Saknar henne skitmycket.. Hon är min.. dator. Jag har alltid otur med kärlek så, erm.

Det finns bara ett problem… :'(

Min sommarkärlek var dessutom min första kärlek. Om ni vill läsa en lycklig historia han ni hoppa över den här. Vi kallar honom Erik. Vi träffades i maj, den 9:e maj för att vara exakt. Det var på ett konfaläger, han var konfirmand och jag var fadder. Han var sådär overkligt perfekt, så att man måste titta två gånger för att se om han var på riktigt. På lägret hände inte mycket alls, vi umgicks i samma gäng men inte mer än så. På lördagen efter lägret åkte vårt "gäng" till Liseberg. Jag hade svårt att fatta hur mycket jag gillade den här killen, vi lekte arga leken i balder. Jag har världens poker face och har aldrig förlorat i arga leken i hela mitt liv, men med honom var det omöjligt. Han var så förbannat söt när han satt och smålog hela tiden. Bilden som togs i balder köpte vi båda två, den var förjävla ful men det var en bild på oss så jag brydde mig inte. Dagen blev till natt och vi drog oss hem, jag hade på mig hans tjocktröja för "han frös inte" (det var pisskallt ute). Han kramade mig länge innan han hoppade av bussen. Under de följande veckorna umgicks vi ett par gånger i veckan, aldrig ensamma dock. Den 1:a juni skickade han det första hjärtat i vår konversation någonsin. det var ett stort ögonblick för mig hahaha. Vi blev "officiellt" på g. Den 12:e juni åkte jag upp till Skellefteå för att konfirmera mig, vi pratade varenda dag när jag var borta. Jag frågade vad han hade för sommarplaner och svaret gjorde mig alldeles lycklig "hänga med dig…?". Allt var för bra. Den 25:e juni kom jag hem till Göteborg igen och den 26:e åkte vi tillbaka till vrångö. Jag var väldigt olycklig den veckan, jag hatade allt och jag ville inte vara på ett himla läger. En kväll när alla spelade basket satte jag mig bakom huset och deppade. Jag gick in för att hämta en macka och då mötte jag en av våra ledare. Hon halvskrek "DÄR ÄR DU JU! Erik letar efter dig! Han är vi klipporna vid havet" Jag sprang iväg i strumplästen, när jag kom fram till havet såg jag honom gå och leta efter mig bland klipporna. Jag gick till honom, vi slog oss ner och vi satt där i flera timmar. Tittade på solnedgången och diskuterade livet. Efter det lägret gick allt nedför, eller nej, i början var det ganska bra. Det var söndag och jag hade sagt att jag skulle på gudstjänsten, jag sket i den och gick hem & sov istället. Jag vaknade till smset "varför var du inte på gudstjänsten? Jag hade velat att du var där :((" Den följande veckan pratade vi 4 gånger, det var jag som hörde av mig alla gånger. Sen kände jag mig jobbig så jag beslutade att "om han bryr sig om mig så hör han av sig." Det gjorde han inte och i förrgår blev han tillsammans med min fd. bästavän. Det kändes som att någon knivhögg varje cell i min kropp. Ett sms fick jag från honom den kvällen, "är du okej med det? Kan vi vara vänner?" Tvivlar på att någon orkade läsa allt, men ja. Det var det. Min första kärlek och min sommarkärlek. Bättre lycka till er andra

#3 :(

#2 ? :( #3 :( Denna tråden lär bli en share 'n' care, kan skriva mer sen.

#5 Milen är för många.. :/

#6 Bor han i ett annat land eller? :/

#7 Nej men 116 mil upp i landet :(

#3 :(

#8 Oh :(

#8 Och jag tycker synd om mig som är 25 mil ifrån honom, stackare :(

okej..han är jordens bästa, hoppar upp i min säng på natten, gosar sönder mig, busar med mina fötter, hoppar upp på in rygg och ja..vad mer ska han säga? han är jordens bästa katt (forever a catlady) <3 :3

btw, råkade läsa "Sommarknark" och fick en liten skrattattack när jag insåg att inlägget inte handlade om knark..xDDD

#10 :/

#11 25 mil e långt de med, att bila tar år typ. Haha alltid ska de vara så långt ifrån, allt.. tänk om sverige var runt istället för avlångt (y)

#12 I THOUGHT YOU WERE INTO GIRLS, EXPLAIN.

