Hej, jag är 15 år & har varit tillsammans med min pojkvän i ett år nästa vecka. Jag älskar honom så mycket & han har varit den finaste personen jag någonsin mött, han har verkligen behandlat mig som en prinsessa & berättat hur mycket han älskar mig varje dag. Över sommaren så kunde vi inte träffas så mycket eftersom att han sommarjobbade i fyra veckor (han är 17 år) & sedan åkte han till Kosovo i tre veckor. Innan han kom tillbaks till Sverige så åkte jag till Skottland i tre veckor vilket blev att vi spenderade 6 veckor helt utan varandra. Det var verkligen det svåraste jag varit med om på länge, & i början av hans semester var allting okej, han var helt som vanligt, ringde varandra hela tiden & skrev massa kärleksfulla grejer. Men innan jag skulle åka hem från Skottland, ungefär fem veckor hade det gått då, så blev han så så konstig. Jag tog illa upp vid ett skämt, & då blev han arg på mig & sa att han vill kunna skämta med mig som att jag vore hans killkompis. Han har aldrig någonsin sagt nått sånt till mig, & aldrig varit arg på mig av en sån anledning… jag tänkte inte så mycket på det mem sen blev allting värre. Han slutade skriva att han älskar mig, han skriver faktiskt inget kärleksfullt till mig alls längre & han är helt annorlunda när vi träffas. Det känns som att han skämdes över att vara med mig för såfort jag tar hans hand eller nånting så vajar han undan & han pratar tyket ganska ofta till mig. Han är en helt annan människa & det gick så jävla fort, det har nu gått ungefär 1-2 månader & han är fortfarande konstig. Skriver inget kärleksfullt, & när jag skriver/säger ”jag saknar dig/jag älskar dig” så skriver han ”Neeeeee”. Jag har frågat honom om han helt enkelt inte känner sånna saker för mig längre, men då har han blivit sur & menat att ”det är klart jag fortfarande älskar dig annars hade jag ju inte varit med dig” men sluta vara så kall mot mig då!!!! Jag behöver verkligen hjälp, vafan ska jag göra? Har gråtit mig själv till söms & haft sömnproblem & inte kunnat koncentrera mig alls i skolan pga detta. Han är verkligen hela min värld & hade jag vetat att han skulle bli såhär hade jag spolat tillbaks tiden NU & bara ta vara på varje sekund jag hade med honom… jag saknar det så mycket & jag förstod verkligen inte vad jag hade tills det var borta. Det finns verkligen inte i min hjärna att jag skulle kunna göra slut med honom, vill vara med just honom & ingen annan. Men snälla, kan någon som kanske varit i liknande situation hjälpa mig? Jag mår verkligen dåligt, asså verkligen jävligt dåligt…