Tonåringar iFokus

Tonåringar

Etikettmåste-skriva-av-mig
Läst 1160 ggr
Jagebest
0

Det här med skolan

Varning för långt inlägg..

Jag har sedan starten av gymnasiet (augusti i år) inte riktigt känt mig säker på mitt val. Det handlar lite om programmet, då jag valde ett högskoleförberedande. Även om jag alltid velat gå den linjen vet jag att den inte är rätt för mig. Visst är det kul men problemet är pluggandet och stressen. 

Jag klarar inte av stress med massa att göra och varje gång jag tänker på hur mycket jag har att göra blir jag gråtfärdig. Alla påstår att jag är lat och inte gör något. Men det är jag inte. Tyvärr är det så att så fort det blir för mycket att göra stänger jag av mig och klarar inte av att plugga. Även om jag försöker, fastnar inget i skallen. 

Sedan kommer alla och säger "Men alla som går på gymnasiet pluggar skitmycket, sluta klag". Sorry. Ursäkta att jag inte klarar av stress och då blir lat, men egentligen så gråter jag inombords och i sängen varje kväll och hatar mig själv innerligt för att jag inte klarar av att plugga. Jag ligger redan efter i ett par ämnen och är rädd att jag inte kommer att greja vissa av de, tex engelskan. 

Jag har sedan en tid tillbaka egentligen velat gå restaurang linjen. Jag brinner för matlagning, och speciellt konditori. Tyvärr valde jag inte den linjen och nu påstår min syv att det är för sent att byta eftersom att de kommit in för långt i yrkeskurserna. Jag förstår det, det var mitt fel att jag inte ändrade tillräckligt tidigt. 

Jag vill därför dumpa gymnasiet. Jag vill sluta och jobba under detta år och börja om under nästa hösttermin, men denna gång på restauranglinjen. Tyvärr möter jag ett stort nej av mina föräldrar. De vägrar att lyssna när jag ens nämner det med plugget och det enda dem säger är "om du skulle sätta dig och plugga, din jävla latmask så skulle du inte klaga". Eller så får jag höra att om jag inte pluggar på höskolan så kommer jag att behöva jobba ihjäl mig för en skitlön och kommer att vara fast i de skitiga delarna av förorterna. Men om jag inte grejar gymnasiet, hur kommer jag att greja högskolan?

Visst, jag kommer att behöva plugga även om jag väljer restaurang linjen, men då blir det även att göra massa praktiska saker vilket jag tycker är kul. 

Nu kommer jag fram till nästa problem. Om jag skulle sluta på gymnasiet behöver jag ett jobb. Men det finns absolut inga jobb som vill anställa en 16 årig tjej utan erfarenhet. alla mcdonalds inom 1 h avstånd söker inte efter arbetare och alla jobb på arbetsförmedlingen kräver att jag är 18 eller att jag ska jobba eller plugga på minst halvtid. Även om Stockholm är stort så verkar det inte finnas jobb för 16 åringar. 

Meningen med denna text är främst att jag vill skriva av mig.  Sedan skulle tips och råd om denna situation uppskattas :)

Cederin
0
#1

Det är svårt att plugga, det tycker jag också. Jag är precis som du, speciellt i tvåan så hade jag nästintill dödsångest vissa veckor över allt som skulle in då jag alltid har så höga krav på mig själv. Men man klarar det, och skulle det vara extra svårt så har säkert din skola någon sorts stöd, läxhjälp brukar finnas på utsatta tider. Men om du verkligen känner att du vill byta linje så gör det, det tycker inte jag att dina föräldrar ska bestämma över egentligen. Trots allt är det du som ska gå i skolan och inte dem.

Det du får räkna med då är dock att du kommer ha svårt att hitta jobb, inte ens jag som 18-åring har fått ett extrajobb än här i Stockholm. Men vad du än gör, gå klart gymnasiet på ett eller annat sätt!

Medarbetare på Naglar och Hår

Pelzi
0
#2

Vad går du för högskoleförberedande program? Har själv problem med engelskan, det är stressigt det är svårt men det är bara det första året sen vänjer man sig och lektionerna minskar nästa år.

