Sport och aktiviteter

(X) Risken för ätstörning?

2019-11-10 00:20 #0 av: akvarium123

Hej!
Jo detta måste ju vara den mest konstiga frågan någon någonsin kommer höra om att träna men jag blev lite orolig😬
Jo jag tänkte börja träna på måndag (har sagt så i några månader nu Hahah) men då har jag ju vissa mål med min träning. Jag vill ju bland annat bli mer hälsosam och bli en träningsperson som jag inte är just nu. Och då har jag att bland annat gå ner ett visst antal kilo (det är max 5kg då) det är absolut inte så att jag ska braka ner i vikt utan att detta sker under några månader (3 månader är målet) Och det är då detta som skrämmer mig lite. Är detta ett tecken på att få en ätstörning att jag vill gå ner några kilo i vikt och bli en träningsperson för jag vill verkligen inte få någon ätstörning😕 Jag vill bara bli mer hälsosam och bli lite mer träningsaktig!
Jag har ett kost och träningsschema ifrån en PT som jag ska följa som hon då har skräddarsytt åt mig. Men är det som sagt någon risk att jag ska få en ätstörning? Eller kan jag bli en träningsperson med gott samvete och alltså då träna med gott samvete?

Anmäl
2019-11-10 03:06 #1 av: Calcifer

Det beror faktiskt helt på. För en del kan det komma helt från ingenstans, trots att de inte alls tänker "jo nu ska jag ner i vikt" utan kan bero på andra saker. För andra triggas det av t:ex dålig självkänsla. För en del handlar det om att de tappat kontrollen över sitt liv men de kan kontrollera sitt ätande och därför gör de just det.

Eller så kan det bero på heeeeeeeeeeeelt andra orsaker.

Däremot tror jag om du fått hjälp med kost och träningsschema, och sen inte har några specifika estetiska mål (typ, tjejer med anorexi har jag pratat med en hel del som är heeeelt obsessed med att få "thigh gap") som du känner att du MÅSTE nå, eller inte känner dig helt besatt av tanken på just viktnedgång utan mer på en längre, hållbarare och hälsosammare livsstil, så tror jag det är okej. 

Om du dock känner en rädsla för det så tycker jag du ska se till att prata med någon om det, en kurator eller skolsköterska eller liknande. Eller bup. Det är alltid bättre att prata om något innan ett problem uppstått än efter.

Jag känner mängder av människor som gett sig in i träningslivsstilen utan att möta några problem. De tränar för att de mår bra av det, för att de känner sig bra, och det gör dem glada. Inte för att de SKA ner i vikt oavsett vilka medel som krävs.

"I think the problem with people like this is that
they're so stupid they have no idea how stupid they are."


Anmäl
2019-11-25 22:37 #2 av: Alice san

Jag antar att du fortfarande är ganska ung och i puberteten, det är därför även viktigt att tänka på att kroppen behöver energi och behålla en viss vikt för att du ska kunna växa. Om du går ner för mycket och inte äter som du ska så kommer inte kroppen få den energi den behöver. Så att så länge du inte är överviktig så ska du inte gå ner i vikt utan ta det lugnt och överdriv inte och behåll dina matvanor så länge du får i dig bra mat.

Anmäl
2019-11-28 20:26 #3 av: akvarium123

#1 Jag har ju mål med träningen och kosten för kosten är en stor del i träningen har jag förstått men thigh gap är det inte. Antar att detta är något för tjejer. Jag som då är kille har ju inte alls det målet men jag skulle mer vilja gå ner 2-3 kg som max kanske för jag är ju inte direkt den där smala personen hehe! Och inte heller är jag den personen som kan stå emot kakor och chips och godisGapskrattar

#2 Enligt BMI (Som man inte ska gå efter som barn har jag hört) så är jag i normalvikt men jag gillar kanske inte helt att magen sticker ut lite. Jag vill inte säga mycket för det är liksom inte så att det är gigantiskt. Men enligt BMI så skulle jag kunnat gå ner 10 kg utan att bli underviktig. Men den stämde ju inte helt men man får ett hum om vad som stämmer. Och då tänkte jag 2-3 kg och att jag då vid sommaren skulle bli klar och gått ner dom kilonaGlad Och sedan ska man ju helst inte underviktig men det jag vill få fram med dessa 10 kilona är att ifall jag går ner 2 eller 3 kilon så skulle min kropp klarat detta utan att jag skulle bli underviktig för detGlad Det blev rörigt men i mitt huvud låter det ganska så bra så jag hoppas ni förstår vad jag menarGapskrattar