#14 en del killar är undantag ;)

#15 I have a mangina, Y WONT U LOVE ME?!

Jag har en pojkvän som jag har varit ihop med i fyra år den 5 augusti. Men det är minst sagt komplicerat och kommer inte leda till att vi bor ihop senare.

Min säng är mig för alltid trogen. ❤️

Jag hade en "lägerkille", i c 8 dagar hahaha. Han skickade sin vän under andra dagen för att "fråga chans" och jag bara shasade iväg honom och sa att om han ville mig något får han komma fram först och det gjorde han, den jäveln, och jag sa ju "Ja"(Ung och dum som 12åring), och allt flöt på. Vi smög ut varje kväll och satte oss i ett nät och bara låg och pratade. När vi skulle övernatta med de andra i lägret på en ö gick jag, killen och hans kompis och ba "fuck tha rulez"(eller något hahaha) och la oss på klipporna istället och de va asmysigt, han somnade med armen runt mig(Mitt i natten började det spöregna men det är en annan historia). De följande dagarna var okej, tills när jag, han och hans kompis satt i nätet igen och mina rumskompisar kom dit och frågade ut killen om varför han sagt till sin kompis att de kunde dela på mig och jag blev rakt utsagt förbannad och gick och grät i rummet, jag var ju självklart besviken. Han sa förlåt och vi blev tillsammans igen, för att 2-3 dagar sedan göra slut och bråka, sedan dess har jag inte hört ett knyst ifrån honom. Han tog min "första kyss", dessutom hahah.

Det är den enda killen jag kysst, tahaha.

#16 I've got a Vagenis them…

Jag är…singel… </3

#21 Same :/ vill ha en pojkvän…

Min sommarkärlek var väl första gången jag åkte till Danmark för att hälsa på min pojkvän. :) Jag bodde hos honom i nästan en vecka och under den tiden var vi på zoo, i en jättemysig park, på Bakken, osv. Det var så romantiskt och mysigt! 😊 Fick frukost på sängen nästan varje dag, hihi

Två månader senare flyttade jag dit permanent. ^^

#22 Var ansöker man?

Ända problemet för mig är att hon inte är lesbisk, lite knepig situation :P >.<

#25 Jag känner en lesbisk tjej, haaave you met Sophie? :)

#26 Antagligen inte. Jag känner också massa lesbiska människor. Men bara för att man gör det blir man ju inte direkt tillsammans. :P

#27 Försökte härma Barney när han säger: "Haaaave you met Ted?" :)

#25 vill du ha lite hjälp med bruden? :P

#5 Va hände då? :P

Jag och min dator forever <3 Näe men heh.. Det går inte så bra för mig träffa någon. :c

det här är ju ingen "sommarromans" direkt men tänkte skriva den iaf. 
Det här kommer bli väldigt långt men det är ju över ett års historia. 

När jag gick i slutet av 7:an (nu har jag precis gått ur 8:an) så blev jag kär/lite intresserad av min allra bästaste bästa väns ex.. som hon sorgligt nog fortfarande var kär i. Men det visste inte jag om då. Jag, denna kille och några andra kompisar skulle sova över och jag kände ingen annan direkt bra förutom min bästa vän. Jag och den här killen började "småbråka" lite sådär som man brukar göra när man är liten och gillar någon, bara för att få uppmärksamheten av den. Den kvällen slutade med att vi låg fyra pers i en enkel säng och han och jag tog på varandras rumpor lite oseriöst. 

Sedan började vi smsa ganska mycket men under hela den sommaren så tog vi en ganska lång paus men sedan till höstterminen i 8:an började jag skriva med en kompis till honom. Den här killen och min bästa kompis var oxå bästa vänner typ. Men inte riktigt på samma sätt. (Vi kallar min bästa kompis Lisa och killen jag gillar Pelle och den andra killen Hans) Så Lisa och Pelle visste ju att jag och Hans smsade så dem fixade så alla vi fyra var med varandra.