Tänk det handlar bara om tre år av dit liv, och det är dessutom minst lika stressigt att jobba på macdonalds ;)

Går samhälls och ja det är stressigt går också första året, hatar också det men jag kan slappna av sen då vet jag att jag gått en bra linje som man kan välja mellan många olika yrken.

http://emmaskaninselar.blogg.se/

minbebis
0
#3

Jag gjorde precis som du, fast jag valde restaurang linjen och ångrade mig. Har tagit sabbatsår och du kan prata med någon person, för jag tror att ingen kan säga till dej vad du ska göra, gymnasiet är frivilligt. Jag blev medlem på grannar.se och blev dagmatte. Känner dina föräldrar folk finns det säkert någons kompis kompis som också behöver en. Man tjänar ju inte flera tusen lappar på det, men det gjorde man inte på studiebidraget heller för den delen :)

fidojunior
0
#4

Det är bättre att byta program där du trivs och därmed får bättre resultat/betyg än att tvinga dig själv att gå en linje som du inte klarar av och då få sämre betyg.

Jag gick ett yrkesförberedande program på gymnasiet. Jag var smart och valde till de kurser som gav högskolebehörighet så nu läser jag på universitetet. Det går även att läsa in kurser efter om man inte väljer till sådana kurser i gymnasiet och då bli behörig till vidare studier.

Hälsningar Olivia

Titta gärna in på min blogg

Sweety
1
#5

Åh, jag känner precis som du. Jag går natur och valde det mest för att mina föräldrar ville att jag skulle gå det. Trivs inte alls och vi har otroligt mycket plugg vilket jag inte alls gillar. Har ofta gråtit mig till sömns just för att jag inte vill göra någon besviken.

Du är iallafall inte ensam och vill du prata så finns jag i PM. 😇

- Medarbetare på Lockar ifokus.

https://nouw.com/rosettagabriella - In och läs!

[sackum-blixt]
0
#6

Tycker att din SYV har fel.. Du kan gott och väl byta linje om du vill.Senast förra torsdagen kom det en ny elev till min klass(går också 1:an) 

Tycker inte att du ska sluta gymnasiet och ta ett år ledigt då det kan bli ännu jobbigare att komma tillbaka till skolan efter att kommit in i en ny vana med jobb och inkomst.Och det är inte ditt fel.Alla har rätt att ångra sig!

Trivs du inte är det SYV jobb att se till så att du ska hitta ett program där du trivs.Sen tar du kontakt med den skola du vill gå på och hör om det finns plats i det programmet du vill gå i.Finns det plats så brukar det oftast inte vara något problem att börja på en gång.Får du klartecken och dom säger att du kan börja nästa vecka tex. Så går du bara till rektorn på din gamla skola och säger att du vill skriva ut dig.Då får du en lapp som du och dina föräldrar ska skriva under.Sen lämnar du den till din gamla rektor.Och sen går du till din nya skola den dagen ni har bestämt du ska komma:)

Och det här med yrkesförberedande.Det kan du läsa upp sen om du skulle vilja plugga vidare i framtiden:)

mikkan01
0
#7

Har varit i samma sits som du - och många andra! 
Valde samhällsprogrammet men bara några veckor in började jag ångra mig, det var verkligen ingenting för mig. Försökte ta mig igenom det så gott jag kunde, dels för att jag hade min bästa vän i samma klass som inte ville att jag skulle byta och dels för att jag inte skulle ha något annat att göra om dagarna om jag hoppade av.
Av att prestera på ett sätt jag inte klarade av ledde till att jag utvecklade svår panikångest och gick till skolan max 1 gång i veckan. 

Mina föräldrar var inte heller glada i att jag inte gick dit, min mamma var rent ut sagt förbannad men jag vägrade göra något jag inte trivdes med. Jag gick i alla fall så pass länge så jag lyckades få betyg i de flesta grundämnena. 

Din SYV har väl lite rätt, med tanke på att skolan redan varit igång i 2 månader så kan det bli rätt jobbigt att försöka hänga med på samma sätt som de andra gör. Om det inte är en möjlighet att få hoppa in på det programmet så kan du alltid hitta andra extrajobb ex. som folk annonserar för i lokala tidningen, skolan kanske kan försöka hitta en praktikplats eller du kanske kan få tag på en själv, det finns ganska många som söker just praktikanter. Du får ju ingen lön men erfarenhet som alltid är en merit.

Hoppas att allt löser sig för dig! Kan tillägga efter att ha kommit in på det programmet jag ville gå så är allt mycket roligare, det är kul att gå till skolan, det är kul att lyssna på lektionerna, det är kul att faktiskt få lära sig något som intresserar en. Lyckas du inte få dina föräldrar på din sida så kontakta kurator och skolsköterska samt. din handledare som säkert kan ordna ett möte för att hjälpa dig vidare.

~mikkan