Jag behöver mest skriva av mig tror jag.

Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Mina föräldrar bråkar mycket, och det beror ofta på att min mamma mår dåligt. Hon har ont i magen, huvudet eller vad som egentligen. Jag och pappa säger att hon bör uppsöka läkare, det kan vara något farligt! Speciellt när hon inte kan sova om nätterna för att hon har ont. Hon påstår dock att det är pga stress. 

Jag vet att jag inte ska lägga mig i, men när det går så långt att de bråkar varje vecka (minst 2ggr/ vecka) så börjar jag få mardrömmar om att de skiljer sig. Jag är orolig för det mesta och varje gång de bråkar flyr jag, helst till en kompis eller mina spel. Jag har försökt ta upp det med mina föräldrar, men de säger bara att jag inte ska oroa mig och att de ska försöka bättra sig, men en vecka senare är de tillbaka.

Upp på detta har min älskade farmor gått och blivit dement. Hon ringer ständigt, äter inte som hon ska och är alltid nerstämd. Nu har hennes körkort blivit taget från henne med (tack och lov! Hon körde som en galning..) och mamma känner att hon får ingen ro eller fritid alls när farmor bara ringer och ringer, och nu cyklar hon hit, när hon känner för det (innan tog hon bilen, vilket var värre). 

Jag är enda barnet och har därför inga syskon att dela "bördan" med, och även ADHD med autistiska drag. Ljuset i min tillvaro har blivit vår hon som vi haft i drygt 1 år nu, och som håller mig vettig och hemma, annars hade jag nog stuckit för länge sedan. 

Jag försöker att inte ta på mig problemen, och jag försöker att prata med mamma och pappa om hur jag mår, men det går bara inte! De har sagt att de inte ska skiljas, men vad hjälper det? Alla som skiljer sig säger väl till en början att det bara är en "svacka" och att det går över? Jag är så otroligt rädd att pappa någon dag ska tröttna på att bli hackad på för att mamma mår dåligt, och låter det gå ut över honom! Jag hade aldrig stått ut så länge! 

Jag vet inte längre vad jag ska ta mig till, och vissa dagar vill jag knappt komma hem från praktiken. (jag är snart 18 och myndig, men vad hjälper det?)

Jag visste inte var detta skulle hamna, och behövde som sagt mest skriva av mig