Jag tycker mans ka bestämma själv hur mycket man vill kompromissa i sitt förhållande.

Klart man måste få ha sin egen stil och även byta stil emellanåt om man känner för det även om partnern inte är med på noterna från början. Förhoppningsvis har B inte valt A enbart pga av utseendet utan även för vad som finns på insidan.

Jag håller med om att man måste få experimentera med sin stil och ändra utseende lite… men tänker exempelvis på det faktum att jag själv blir "äcklad" av skägg på min partner (no offense, men jag kan inte rå för det), så om han skulle sluta raka sig skulle jag vara helt emot det då jag inte ens skulle vilja pussa honom, etc. Alltså måste jag ju själv ta hänsyn till hans åsikter om mitt utseende…? 🤔

Min pojkvän hade typ en emofrisyr med klippta sidor när vi träffades, tyckte det var riktigt snyggt på honom. 

En dag fick en lust att raka av allt, så det gjorde han haha, dock att han visste om att jag tyckte om hans hår som det var. Men han är en person som skiter i vilket och gör som han själv tycker. Vilket är bra i sådana här fall :)

Han passar bra i snaggat men jag saknar dock hans längre hår haha ;)

Själv klippte jag av mitt långa hår(gick ner över till rumpan) till lite längre än axellångt för ett halvår sen och han peppade mig till att göra det. Han sa det att han tycker om mig för den jag är, på samma sätt som jag tycker om han för den han är. Dvs man ska ju finnas där och stötta sin partner om denna ska ändra sig på något sätt, det är ju personen ifråga som har sista ordet.

Om man absolut inte tycker om sin partners förändring så kanske man inte riktigt passar ihop, tänker jag?

Jag skulle nog ta rätt stor hänsyn till min partners önskemål gällande mitt utseende, men då bryr jag mig inte heller så mycket om mitt utseende. Jag har ingen riktig stil, utan kör bara på det som är enklast och bekvämast. Om jag skulle vilja klippa jättekort (vilket är väldigt liten chans, men jaja) och min kille bad mig låta bli, så skulle jag nog låta bli. Eller kanske inte klippa lika kort som jag tänkt från början. Sen är ju hår rätt enkelt att ändra. Färgar man håret och det inte blir som man tänkt, så går det ju att färga tillbaka. Klipper man kort så kommer det växa ut igen.

Så det beror ju på lite hur stort det är också. Det är ju en viss skillnad om person A vill göra en bröstförstoring eller en hårfärgning. Ju större det är desto större hänsyn tycker jag att man ska ge. Det beror ju även på hur viktigt det är för person A, och hur mycket person B är emot det (och varför).

Sen ska man ju aldrig göra något man känner sig obekväm med. Jag skulle inte färga håret rött bara för att min kille vill det, för det är inte jag bekväm med. 

Sen hoppas jag ju även då att min åsikt betyder något om min partner vill förändra sitt utseende. Han ska såklart göra som han vill, men helst även tänk på vad jag tycker och väga in det i beslutet.

Det bästa är väl att prata om det. Det bör gå att hitta en kompromiss. Personligen skulle jag ha väldigt svårt för att vara tillsammans med någon som säger tvärt nej till något, och inte kan tänka sig en kompromiss. 

Sen är ju inte utseendet allt, och oftast blir den man älskar snygg i ens ögon, även om man inte skulle ha tyckt det om det var en främling.

Svår fråga! Sätter ett tassavtryck här☝️

Person A bör tala om för person B att hon/han självklart värdesätter person B's åsikt/preferenser men att person A vill ändra sitt utseende i form av ny frisyr eller liknande och vill att person B ska kunna visa förståelse för detta.

I en sådan fråga bör man alltid visa sin partner respekt men samtidigt förtydliga att detta är något man vill och tänker göra om man verkligen känner att man vill det. Man kan ju alltid ändra tillbaka om det inte alls passade.

Likväl gäller även detta för person A om person B skulle vilja ändra något.

Däremot så kan man i ett läge då det kanske inte är så viktigt för person A att ändra stil även låta bli det om person B inte känner att han/hon skulle uppskatta det lika mycket som nuvarande stil. Tycker jag.

Så för att sammanfatta: Man gör det man verkligen vill/önskar och resten kompromissar man med

#5 Jag håller helt med dig. Det är lättare och bättre att avstå från att göra saker, eller inte göra dem lika "extremt" som man kanske först hade tänkt, än att göra om sig för sin partner. Man ska aldrig tvingas eller känna sig tvingad till något man inte vill. :)

När jag färgade håret rött var min sambo helt emot det, men eftersom det inte var permanent färg så tyckte han väl att det var ok och accepterade det på sitt sätt. Fast det slutade med att jag ångrade mig eftersom rött, även om det "inte är permanent", sitter som bara f-n.. 🤦‍♂️

Person B har rätt till att berätta om sin åsikt tycker jag, och sen är det upp till person A att ta ställning till detta. Person B har således en chans att berätta vad det är som stör med den nya idén, och sen får person A avgöra om hen kan leva med det. 

Jag till exempel tycker att min mans "mustasch" är jätteful (den är ojämn och gles och passar honom inte från början heller), och det har jag sagt, och han har därefter tagit beslutet att raka av den. Han hade istället kunnat ta beslutet att låta den växa, och då är det istället min uppgift att acceptera hans val.

Brukar inte bry mig så mycket. Jag vill ju gärna veta vad för planer min sambo har. Men annars har hon fått pröva fritt. Jag har självklart sagt att jag gillar när hon har lite längre rött hår för påminner om dagen vi träffades :) Men hon har prövat och jag inte tagit avstånd från det. Tycker man är fri att göra lite som man vill. Men visst kan partnern lyssna och kanske ta det i tanke iallafall. Men vill man verkligen prova så.

Jag tycker att man kan lyssna lite på sin partner så länge det inte går ut över en själv. När jag ville klippa håret kort sa min sambo tvärnej och att jag inte fick göra det. Han gillade mitt långa hår och ville absolut inte att jag skulle klippa av det. Jag å andra sidan är håröm och skrek rakt ut när han vände sig i sängen, eftersom han oftast lyckades dra mig i håret. Jag tyckte också att det var jättejobbigt att ens borsta, dessutom var det tunt och slitet och inte så fint. Jag bestämde mig för att inte lyssna på min sambo, utan klippte håret kort för min egen skull. När min sambo träffade mig efter frisörbesöket berömde han mig för hur fin jag var i håret…

Ge och ta.

Men vissa saker tycker jag helt enkelt inte är attraktivt/sexigt eller liknande, eller kanske äcklande, och det kan man ju inte rå för hur mycket man än älskar personen finns det ju saker man inte helt enkelt klarar/gillar. Min partner får göra som han själv vill, hans kropp men han vet vad jag tycker om vissa saker, sedan är det upp till honom.

Vissa saker kan man inte ändra tycke/åsikt om helt enkelt. Men man kan ju berätta för sin partner hur man känner, sedan får den ta ställning sen likaså en själv får ta ställning hur partnern väljer att göra.