Tror de bästa är att va dig själv då det brukar hålla längst, tycker inte du ska göra dig till eller nåt ^^

Håller med #1!

Samt som jag tänker mig så här:

Tror du hans föräldrar skulle vara så tråkiga stofiler om de har uppfostrat sina barn till att vara sådana roliga personer? 

Det tror inte jag! Jag tror du kan slappna av helt och bara vara dig själv! De kommer gilla dig massor! 😉

#1 & 2: Tack! :) Tror ni det spelar någon roll att hans syster är lika gammal som mig? Jag är femton år gammal och han är arton, tror du inte hans föräldrar tycker det är skumt.. Alltså hans mamma har sagt '' Amen du måste ju ta upp henne hit! '' men jag kan inte låta bli och vara så jävla nervös..

Varför skulle de tycka det är skumt med din ålder?  Han är 3 år äldre än dig och ni är "lagliga"… 

Du oroar dig verkligen i onödan tror jag!

Om hans mamma sagt så då är hon ju positivt nyfiken på vem du är som fått sonen så kär! Hon gillar dig säkert redan bara för att du gör hennes son lycklig!

Så sluta oroa dig! 😉

Att du är lite pirrig och nervös förstår jag, det är man ju alltid när man ska träffa någons föräldrar första gången. Man är rädd att bli "bedömd" o s v. Men jag vågar lova dig att du inte har något att oroa dig för i detta fallet! 

Kram och lycka till!

Tjeja - 40 bast och vet hur normala föräldrar tänker! 😉

#4: Åh! Tack så jätte mycket! Jo, jag ska försöka och inte oroa mig i onödan. Mamma är med nervös för hon vill inte att jag ska bemötas som otrevlig, vilket jag tydligen oftast gör. Ska jag gå fram och sträcka fram min hand och presentera mig? Det känns ju ytterst pinsamt..

Tack för all hjälp! :)

Jag tror det skulle vara en väldigt trevlig och uppskattad gest om du tar modet till dig och går fram och hälsar! Hälsa med stadig hand bara (dvs undvik hålla fram en slapp hand som en död fisk! bläh)!

Om du tar till dig det modet ger det både ett moget och gott första intryck! I bästa fall får du en kram tillbaka istället och i värsta fall kommer hon bli förvånad, vilket jag knappast tror!

Det är dessutom vara en bra start att visa att du vill vara trevlig och artig (dvs motsatsen till otrevlig)! Då förstår man sedan lättare att du inte avser att vara otrevlig bara för att du är sprallig och pratig. 🙂

det är väl klart att du ska presentera dig :P du är ju inbjuden som gäst, även om du är där med din kille :P att sträcka fram handen och presentera sig med namn är så man normalt sett beter sig :P det är väl inget pinsamt, bara normalt… att bara röjja in i deras hem utan att ha presenterat sig är väl däremot pinsamt.

sedan ska du självklart vara dig själv, även om man kanske inte behöver dra de grövsta skämten man kan hitta på, även om man normalt sett gör så med sina kompisar. lite finlir, fundera på hur du själv hade uppskattat att någon betedde sig om du träffade dem för första gången.

att träffa föräldrar är ingen hjärnkirurgi direkt :P var dig själv, var trevlig, stäm av läget. första gången man träffas behöver man heller inte gå all in och visa sig på sin mest galna sida. man kan tona ner lite och känna efter vad som passar. jag är också ganska galen, högljudd och har åsikter, men jag väljer mina strider, och ska jag träffa någon för första gången är jag så trevlig som jag kan utan att vara någon annan. galen och högljudd har du förhoppningsvis lång tid på dig att vara med de här föräldrarna ;)

Var dig själv, helt klart. Annars kommer dom börja tycka om eller hata någon som inte ens finns. Du ska inte fejka vara någon du inte är, då blir allt fel. Var dig själv, var är det värsta som kan hända?

Håller med ovanstående 🙂

Det är bästa är att bara vara sig själv :) Kan helt och hållet förstå att du är nervös. Det var jag när jag skulle träffa min killes familj men jag var bara mig själv :)

Det blir lite vad man gör det till. Min brorsas tjej är lika gammal som mig, och han är två år äldre. Jag tyckte inte att det var konstigt först, varför skulle det vara konstigt? Jag har ju inget med det att göra. Men hon betedde sig som om det var jättekonstigt, hon betedde sig som om hon var rädd för mig pga vår ålder. Och eftersom hon agerade som att det var konstigt så blev det konstigt. Alltså, ta det lugnt och var dig själv! Var inte rädd för att de ska tycka det är konstigt med åldern. :)

Hur gick det? kram