Men lilla vännen, du måste äta för att orka med att prestera i skolan. Jag slänger in en kommentar bara för att jag känner igen mig i dig. Jag svälter på dagarna och hetsäter på kvällarna, vilket sedan leder till att jag gör någon som jag inte borde inne på toaletten. Det framkallar en hel del ångest hos mig och gör att jag inte kan prestera mitt bästa i skolan. Men jag är ganska fast i det beteendet och önskar över hela mitt hjärta att jag kunde ta mig ur det, men ensam är jag inte stark. Och det är inte du heller. 

Jag vet inte om du inte äter för att du inte tycker om skolmaten, tycker att det är obehagligt att äta med många människor runt om dig eller om du är som jag och helt enkelt har en dålig relation till mat. Men snälla, snälla du - försök att få i dig något ändå- sallad, frukt, kakor? Vad som helst. Det man inte förstår i början är hur mycket man kommer att mista om man inte äter. 

Jag kan även tillägga att många fall av ätstörningar kommer från familjeproblem. Och att ha det oroligt hemma gör också så att resultaten i skolan sjunker. När jag hade det som värst med mina päron så gick jag inte i skolan alls och fick bo i fosterfamilj ett tag. Och om jag inte hade fått hjälp, då hade jag troligtvis varit rena bottenskrapet att se på just nu. Men det är jag inte, tvärt om. Allt tack vare den hjälp jag fått- dock måste du vara medveten om att du själv att det är viktigt att trivas med den personen du öppnar dig för. Och det är viktigt att släppa ut det man håller inom sig ibland, även om det kan värka skrämmande. 

Jag förstår din lärare Ebba, du vet lärare arbetar med ungdomar och ser ungdomar varje dag. Det har inte bara en uppgift att lära ut, utan även se till att alla elever har det bra. Och det har inte du Ebba, det nämnde du ju själv inlägget. Alltså har din lärare rätt att gå till kuratorn och berätta om att han är orolig för dig. Sedan är det upp till dig om du vill berätta om hur du känner för kuratorn. Men jag tycker iallafall absolut att du ska gå dit- hur skrämmande det än låter. /Ellie

#1 tack för ditt svar . Jag ska ge det en chans någon gång ! Har aldrig snackat med någon om mig själv förut så e as rädd att det kommer att bli pinsamt .. Hoppas att du lyckas med att må bättre också

#2 - Jag mår väldigt bra, jag håller det under kontroll. Jag förstår att du är rädd, men det behöver du inte vara. Kuratorn är utbildad och möter elever som dig varje dag. Och om du tycker att det är pinsamt att någon skulle få reda på att du gått dit. - Alltså strunta i dom. Säkert blir det nyfikna, men de kommer inte döma dig.

En lärare kan aldrig tvinga dig att prata med en kurator.

#3 tack så mycket för dina fina svar det har verkligen hjälpt mig! Jag ska se när jag går till henne då. #4 nej de tänkte jag väll för det skulle ju vara konstigt att bli tvingad att göra något sånt ..

Klart att dom inte kan tvinga dig, och tyckte att de va fel av dina kompisar att säga de, för de är något man bestämmer själv enligt mig.