Känsliga rummet

Det gör så ont...

2019-08-04 22:44 #0 av: Travis D

Det gör så ont att ha förlorat en underbar vän. Många har säkert redan hört om mordet här men det är ändå svårt att inse att det faktiskt hänt. Det är jobbigt när man känner både offret och gärningsmannen och ännu värre - att dom känner varandra.
Detta kanske inte hör hemma på denna sida men det gör så ont i hela hjärtat att försöka inse att detta faktiskt hänt..
Peter dog alldeles för tidigt han var en vän sedan dagis.
Hur gör ni för att komma över någons död?

Anmäl
2019-08-05 00:38 #1 av: EmoGirl

Har personligen jävligt svårt att komma över någons död...
Men personen skulle aldrig vilja att du ägnar för mycket tid åt att sörja. Personen skulle vilja att du gick vidare. Och att inte sörja är inte samma sak som att glömma. För alla personer som var en del av våra liv kommer också att stanna det för evigt.
Sorg är egentligen något som man får känna ibland. Se bara till att den inte ta över ditt liv.

Jag beklagar sorgen och finns där ifall du vill prata med någon...

Anmäl
2019-08-05 10:13 #2 av: Calcifer

Nja, jag tycker tvärtemot där. Låt dig själv ta den tid du behöver till att sörja och känna alla känslor. Sen att det inte är hälsosamt att låta det t:ex styra ditt liv i flera år är ju en annan sak. Men skynda inte på sorgen, låt det ta den tid du behöver, prata med någon om du behöver, t:ex en psykolog eller en krishanterare. 

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2019-08-05 10:19 #3 av: Leucanthemum

Det är inte säkert att man kan komma över någons död, men med tiden lär man sig att leva med det. Det är otroligt viktigt att ge sig tid till att sörja! Man måste få lov att vara ledsen, arg, besviken och alla känslor som kan tänkas komma. Det är tom okej att ha perioder där man bara ältar det fram och tillbaka, för det är en del i sorgearbetet. Sen är det också viktigt att komma ihåg att det också är okej att känna glädje och lycka igen. Det går i perioder, ibland gråter man och ibland är man redo att gå vidare, men det kommer återfall på alla håll, och det är okej! Förlorade min pappa som ung och stängde bara av allt i några år, men det blev ett helvete så småningom och följde mig i hur jag mådde många många år senare, så mitt absolut bästa råd är att låta känslorna komma. Sen naturligtvis kan man ha dagar där man inte orkar deala med känslorna och bara vill stänga av, och det är superskönt, men det viktiga är att inte stänga av för länge. Ibland är sorgen avgrundsdjup och känns som man aldrig kommer att vara glad igen, och ibland mår man alldeles fantastiskt bra trots att man bär på en stor sorg. Så mina råd är alltså att ge det tid och acceptera alla känslor som kommer. Det kommer bli lättare. Beklagar din sorg!

Anmäl
2019-08-07 08:00 #4 av: Lona

Får du/ni någon hjälp att hantera det här? Det är visserligen sommarlov men skolan eller samhället i övrigt borde ha någon form av krishantering för er som kände Peter.
Jag håller med Calcifer med flera, tillåt dig att sörja men om du känner att du inte kan hantera det själv så sök hjälp! Att prata om det kan vara en väg att gå, ofta behöver folk få ur sig traumatiska händelser. Prata med Kakan (jo, det hjälper faktiskt!), med dina föräldrar, dina vänner. Att skriva ger lite av samma effekt så därför är det bra att du startade den här tråden. Vräk ur dig all skit och svarta tankar! Det är ok att bli chockad när sånt här händer.
Jag hade en kusin som blev mördad, hon blev misshandlad och strypt av sitt ex. Jag ska inte ljuga, det var fan så mycket tyngre att komma över det än ett dödsfall på grund av sjukdom eller en olycka. Man blir liksom skakad in i grunden.
Det blir givetvis inte lättare för att media slår upp det här stort, vi hade "turen" att det skedde samtidigt som några fler mord som press och allmänhet tyckte var mycket mer intressant att skriva och läsa om.
Det blir lite bättre när begravningen och rättegången är över. Ni kan då börja arbetet med att lägga det här bakom er. Sorgen och chocken kommer sannolikt att sitta i länge. Jag har accepterat att min kusin är död men det sitter fortfarande en tagg kvar när det gäller sättet hon dog på.
Det är även ok att känna ilska för det är klart att man mitt i allt annat blir jävligt arg över vad som hänt och på gärningsmannen. Vänd ilskan till något konstruktivt, försök att få den att ge kraft för att bearbeta sorgen.
Jag beklagar sorgen över att ha mist en vän och omständigheterna kring det, ta hand om dig så gott du kan! ❤️

"Glass löser allt!" /Källa Glassgård, Öland
Toktantens dagbok - Om hästar, hundar och livet i största allmänhetBlomma

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.