Kropp och själ

Röst i huvudet

2019-09-02 21:28 #0 av: MelliOO

Jag har en röst i huvudet, som gör mig förvirrad. Det är jag själv som gör rösten eller vad man ska säga, så det är inget spöke haha. Den kan t.ex. säga ”Öppna inte fönstret, då kommer det hända nånting”.
Trots att jag vet att min hjärna hittar på så blir jag ändå rädd. Är ganska mörkrädd och sådant.
Någon som vet vad jag kan göra för att slippa detta?

Anmäl
2019-09-02 21:34 #1 av: EmoGirl

Tror jag vet vad du menar...
Försök att tänka på något helt annat och distrahera dig ett tag. Funkade för mig.

Anmäl
2019-09-02 21:56 #2 av: MEML

Mmh. Händer mig ibland. Speciellt om jag sätt en läskig serie eller film. Eller läst en läskig bok. Då brukar jag bokstavligt talat rusa upp i sängen och gömma mig. Och hör liksom rösten "Stanna där"

Distrahera dig själv. Ignorera det. Jag har tinnitus och det funkar. För den är ibland som röster. 

I am that I am

I will never give up my Pride


Anmäl
2019-09-02 22:52 #3 av: [Hukanson]

Många upplever att de inte är ensamma...det finns andar som intresserar sig för en och vill vara med...de har ett större perspektiv och kan vara roliga på ett sätt man måste inse...som tex att det kommer in luft om man öppnar fönstret. De tycker om att skrämmas, de gillar människors rädsla...den är nog motsatsen till deras verklighet. 

Många tycker inte om att man pratar om andar eller avlidna personers andar...men de finns mitt ibland oss och en del kan uppleva att de ibland hör dem.  Jag tror att det är bra om man skaffar sig litet kunskap om detta, läser och pratar och tar det på allvar. Då kan man acceptera och minska rädslan och bli starkare psykiskt. 

Många säger - tänk på något annat. Det ligger en viss visdom i det för det gäller att bryta rädslatänkandet och  bli mer självsäker igen.  Man kan tex räkna upp namnen på sina bästa vänner och fråga sig vad de gör idag? 

Om du verkligen tror att det är du själv som talar dig själv tillrätta så är det väl din högre intelligens som vänder sig till ditt vardagsvara och vill förmedla en insikt.

Oneness can not be divided.

Anmäl
2019-09-02 23:42 #4 av: Zepp

#0

Du har ju redan gjort något iomed att du pratar om det här!

Dvs fortsätt att prata om dina rädslor med folk som förstår dig!

Oandrasidan, jag var jävligt mörkrädd när jag var ung.. samtidigt som jag var tvungen att utföra vissa uppgifter!

Som försatte mig i situationer där jag blev tvungen att hantera min rädsla.

Iallafall så var jag då i yngre tonåren, jag var tvungen att gå in på den beckmörka logen och hämta strö.. jag hade snudd på dödsångest!

Hur som helst.. inget hände.. jag är lixom inte säker på att konfrontera rädslan var det som gjorde någon skillnad?

Iallafall så var jag tvungen.. och jag dog lixom inte, det är nu så här efteråt en jävligt överdriven rädsla.. dvs jag fattar lixom inte vad det var jag var rädd för!

Det var förmodligen det mörka/obekanta.. numera kan jag gå rätt ut i skogen, på vintern/becksvart.. då är jag mer rädd för att trampa fel/gå fel/få något i ögat, ramla/bryta benet/springa på en sovande älg!

Dvs när man var ung så hade man andra rädslor.. typ okänt.. som vuxen så anser man sig ha koll att det knappast finns något okänt/spöken, utan man är mer rädd för att trampa fel i mörkret och bryta benet/trampa på en sovande älg!

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Anmäl
2019-09-22 11:54 #5 av: MelliOO

Nu vet jag att det var ett tag sedan jag skrev det här, men jag glömmer alltid av att svara. Men i alla fall så har jag lyssnat på era tips!

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.