Annons:
Etikettmåste-skriva-av-mig
Läst 742 ggr
[MelliOO]
7/30/19, 8:12 PM

Hatar vardagar

Har haft ett grymt sommarlov! Ingen depression på en och en halv månad! Kanske kan det bero på att vi varit bortresta och haft gäster, så jag inte har hunnit tänka så mycket och alltid haft något att vara glad över. Idag åkte mina kompisar efter att ha sovit hos oss i en vecka. Kände direkt att alla glädje rann ut mig. Nu kommer jag vara ”ensam” i flera månader. Ingenting mer att se fram emot så långt jag kan se. Hatar vanliga dagar. HATAR när dagar bara flyter på som vanligt. Ingenting händer. Ingenting. Känns som att jag som har det så bra borde vara glad och nöjd. Men nu känns det bara tomt. Ser inte fram emot skolan. Känns som att jag kommer sitta fast i ett hjul som bara går runt runt.. Vakna, gå till skolan, gå hem, gå och lägga sig etc.. Som vanligt. Nån som vet hur man kan känna lite livsglädje igen?

Annons:
[EmoGirl]
7/30/19, 8:22 PM
#1

Är inte just bra på att se allt från den ljusa sidan… men jag kan försöka ge dig några tips… Försök typ alltid hitta något positivt (vet att det egentligen är typ omöjligt) Skriv med dina vänner… eller försök hitta nya. Hitta på saker med din familj och njut av tiden. Om du har depression (talar av erfarenhet) så försök njuta av tiden du mår bra. Försök förstå vad som får dig att må bra (om det inte skadar dig eller så) och gör det oftare. Hoppas det hjälper dig vidare… Vet inte om jag direkt svarade på din fråga… men, men…

[EmoGirl]
7/30/19, 8:22 PM
#2

Är inte just bra på att se allt från den ljusa sidan… men jag kan försöka ge dig några tips… Försök typ alltid hitta något positivt (vet att det egentligen är typ omöjligt) Skriv med dina vänner… eller försök hitta nya. Hitta på saker med din familj och njut av tiden. Om du har depression (talar av erfarenhet) så försök njuta av tiden du mår bra. Försök förstå vad som får dig att må bra (om det inte skadar dig eller så) och gör det oftare. Hoppas det hjälper dig vidare… Vet inte om jag direkt svarade på din fråga… men, men…

Xseros
7/30/19, 11:26 PM
#3

Försök hitta en aktivitet att göra någon/några gånger i veckan, något att se fram emot. Garanterar att det finns massor att göra i ditt samhälle.


Ljuset är snabbare än ljudet.
Det är därför de flesta människor verkar trevliga tills man hör vad de säger.

[Malou04]
7/30/19, 11:39 PM
#4

Vet dina föräldrar om hur du mår?

[MelliOO]
7/31/19, 10:08 AM
#5

#4 Nej men vet att de inte skulle fatta.

[Malou04]
7/31/19, 10:25 AM
#6

#5 Jag tror inga föräldrar vill förstå att deras barn mår dåligt. Men skit i om dom förstår. Berätta det för dom och se till att söka hjälp. Mina föräldrar ville inte heller inse att jag mådde dåligt när jag berättade om mitt självskadebeteende. Men dom insåg att jag behövde hjälp. Det har inte direkt blivit bättre men jag fick antidepressiva så jag mådde iallafall inte dåligt 24/7. Överväg om det inte är bäst att berätta… för även om dom inte förstår så har du iallafall försökt och förr eller senare kommer dom att inse hur du mår.

Annons:
[MelliOO]
7/31/19, 11:40 AM
#7

Jag har ju inte skadebeteende eller något sådant så då kanske de tänker att det bara är tillfälligt och inte så farligt.

[Malou04]
7/31/19, 11:55 AM
#8

#7 En depression (som du skriver att du har) är farligt. Om du tror att du har det så bör du berätta för dina föräldrar. Hos mig började det med en depression och blev sedan också självskadebeteende (betyder inte att det blir så för dig), men du får inte underskatta det. Att må dåligt betyder inte att man utvecklar självskadebeteende eller liknande… men risken finns och du måste se till att få hjälp ifall du tror att du har en depression.

Upp till toppen
Annons: