2019-08-16 11:20 #0 av: [Zingo.s]

Nu är ni trötta på mina inlägg, va? Jag har väldigt dåligt självförtroende och undrar och frågar om allt.
Jag har väldigt dåligt självförtroende pga hur jag är, min kropp och finnar. Jag känner att ingen vill vara min vän och ingen vill vara min partner. Ni vet ju att jag dejtar en kille och vi har träffats två gånger. På söndag planerar vi att träffas en tredje gång men han jobbar sent och kan bara ses på kvällen. Jag får inte åka tåg en timme hem mitt i natten för mina föräldrar vilket är förståeligt. Jag önskar att jag kunde säga ”ja vi kan ses på kvällen och jag åker hem vilken tid jag vill”. Jag vill inte ha en bestämd tid jag måste hem, ta tåget hem 21:30, utan jag vill kunna umgås med honom hela natten om det är så. Vill inte sova hos honom då han bor med sin familj, så det känns lite weird när vi setts så få gånger. Vi funderar på att åka hem till honom då det ska regna på söndag. Det känns som att han vill ha en tjej som kan vara ute hela nätterna och inte ha strikta föräldrar som säger att jag inte får. Han är ju trots allt 20 år och jag är 17 år, så han vill nog ha en spontan och självständig tjej. Mina föräldrar säger att om jag kommer hem senare än 23:30 får jag inte träffa honom igen. Jag förstår mina föräldrar eftersom det har skett många våldtäkter i min stad de senaste veckorna. Jag är livrädd att något sånt ska hända mig. Jag blir rädd bara när en äldre man kollar på mig när jag är ensam.
Jag har ångest varje dag och kväll för det känns som att han inte är intresserad. Han skriver att det är självklart att han vill träffa mig igen, men vi skriver aldrig med varandra. Han vill prata i telefon och sånt, men vi skriver inte vardagligt. Två gånger i veckan kanske, och då är det typ två snaps vi skickar. Känns som att man ska skriva och träffas flera gånger i veckan i början, eller har jag fel? Jag märker att vi båda spelar svåra och upptagna. Jag förstår att han är upptagen eftersom han jobbar och är ute med kompisar, därför får jag inte svar på fyra timmar. Men jag spelar svår tillbaka och svarar inte på minst en timme om han skriver först. Jag hör hur sjukt det låter, men jag vill att det ska verka som att jag är upptagen och inte sitter i sängen hela dagarna.
Jag är väldigt blyg och kommer inte på saker att prata om när vi umgås, så det är alltid han som för konversationen vidare. Jag känner mig som en tråkig person, typ som att jag vill leva i en romantisk film och verka perfekt. Jag måste lära mig att släppa loss och kunna skämta, inte ta allt så seriöst. Nästa gång vi ses ska jag försöka säga det jag tänker och inte tänka flera sekunder innan jag kommer på något att säga. Jag märker hur jag kom in på dejten igen haha, men det är där mitt självförtroende är som lägst. Borde det inte vara högst där?
Jag tycker om äldre killar för dom tänker oftast inte bara på utseende utan dom tänker på personlighet. Det har många vuxna män skrivit till mig. Killar i min ålder är omogna och tänker bara på hur tjejen ser ut och om hennes föräldrar har mycket pengar. Jag skriver med en kille som är lika gammal som mig och jag märker stor skillnad på skrivandet. Han är ett rikemansbarn och bor lyxigt, och det får mig att må dåligt eftersom jag själv inte bor så lyxigt. Jag bor absolut fint, i ett stort hus och mina föräldrar har normal ekonomi, men när man hör hur mycket pengar andra har blir man ju avundsjuk och känner sig mindre värd. Ska bara tala för mig själv egentligen, men jag orkar inte skriva i det perspektivet haha. Killar som är äldre nöjer sig med det dom har och skryter inte om att dom köpt AirPods för pappas pengar. Jag tycker om äldre killar för dom är mogna och vill oftast ha seriösa och långvariga förhållanden, har ni förstått det nu? Haha känner att jag feedat away nu 😄 Jag vet hur jävla snygg tjej jag är, men jag känner mig inte tillräckligt fin för någon. Jag får komplimanger om hur vackra ögon jag har från killar och tjejer, vuxna influencers säger att jag är fin på Instagram, min pappa säger varje dag till mig hur snygg jag är och att alla killar springer efter mig, killar säger att dom är avundsjuka på min dejt. MEN ändå har jag inget självförtroende. Det spelar ingen roll hur många komplimanger jag får, för det är jag som måste lära mig att älska mig själv. Jag tycker inte ens om mig själv, hur ska jag då kunna älska en kille?
Hur ska jag få bättre självförtroende? Hur ska jag tänka?
Min dejt har ingen aning om hur jag är som person, så han kan ju inte tycka att jag är dryg, jobbig och i vägen. Det är bara jag som tycker det om mig själv..