Lisa visste ju att jag pratade och så med Hans och att jag inte gillade Pelle på det sättet längre. Så då berättade hon för mig att hon fortfarande var kär i honom.  Men en annan kompis till mig och Lisa gillade oxå denna Pelle. (Han är INTE en tjej magnet direkt, vi hade bara lyckats få känslor för honom alla tre) 

En gång när jag, Lisa, Pelle och Hans var med varandra insåg jag att jag inte alls gillade Hans utan att jag fortfarande var kär i Pelle. Men det kunde jag inte berätta för Lisa (även fast vi berättar allt för varandra) med tanke på att jag visste att hon fortfarande var så sjukt kär i honom och hon klagade väldigt mycket på att den här andra kompisen var på honom så mycket. Så jag låtsades att det inte fanns några känslor för mig. Hon fick reda på att jag inte gillade Hans längre och sedan en dag så klarade jag det inte längre, jag var tvungen att berätta så jag smsade henne allting. 

Hon förstod men ingen av oss försökte att visa våra känslor, eftersom vi inte ville såra varandra. Men sedan en dag fick jag reda på att han gillade mig. Det fick ju även Lisa reda på och hon blev ju ledsen såklart men hon försökte att inte visa något, men det märkte jag. Det vart väldigt spänt mellan mig och Lisa och det var något jag mådde väldigt dåligt över. Men vi försökte. 

Jag har varit väldigt försiktig och blyg när det gäller förhållanden och har inte vågat satsa på Pelle riktigt. Lisa blev ganska arg på mig, för hon lärde sig att så småningom leva med det och försöka komma över Pelle, eftersom jag aldrig satsade på honom. Han var den enda hon ville ha och jag kunde få honom hur lätt som helst. Så jag förstod att hon blev arg. 

Men i slutet av vårterminen i 8:an så började jag verkligen ta tag i det och försöka. Vi har haft våra motgångar men det har löst sig efter ett tag. 

Sedan för ett tag sedan, en stund innan skolavslutningen, insåg jag att det aldrig skulle funka. Vi hade gått igenom för mycket och hade för olika uppfattningar om en del saker. Jag och Lisa diskuterade det ganska mycket och det slutade med att jag "gjorde slut" med honom fast vi aldrig var tillsammans. Det mådde jag jätte dåligt över och jag grät jätte ofta.

Men sedan en dag så råkade jag och Pelle prata om det. Vi kom överens om att vi skulle prata om det igen eftersom båda två mått så dåligt över det. Men det blev aldrig av att vi träffades ensamma utan det var alltid någon annan med. 

Men sedan tillslut en dag i typ förra veckan träffades vi själva och det slutade med att han kysste mig. När han kysst mig så kollade vi på varandra och började skratta men det blev en liten "jaha" känsla över hela kyssen.  Även om den gjorde mig överlycklig. Det kändes så konstigt att något så simpelt tog över ett års tid att få till.

Men nu är allt bra! Pelle och Lisa är bästa vänner, jag och Pelle kanske har ett förhållande efter nästa gång vi ses, Hans och jag är också jättebra vänner, Hans och Pelle är fortfarande vänner, Lisa och Hans är också vänner och Lisa accepterar det mellan mig och Pelle och är jätteglad för våran skull! :D 

Det var väldans långt, hoppas någon kanske läste det :)

#29 Beror på om hjälpen hjälper. Men hon är hetero, vad jag vet.🤔
Men är i alla fall glad att jag och hon står varandra så nära som vi gör. I'm friend zoned ;)

Oh, last summer. Vi träffades i princip varje dag, smög ut under nätterna och allt såntdär. Men slutade med att jag sa upp kontakten, dum som jag är. Och efter ca 7 månader hittade han en ny så ja nu är det ju helt kört. Och jag har helt gett upp detta med kärlek och sån "skit." Kan leva ensam i min lilla bubbla (:

Denna sommaren var det väll också en kille även om det inte var kärlek eller något sådant, mer "smärtstillande". (Inga kommentarer om det tack, jag är väl medveten om att det var dåligt gjort) och det var väll mer att dra omkring hos folk, strandpromenader i solnedgången och kyssar på bryggan, eller under bron. Kan erkänna att det var mysigt, men jag kände ingenting. Sa upp kontakten denna med. I'm pushing people away, that's just how I am.

Har aldrig riktigt haft en sommarromans, men förra sommaren så började väldigt många killar gilla mig, dum som jag var dissade jag dem. Insåg Inte att jag hade gillat en av killarna, vi träffades igen för några veckor sedan och hans känslor för mig hade helt försvunnit. Rätt tråkigt, men har Någon annan på g nu så vem vet, kanske får en sommarromans detta året! :)

#17 varför inte bo tillsammans?;/