Anmäl
2019-11-28 21:23 #4 av: EmoGirl

#3 Prova först en gång att träna flera gånger (1-3) i veckan och prova att äta nyttigare/ställa om din kost lite. (Vilket typ är det du säger att du tänkte göra så)

Skulle väl inte direkt säga att det finns en risk för ätstörning. Var bara försiktig med hur du går ner i vikt. Har vänner som har klarat att gå ner i vikt utan att få ätstörning då dom sluta när dom nått sitt mål och var nöjda så.

Anmäl
2019-12-01 08:14 #5 av: Devya

Fixera dig inte på några kilon. Fokusera dig på att vara så hälsosam så mycket som möjligt och rör på dig. Det ska vara tillräckligt för de flesta.

Kasta ut vågen. D e fö lätt att bli fixerad vid sådant skräp.

Anmäl
2019-12-03 18:37 #6 av: akvarium123

#4 Min PT har skrivit ett träningsprogram till mig på 6 dagar per vecka och en dags vila. 

#5 Tack för rådet! Jag håller fullkomligt med dig om detta MEN det finns en liten tanke med att ha vågen för mig för då så vet jag att jag kan gå ner ett visst antal kilo innan jag ska sluta tänka på att gå ner i vikt eller vad man ska klassa det som (hälsosam??) Men ifall jag slutar använda vågen så tänker jag att då kanske jag vill för mycket och att jag då istället blir underviktig då jag inte vet hur mycket jag väger. Det är ganska ologiskt egentligen kanskeGapskrattar Men jag känner mig tryggare vid en våg som säger att du får max gå ner X antal kg än att jag då kanske stirrar ut mig själv och börjar kolla på något ställe där det tar minst fett ifrån. Det där var kanske inte så bra förklarat men det jag ville komma fram till är att jag tror vågen passar mig ändåSkrattar Även fast att vågen kan vara skitdålig på ett annat sätt ocksåLedsen

Anmäl
2019-12-04 13:22 #7 av: Juwel34

Enligt mina egna erfarenheter är man ätstörd om man får ångest över mat eller vad man äter. Har du det skulle jag säga att du är ätstörd. Ätstörd kan man vara utan att ha anorexi eller bulimi mm. 

Jag själv är ätstörd utan att ha anorexi eller bulimi, jag har dessutom fått höra detta av dietister och läkare. 

Äter du enligt din PT's kostschema om känner att du inte riktigt bryr dig eller får ångest av att kanske äta mer än vanligt eller nyttigare än vanligt  (vet inte hur dina matvanor ser ut) så är du redan lite ätstörd. Även om du får ett kostschema och en dag känner att nä nu vill jag ha en Snickers eller en macka extra, ska du inte få ångest över om du tar det beslutet. 

Helt ärligt så tror jag inte på den här grejen att "träna för att må bra" om man inte är runt 70 år gammal. Kan lova att 70% av alla som tränar vill se ut på ett visst sätt och att det är därför de gör det. 

Kortfattat: Försöker du hela tiden hålla tankesättet att det inte gör något om du får i dig mer än vad kostschemat säger kommer detta funka fint. Blir du däremot manisk och kanske skippar en del måltider kommer du att bli ätstörd.

Anmäl
2019-12-04 13:25 #8 av: Juwel34

 6 dagar träning på en vecka? Har du verkligen träffat denna PT eller har du beställt något på internet? Har själv haft PT och 6 dagar i veckan är det väldigt få som blir ombedda att träna. 6 dagar i veckan hade jag förstått om du kanske var fotbollsspelare eller var rutinerad med att träna, men på dig låter det som att du är väldigt ung och oerfaren av träning. Tycker inte att du ska ge dig på detta.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.