glas och tallrikar, och gråtit hysteriskt för hon var så rädd och orolig för mig.

Min poäng med den korta historien är att hon reagerade riktigt illa mot mig, och jag hatade det under en väldigt lång tid och tyckte hon var fruktansvärd i den situationen. Men nu när jag är äldre så förstår jag att det måste göra en mamma ont rakt in i själen också, att upptäcka något sådant som en blixt från klar himmel. Då reagerar man inte alltid lämpligt.

Det kanske inte är så med dina föräldrar, jag kan omöjligt veta, men ibland kan man reagera olämpligt om man blir tillräckligt skakad.

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2019-01-31 20:58 #7 av: 13årigTjej

Prata med din mentor eller idrottslärare och berätta som det är, att kuratorn är sjuk och du ska berätta för dina föräldrar sedan osv. Jag tror inte att nån människa skulle kunna tvinga dig o simma endå. Och fråga om du kan göra något annat idrottsrelaterat sålänge typ gå en promenad eller något så du slipper simningen men endå inte får frånvaro.

Att smsa eller ringa BRIS kan nog också vara bra så du får "profisonell" hjälp, men du är samtidigt anonym liksom.

Annars så kan du bara fejka att du mår väldigt dåligt och att det känns som du ska spy eller bara mår allmänt illa. Dina föräldrar kmr inte kunna misstänka något då.

Hoppas det löser sig! <333

Anmäl
2019-01-31 22:04 #8 av: shia

Hej. förstår verkligen hur det kan kännas. 

badade inte på hela sommaren 2017. och hade simning förra våren. Jag hade panik. Då jag hade skärsår fulla båda låren. Men jag bestämde mig för att Bada. Främst iochmed att alla visste jag haft det tufft å mått dåligt(å försökt ta mitt liv osv) 

samt visste mina kompisar om jag självskadat(de har sett osv i omklädningsrummet å duschen å ja)  å de flesta visste om min ätstörning osv.  

Sedan hade jag skrivit med min kompis om hur jag skulle göra... täcka över med ngt eller så... iaf så lovade jag att prova bada.

Men jag hade fullkomligt panik. Jag var LIVRÄDD att ngn skulle slänga ur sig ngt eller kommentera eller stirra. I duschen duschade jag i duschbåset som fanns. tänkte vänta tills de andra gått innan jag kom men så sa de att de går när jag är klar. Så ja. 

Hur gick det? det gick jättebra. Hade jätteroligt då jag älskade att bada förut. men inte gjort det på länge. 

Ingen kommenterade ngt,vågade även bada 3 ggr i somras. mina föräldrar fick då för första gången se mina skärsår. men det gick även bra det med. 

kom ihåg att du är värd minst lika mycket som personen du ser upp till:) vill du ngt tillräckligt mkt kommer du klara det 

Anmäl
2019-01-31 22:28 #9 av: Ellen_

#8 men har inga vänner, eller jo har en tjej jag umgås med och hon har sätt såren men inte mer än det lixom. Grejen är det att det inte bara är ärr. Det är många sår också och de kommer inte ha läkt. Plus att tjejer i min klass pratar väldigt mycket skit om de i andra klasser som man vet skär sig. Jag vill bara kunna fortsätta vara hemlig. Plus att det kan vara triggande med såren. Alltså de är inte superdjupa kanske 0,5-1cm men det är ändå mycket eller hur man ska förklara det':)

Anmäl
2019-02-01 20:40 #10 av: Oklartliv123

Skolka elr säg att du är förkyld. Då ska man inte bada. Eller glöm badkläder.
Jag skär mig osså men ja sa fuck it, tog på mig baddräkten och gick ut till de andra.
Vem fuck bryr sig vad andra tycker. Stirrar dem kan du peka finger elr nåt, de gör jag.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.